﻿<?xml version="1.0" encoding="utf-8"?><rss version="2.0"><channel><title>Arbetsliv och hälsa : Recent tags</title><link>http://www.aktivaskol.se/</link><description>Rekrytering, kompetens, utbildning, arbete</description><copyright>Copyright 2008 dailycoding.com. All rights reserved.</copyright><item><title>hårborttagning</title><description>&lt;p&gt;
&amp;nbsp;
&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;
H&amp;aring;rborttagning f&amp;ouml;r hemmabruk med laser och d&amp;aring; till 79% rabatt!! Ja det &amp;auml;r sant!! &amp;Auml;r du medlem p&amp;aring; den helt otroligt &lt;a href="http://www.groupon.se" target="_blank"&gt;fantastiska super sajten groupon&lt;/a&gt; s&amp;aring; har du en massa m&amp;ouml;jligheter att f&amp;aring; m&amp;auml;ngder av rabatter. K&amp;auml;nns n&amp;auml;stan som gratis:) Vem vill inte ha det gratis?? &lt;img src="/admin/tiny_mce/plugins/emotions/images/smiley-cool.gif"&lt;a&lt;a href='/post/2012/02/Kop-vardecheck-av-Groupon!.aspx' &gt;...&lt;/a&gt;</description><link>http://www.aktivaskol.se/tag/h%c3%a5rborttagning.aspx</link><pubDate>2012-02-29 16:57:00</pubDate></item><item><title>rabatter</title><description>&lt;p&gt;
&amp;nbsp;
&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;
H&amp;aring;rborttagning f&amp;ouml;r hemmabruk med laser och d&amp;aring; till 79% rabatt!! Ja det &amp;auml;r sant!! &amp;Auml;r du medlem p&amp;aring; den helt otroligt &lt;a href="http://www.groupon.se" target="_blank"&gt;fantastiska super sajten groupon&lt;/a&gt; s&amp;aring; har du en massa m&amp;ouml;jligheter att f&amp;aring; m&amp;auml;ngder av rabatter. K&amp;auml;nns n&amp;auml;stan som gratis:) Vem vill inte ha det gratis?? &lt;img src="/admin/tiny_mce/plugins/emotions/images/smiley-cool.gif"&lt;a&lt;a href='/post/2012/02/Kop-vardecheck-av-Groupon!.aspx' &gt;...&lt;/a&gt;</description><link>http://www.aktivaskol.se/tag/rabatter.aspx</link><pubDate>2012-02-29 16:57:00</pubDate></item><item><title>vaccin</title><description>&lt;p&gt;
&lt;a href="http://www.gp.se/nyheter/varlden/1.299796-miljardbelopp-till-vaccin-av-gates" target="_blank"&gt;&lt;strong&gt;&lt;em&gt;The Bill and Melinda Gates Foundation&lt;/em&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/a&gt; kommer att donera 10 miljarder dollar under de n&amp;auml;rmaste tio &amp;aring;ren att forska fram nya vaccin och f&amp;ouml;ra dem till v&amp;auml;rldens fattigaste l&amp;auml;nder, sade Microsofts grundare och hans hustru i fredas. Paret Gates menar att pengarna kommer att leda till att 90 procent av barnen i utvecklingsl&amp;auml;nderna blir vaccinerade mot farliga sjukdomar som diarr&amp;eacute; och lunginflammation.
&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;
&lt;em&gt;Vaccin har redan r&amp;auml;ddat miljontals liv i utvecklingsl&amp;auml;nderna. Vacciner &amp;auml;r som mirakel, bara n&amp;aring;gra f&amp;aring; doser kan f&amp;ouml;rebygga d&amp;ouml;dliga sjukdomar under en livstid. Vi har valt vacciner som v&amp;aring;r f&amp;ouml;rsta prioritet inom Gates-stiftelsen eftersom vi har sett deras fantastiska inverkan p&amp;aring; barns liv&lt;/em&gt; - Bill Gates hustru Melissa Gates vid framtr&amp;auml;dandet i Davos.
&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;
L&amp;auml;s mer: &amp;quot;Miljardbelopp till vaccin av Gates&amp;quot; &lt;a href="http://www.svd.se/nyheter/utrikes/miljardbelopp-till-vaccin-av-gates_4172609.svd" target="_blank"&gt;DN&lt;/a&gt; 2010-01-29 
&lt;/p&gt;
</description><link>http://www.aktivaskol.se/tag/vaccin.aspx</link><pubDate>2010-02-02 11:28:00</pubDate></item><item><title>vaccinationer</title><description>&lt;p&gt;
&lt;a href="http://www.gp.se/nyheter/varlden/1.299796-miljardbelopp-till-vaccin-av-gates" target="_blank"&gt;&lt;strong&gt;&lt;em&gt;The Bill and Melinda Gates Foundation&lt;/em&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/a&gt; kommer att donera 10 miljarder dollar under de n&amp;auml;rmaste tio &amp;aring;ren att forska fram nya vaccin och f&amp;ouml;ra dem till v&amp;auml;rldens fattigaste l&amp;auml;nder, sade Microsofts grundare och hans hustru i fredas. Paret Gates menar att pengarna kommer att leda till att 90 procent av barnen i utvecklingsl&amp;auml;nderna blir vaccinerade mot farliga sjukdomar som diarr&amp;eacute; och lunginflammation.
&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;
&lt;em&gt;Vaccin har redan r&amp;auml;ddat miljontals liv i utvecklingsl&amp;auml;nderna. Vacciner &amp;auml;r som mirakel, bara n&amp;aring;gra f&amp;aring; doser kan f&amp;ouml;rebygga d&amp;ouml;dliga sjukdomar under en livstid. Vi har valt vacciner som v&amp;aring;r f&amp;ouml;rsta prioritet inom Gates-stiftelsen eftersom vi har sett deras fantastiska inverkan p&amp;aring; barns liv&lt;/em&gt; - Bill Gates hustru Melissa Gates vid framtr&amp;auml;dandet i Davos.
&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;
L&amp;auml;s mer: &amp;quot;Miljardbelopp till vaccin av Gates&amp;quot; &lt;a href="http://www.svd.se/nyheter/utrikes/miljardbelopp-till-vaccin-av-gates_4172609.svd" target="_blank"&gt;DN&lt;/a&gt; 2010-01-29 
&lt;/p&gt;
</description><link>http://www.aktivaskol.se/tag/vaccinationer.aspx</link><pubDate>2010-02-02 11:28:00</pubDate></item><item><title>vaccination</title><description>&lt;p&gt;
&lt;a href="http://www.gp.se/nyheter/varlden/1.299796-miljardbelopp-till-vaccin-av-gates" target="_blank"&gt;&lt;strong&gt;&lt;em&gt;The Bill and Melinda Gates Foundation&lt;/em&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/a&gt; kommer att donera 10 miljarder dollar under de n&amp;auml;rmaste tio &amp;aring;ren att forska fram nya vaccin och f&amp;ouml;ra dem till v&amp;auml;rldens fattigaste l&amp;auml;nder, sade Microsofts grundare och hans hustru i fredas. Paret Gates menar att pengarna kommer att leda till att 90 procent av barnen i utvecklingsl&amp;auml;nderna blir vaccinerade mot farliga sjukdomar som diarr&amp;eacute; och lunginflammation.
&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;
&lt;em&gt;Vaccin har redan r&amp;auml;ddat miljontals liv i utvecklingsl&amp;auml;nderna. Vacciner &amp;auml;r som mirakel, bara n&amp;aring;gra f&amp;aring; doser kan f&amp;ouml;rebygga d&amp;ouml;dliga sjukdomar under en livstid. Vi har valt vacciner som v&amp;aring;r f&amp;ouml;rsta prioritet inom Gates-stiftelsen eftersom vi har sett deras fantastiska inverkan p&amp;aring; barns liv&lt;/em&gt; - Bill Gates hustru Melissa Gates vid framtr&amp;auml;dandet i Davos.
&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;
L&amp;auml;s mer: &amp;quot;Miljardbelopp till vaccin av Gates&amp;quot; &lt;a href="http://www.svd.se/nyheter/utrikes/miljardbelopp-till-vaccin-av-gates_4172609.svd" target="_blank"&gt;DN&lt;/a&gt; 2010-01-29 
&lt;/p&gt;
</description><link>http://www.aktivaskol.se/tag/vaccination.aspx</link><pubDate>2010-02-02 11:28:00</pubDate></item><item><title>välgörenhet</title><description>&lt;p&gt;
&lt;a href="http://www.gp.se/nyheter/varlden/1.299796-miljardbelopp-till-vaccin-av-gates" target="_blank"&gt;&lt;strong&gt;&lt;em&gt;The Bill and Melinda Gates Foundation&lt;/em&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/a&gt; kommer att donera 10 miljarder dollar under de n&amp;auml;rmaste tio &amp;aring;ren att forska fram nya vaccin och f&amp;ouml;ra dem till v&amp;auml;rldens fattigaste l&amp;auml;nder, sade Microsofts grundare och hans hustru i fredas. Paret Gates menar att pengarna kommer att leda till att 90 procent av barnen i utvecklingsl&amp;auml;nderna blir vaccinerade mot farliga sjukdomar som diarr&amp;eacute; och lunginflammation.
&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;
&lt;em&gt;Vaccin har redan r&amp;auml;ddat miljontals liv i utvecklingsl&amp;auml;nderna. Vacciner &amp;auml;r som mirakel, bara n&amp;aring;gra f&amp;aring; doser kan f&amp;ouml;rebygga d&amp;ouml;dliga sjukdomar under en livstid. Vi har valt vacciner som v&amp;aring;r f&amp;ouml;rsta prioritet inom Gates-stiftelsen eftersom vi har sett deras fantastiska inverkan p&amp;aring; barns liv&lt;/em&gt; - Bill Gates hustru Melissa Gates vid framtr&amp;auml;dandet i Davos.
&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;
L&amp;auml;s mer: &amp;quot;Miljardbelopp till vaccin av Gates&amp;quot; &lt;a href="http://www.svd.se/nyheter/utrikes/miljardbelopp-till-vaccin-av-gates_4172609.svd" target="_blank"&gt;DN&lt;/a&gt; 2010-01-29 
&lt;/p&gt;
</description><link>http://www.aktivaskol.se/tag/v%c3%a4lg%c3%b6renhet.aspx</link><pubDate>2010-02-02 11:28:00</pubDate></item><item><title>monopol</title><description>&lt;p&gt;
Om en vecka &amp;ouml;ppnar de f&amp;ouml;rsta privata apoteken men redan nu kan man k&amp;ouml;pa huvudv&amp;auml;rkstabletter i n&amp;auml;rbutiken&amp;nbsp;s&amp;aring; skriver &lt;a href="http://www.dn.se/opinion/huvudledare/adjo-monopol-1.1024569" target="_blank" title="Monopolet p&amp;aring; apoteket"&gt;DN&lt;/a&gt; idag. &amp;nbsp;Personligen har jag deltagit i flera aktioner f&amp;ouml;r att bevara apoteksmonopolet och h&amp;ouml;romdagen n&amp;auml;r jag fick ett brev p&amp;aring; posten att jag inte f&amp;aring;r beh&amp;aring;lla kundkretsen p&amp;aring; mitt gamla apotek f&amp;ouml;r att sprida konkurransen, blev jag s&amp;aring; arg att jag sade upp hela kortet. Det finns m&amp;aring;nga anledningar till att beh&amp;aring;lla apoteksmonopolet och framf&amp;ouml;r allt &amp;auml;r det p&amp;aring; grund av att l&amp;auml;kemedel inte ska vara f&amp;ouml;r l&amp;auml;tttillg&amp;auml;ngliga, utan ha en viss &amp;ouml;versyn. Samt att apoteket som myndighet kan kontrollera produkterna, vilket &amp;auml;r en av anledningarna till att jag handlat mina produkter d&amp;auml;r. Samt att det finns kunnig och utbildad personal att fr&amp;aring;ga. N&amp;auml;r apoteket nu blir f&amp;ouml;retag &amp;auml;r det kapitalet som styr, det &amp;auml;r beklagligt. 
&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;
Ilsemarie blogg st&amp;auml;ller sig fr&amp;aring;gan vad som h&amp;auml;nt p&amp;aring; de marknader som avreglerats. H&amp;auml;r kommer listan med&amp;nbsp;&lt;font color="#265e15"&gt;facit i hand (1988-2004);&lt;/font&gt;
&lt;/p&gt;
&lt;ul&gt;
	&lt;li&gt;J&amp;auml;rnv&amp;auml;gen avreglerades 1988, priserna har stigit med &lt;strong&gt;125 &lt;/strong&gt;procent, konsumentprisindex (KPI) +57 procent. &lt;/li&gt;
&lt;/ul&gt;
&lt;ul&gt;
	&lt;li&gt;Taxibranschen avreglerades 1990, priserna har stigit med&lt;strong&gt; 72&lt;/strong&gt; procent, KPI +34 procent. &lt;/li&gt;
&lt;/ul&gt;
&lt;ul&gt;
	&lt;li&gt;Inrikesflyget avreglerades 1993, priserna har stigit med &lt;strong&gt;63&lt;/strong&gt; procent, KPI +20 procent. &lt;/li&gt;
&lt;/ul&gt;
&lt;ul&gt;
	&lt;li&gt;Posten avreglerades 1993, priserna har stigit med &lt;strong&gt;80&lt;/strong&gt; procent, KPI +14 procent. &lt;/li&gt;
&lt;/ul&gt;
&lt;ul&gt;
	&lt;li&gt;Elbranschen avreglerades 1996, priserna har stigit med &lt;strong&gt;86&lt;/strong&gt; procent, KPI + 9 procent. &lt;/li&gt;
&lt;/ul&gt;
&lt;p&gt;
L&amp;auml;s hela blogginl&amp;auml;gget, &lt;a href="http://ilsemarie.wordpress.com/2010/01/11/avregleringar-och-utforsaljningar-inga-prispressare/#comment-14989" target="_blank" title="Avreglering av apoteket"&gt;Avregleringar och utf&amp;ouml;rs&amp;auml;ljningar inga&amp;nbsp;prispressare&lt;/a&gt;
&lt;/p&gt;
</description><link>http://www.aktivaskol.se/tag/monopol.aspx</link><pubDate>2010-01-11 14:48:00</pubDate></item><item><title>apotek</title><description>&lt;p&gt;
Om en vecka &amp;ouml;ppnar de f&amp;ouml;rsta privata apoteken men redan nu kan man k&amp;ouml;pa huvudv&amp;auml;rkstabletter i n&amp;auml;rbutiken&amp;nbsp;s&amp;aring; skriver &lt;a href="http://www.dn.se/opinion/huvudledare/adjo-monopol-1.1024569" target="_blank" title="Monopolet p&amp;aring; apoteket"&gt;DN&lt;/a&gt; idag. &amp;nbsp;Personligen har jag deltagit i flera aktioner f&amp;ouml;r att bevara apoteksmonopolet och h&amp;ouml;romdagen n&amp;auml;r jag fick ett brev p&amp;aring; posten att jag inte f&amp;aring;r beh&amp;aring;lla kundkretsen p&amp;aring; mitt gamla apotek f&amp;ouml;r att sprida konkurransen, blev jag s&amp;aring; arg att jag sade upp hela kortet. Det finns m&amp;aring;nga anledningar till att beh&amp;aring;lla apoteksmonopolet och framf&amp;ouml;r allt &amp;auml;r det p&amp;aring; grund av att l&amp;auml;kemedel inte ska vara f&amp;ouml;r l&amp;auml;tttillg&amp;auml;ngliga, utan ha en viss &amp;ouml;versyn. Samt att apoteket som myndighet kan kontrollera produkterna, vilket &amp;auml;r en av anledningarna till att jag handlat mina produkter d&amp;auml;r. Samt att det finns kunnig och utbildad personal att fr&amp;aring;ga. N&amp;auml;r apoteket nu blir f&amp;ouml;retag &amp;auml;r det kapitalet som styr, det &amp;auml;r beklagligt. 
&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;
Ilsemarie blogg st&amp;auml;ller sig fr&amp;aring;gan vad som h&amp;auml;nt p&amp;aring; de marknader som avreglerats. H&amp;auml;r kommer listan med&amp;nbsp;&lt;font color="#265e15"&gt;facit i hand (1988-2004);&lt;/font&gt;
&lt;/p&gt;
&lt;ul&gt;
	&lt;li&gt;J&amp;auml;rnv&amp;auml;gen avreglerades 1988, priserna har stigit med &lt;strong&gt;125 &lt;/strong&gt;procent, konsumentprisindex (KPI) +57 procent. &lt;/li&gt;
&lt;/ul&gt;
&lt;ul&gt;
	&lt;li&gt;Taxibranschen avreglerades 1990, priserna har stigit med&lt;strong&gt; 72&lt;/strong&gt; procent, KPI +34 procent. &lt;/li&gt;
&lt;/ul&gt;
&lt;ul&gt;
	&lt;li&gt;Inrikesflyget avreglerades 1993, priserna har stigit med &lt;strong&gt;63&lt;/strong&gt; procent, KPI +20 procent. &lt;/li&gt;
&lt;/ul&gt;
&lt;ul&gt;
	&lt;li&gt;Posten avreglerades 1993, priserna har stigit med &lt;strong&gt;80&lt;/strong&gt; procent, KPI +14 procent. &lt;/li&gt;
&lt;/ul&gt;
&lt;ul&gt;
	&lt;li&gt;Elbranschen avreglerades 1996, priserna har stigit med &lt;strong&gt;86&lt;/strong&gt; procent, KPI + 9 procent. &lt;/li&gt;
&lt;/ul&gt;
&lt;p&gt;
L&amp;auml;s hela blogginl&amp;auml;gget, &lt;a href="http://ilsemarie.wordpress.com/2010/01/11/avregleringar-och-utforsaljningar-inga-prispressare/#comment-14989" target="_blank" title="Avreglering av apoteket"&gt;Avregleringar och utf&amp;ouml;rs&amp;auml;ljningar inga&amp;nbsp;prispressare&lt;/a&gt;
&lt;/p&gt;
</description><link>http://www.aktivaskol.se/tag/apotek.aspx</link><pubDate>2010-01-11 14:48:00</pubDate></item><item><title>läkemedel</title><description>&lt;p&gt;
Om en vecka &amp;ouml;ppnar de f&amp;ouml;rsta privata apoteken men redan nu kan man k&amp;ouml;pa huvudv&amp;auml;rkstabletter i n&amp;auml;rbutiken&amp;nbsp;s&amp;aring; skriver &lt;a href="http://www.dn.se/opinion/huvudledare/adjo-monopol-1.1024569" target="_blank" title="Monopolet p&amp;aring; apoteket"&gt;DN&lt;/a&gt; idag. &amp;nbsp;Personligen har jag deltagit i flera aktioner f&amp;ouml;r att bevara apoteksmonopolet och h&amp;ouml;romdagen n&amp;auml;r jag fick ett brev p&amp;aring; posten att jag inte f&amp;aring;r beh&amp;aring;lla kundkretsen p&amp;aring; mitt gamla apotek f&amp;ouml;r att sprida konkurransen, blev jag s&amp;aring; arg att jag sade upp hela kortet. Det finns m&amp;aring;nga anledningar till att beh&amp;aring;lla apoteksmonopolet och framf&amp;ouml;r allt &amp;auml;r det p&amp;aring; grund av att l&amp;auml;kemedel inte ska vara f&amp;ouml;r l&amp;auml;tttillg&amp;auml;ngliga, utan ha en viss &amp;ouml;versyn. Samt att apoteket som myndighet kan kontrollera produkterna, vilket &amp;auml;r en av anledningarna till att jag handlat mina produkter d&amp;auml;r. Samt att det finns kunnig och utbildad personal att fr&amp;aring;ga. N&amp;auml;r apoteket nu blir f&amp;ouml;retag &amp;auml;r det kapitalet som styr, det &amp;auml;r beklagligt. 
&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;
Ilsemarie blogg st&amp;auml;ller sig fr&amp;aring;gan vad som h&amp;auml;nt p&amp;aring; de marknader som avreglerats. H&amp;auml;r kommer listan med&amp;nbsp;&lt;font color="#265e15"&gt;facit i hand (1988-2004);&lt;/font&gt;
&lt;/p&gt;
&lt;ul&gt;
	&lt;li&gt;J&amp;auml;rnv&amp;auml;gen avreglerades 1988, priserna har stigit med &lt;strong&gt;125 &lt;/strong&gt;procent, konsumentprisindex (KPI) +57 procent. &lt;/li&gt;
&lt;/ul&gt;
&lt;ul&gt;
	&lt;li&gt;Taxibranschen avreglerades 1990, priserna har stigit med&lt;strong&gt; 72&lt;/strong&gt; procent, KPI +34 procent. &lt;/li&gt;
&lt;/ul&gt;
&lt;ul&gt;
	&lt;li&gt;Inrikesflyget avreglerades 1993, priserna har stigit med &lt;strong&gt;63&lt;/strong&gt; procent, KPI +20 procent. &lt;/li&gt;
&lt;/ul&gt;
&lt;ul&gt;
	&lt;li&gt;Posten avreglerades 1993, priserna har stigit med &lt;strong&gt;80&lt;/strong&gt; procent, KPI +14 procent. &lt;/li&gt;
&lt;/ul&gt;
&lt;ul&gt;
	&lt;li&gt;Elbranschen avreglerades 1996, priserna har stigit med &lt;strong&gt;86&lt;/strong&gt; procent, KPI + 9 procent. &lt;/li&gt;
&lt;/ul&gt;
&lt;p&gt;
L&amp;auml;s hela blogginl&amp;auml;gget, &lt;a href="http://ilsemarie.wordpress.com/2010/01/11/avregleringar-och-utforsaljningar-inga-prispressare/#comment-14989" target="_blank" title="Avreglering av apoteket"&gt;Avregleringar och utf&amp;ouml;rs&amp;auml;ljningar inga&amp;nbsp;prispressare&lt;/a&gt;
&lt;/p&gt;
</description><link>http://www.aktivaskol.se/tag/l%c3%a4kemedel.aspx</link><pubDate>2010-01-11 14:48:00</pubDate></item><item><title>utförsäljning</title><description>&lt;p&gt;
Om en vecka &amp;ouml;ppnar de f&amp;ouml;rsta privata apoteken men redan nu kan man k&amp;ouml;pa huvudv&amp;auml;rkstabletter i n&amp;auml;rbutiken&amp;nbsp;s&amp;aring; skriver &lt;a href="http://www.dn.se/opinion/huvudledare/adjo-monopol-1.1024569" target="_blank" title="Monopolet p&amp;aring; apoteket"&gt;DN&lt;/a&gt; idag. &amp;nbsp;Personligen har jag deltagit i flera aktioner f&amp;ouml;r att bevara apoteksmonopolet och h&amp;ouml;romdagen n&amp;auml;r jag fick ett brev p&amp;aring; posten att jag inte f&amp;aring;r beh&amp;aring;lla kundkretsen p&amp;aring; mitt gamla apotek f&amp;ouml;r att sprida konkurransen, blev jag s&amp;aring; arg att jag sade upp hela kortet. Det finns m&amp;aring;nga anledningar till att beh&amp;aring;lla apoteksmonopolet och framf&amp;ouml;r allt &amp;auml;r det p&amp;aring; grund av att l&amp;auml;kemedel inte ska vara f&amp;ouml;r l&amp;auml;tttillg&amp;auml;ngliga, utan ha en viss &amp;ouml;versyn. Samt att apoteket som myndighet kan kontrollera produkterna, vilket &amp;auml;r en av anledningarna till att jag handlat mina produkter d&amp;auml;r. Samt att det finns kunnig och utbildad personal att fr&amp;aring;ga. N&amp;auml;r apoteket nu blir f&amp;ouml;retag &amp;auml;r det kapitalet som styr, det &amp;auml;r beklagligt. 
&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;
Ilsemarie blogg st&amp;auml;ller sig fr&amp;aring;gan vad som h&amp;auml;nt p&amp;aring; de marknader som avreglerats. H&amp;auml;r kommer listan med&amp;nbsp;&lt;font color="#265e15"&gt;facit i hand (1988-2004);&lt;/font&gt;
&lt;/p&gt;
&lt;ul&gt;
	&lt;li&gt;J&amp;auml;rnv&amp;auml;gen avreglerades 1988, priserna har stigit med &lt;strong&gt;125 &lt;/strong&gt;procent, konsumentprisindex (KPI) +57 procent. &lt;/li&gt;
&lt;/ul&gt;
&lt;ul&gt;
	&lt;li&gt;Taxibranschen avreglerades 1990, priserna har stigit med&lt;strong&gt; 72&lt;/strong&gt; procent, KPI +34 procent. &lt;/li&gt;
&lt;/ul&gt;
&lt;ul&gt;
	&lt;li&gt;Inrikesflyget avreglerades 1993, priserna har stigit med &lt;strong&gt;63&lt;/strong&gt; procent, KPI +20 procent. &lt;/li&gt;
&lt;/ul&gt;
&lt;ul&gt;
	&lt;li&gt;Posten avreglerades 1993, priserna har stigit med &lt;strong&gt;80&lt;/strong&gt; procent, KPI +14 procent. &lt;/li&gt;
&lt;/ul&gt;
&lt;ul&gt;
	&lt;li&gt;Elbranschen avreglerades 1996, priserna har stigit med &lt;strong&gt;86&lt;/strong&gt; procent, KPI + 9 procent. &lt;/li&gt;
&lt;/ul&gt;
&lt;p&gt;
L&amp;auml;s hela blogginl&amp;auml;gget, &lt;a href="http://ilsemarie.wordpress.com/2010/01/11/avregleringar-och-utforsaljningar-inga-prispressare/#comment-14989" target="_blank" title="Avreglering av apoteket"&gt;Avregleringar och utf&amp;ouml;rs&amp;auml;ljningar inga&amp;nbsp;prispressare&lt;/a&gt;
&lt;/p&gt;
</description><link>http://www.aktivaskol.se/tag/utf%c3%b6rs%c3%a4ljning.aspx</link><pubDate>2010-01-11 14:48:00</pubDate></item><item><title>järnväg</title><description>&lt;p&gt;
Om en vecka &amp;ouml;ppnar de f&amp;ouml;rsta privata apoteken men redan nu kan man k&amp;ouml;pa huvudv&amp;auml;rkstabletter i n&amp;auml;rbutiken&amp;nbsp;s&amp;aring; skriver &lt;a href="http://www.dn.se/opinion/huvudledare/adjo-monopol-1.1024569" target="_blank" title="Monopolet p&amp;aring; apoteket"&gt;DN&lt;/a&gt; idag. &amp;nbsp;Personligen har jag deltagit i flera aktioner f&amp;ouml;r att bevara apoteksmonopolet och h&amp;ouml;romdagen n&amp;auml;r jag fick ett brev p&amp;aring; posten att jag inte f&amp;aring;r beh&amp;aring;lla kundkretsen p&amp;aring; mitt gamla apotek f&amp;ouml;r att sprida konkurransen, blev jag s&amp;aring; arg att jag sade upp hela kortet. Det finns m&amp;aring;nga anledningar till att beh&amp;aring;lla apoteksmonopolet och framf&amp;ouml;r allt &amp;auml;r det p&amp;aring; grund av att l&amp;auml;kemedel inte ska vara f&amp;ouml;r l&amp;auml;tttillg&amp;auml;ngliga, utan ha en viss &amp;ouml;versyn. Samt att apoteket som myndighet kan kontrollera produkterna, vilket &amp;auml;r en av anledningarna till att jag handlat mina produkter d&amp;auml;r. Samt att det finns kunnig och utbildad personal att fr&amp;aring;ga. N&amp;auml;r apoteket nu blir f&amp;ouml;retag &amp;auml;r det kapitalet som styr, det &amp;auml;r beklagligt. 
&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;
Ilsemarie blogg st&amp;auml;ller sig fr&amp;aring;gan vad som h&amp;auml;nt p&amp;aring; de marknader som avreglerats. H&amp;auml;r kommer listan med&amp;nbsp;&lt;font color="#265e15"&gt;facit i hand (1988-2004);&lt;/font&gt;
&lt;/p&gt;
&lt;ul&gt;
	&lt;li&gt;J&amp;auml;rnv&amp;auml;gen avreglerades 1988, priserna har stigit med &lt;strong&gt;125 &lt;/strong&gt;procent, konsumentprisindex (KPI) +57 procent. &lt;/li&gt;
&lt;/ul&gt;
&lt;ul&gt;
	&lt;li&gt;Taxibranschen avreglerades 1990, priserna har stigit med&lt;strong&gt; 72&lt;/strong&gt; procent, KPI +34 procent. &lt;/li&gt;
&lt;/ul&gt;
&lt;ul&gt;
	&lt;li&gt;Inrikesflyget avreglerades 1993, priserna har stigit med &lt;strong&gt;63&lt;/strong&gt; procent, KPI +20 procent. &lt;/li&gt;
&lt;/ul&gt;
&lt;ul&gt;
	&lt;li&gt;Posten avreglerades 1993, priserna har stigit med &lt;strong&gt;80&lt;/strong&gt; procent, KPI +14 procent. &lt;/li&gt;
&lt;/ul&gt;
&lt;ul&gt;
	&lt;li&gt;Elbranschen avreglerades 1996, priserna har stigit med &lt;strong&gt;86&lt;/strong&gt; procent, KPI + 9 procent. &lt;/li&gt;
&lt;/ul&gt;
&lt;p&gt;
L&amp;auml;s hela blogginl&amp;auml;gget, &lt;a href="http://ilsemarie.wordpress.com/2010/01/11/avregleringar-och-utforsaljningar-inga-prispressare/#comment-14989" target="_blank" title="Avreglering av apoteket"&gt;Avregleringar och utf&amp;ouml;rs&amp;auml;ljningar inga&amp;nbsp;prispressare&lt;/a&gt;
&lt;/p&gt;
</description><link>http://www.aktivaskol.se/tag/j%c3%a4rnv%c3%a4g.aspx</link><pubDate>2010-01-11 14:48:00</pubDate></item><item><title>taxi</title><description>&lt;p&gt;
Om en vecka &amp;ouml;ppnar de f&amp;ouml;rsta privata apoteken men redan nu kan man k&amp;ouml;pa huvudv&amp;auml;rkstabletter i n&amp;auml;rbutiken&amp;nbsp;s&amp;aring; skriver &lt;a href="http://www.dn.se/opinion/huvudledare/adjo-monopol-1.1024569" target="_blank" title="Monopolet p&amp;aring; apoteket"&gt;DN&lt;/a&gt; idag. &amp;nbsp;Personligen har jag deltagit i flera aktioner f&amp;ouml;r att bevara apoteksmonopolet och h&amp;ouml;romdagen n&amp;auml;r jag fick ett brev p&amp;aring; posten att jag inte f&amp;aring;r beh&amp;aring;lla kundkretsen p&amp;aring; mitt gamla apotek f&amp;ouml;r att sprida konkurransen, blev jag s&amp;aring; arg att jag sade upp hela kortet. Det finns m&amp;aring;nga anledningar till att beh&amp;aring;lla apoteksmonopolet och framf&amp;ouml;r allt &amp;auml;r det p&amp;aring; grund av att l&amp;auml;kemedel inte ska vara f&amp;ouml;r l&amp;auml;tttillg&amp;auml;ngliga, utan ha en viss &amp;ouml;versyn. Samt att apoteket som myndighet kan kontrollera produkterna, vilket &amp;auml;r en av anledningarna till att jag handlat mina produkter d&amp;auml;r. Samt att det finns kunnig och utbildad personal att fr&amp;aring;ga. N&amp;auml;r apoteket nu blir f&amp;ouml;retag &amp;auml;r det kapitalet som styr, det &amp;auml;r beklagligt. 
&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;
Ilsemarie blogg st&amp;auml;ller sig fr&amp;aring;gan vad som h&amp;auml;nt p&amp;aring; de marknader som avreglerats. H&amp;auml;r kommer listan med&amp;nbsp;&lt;font color="#265e15"&gt;facit i hand (1988-2004);&lt;/font&gt;
&lt;/p&gt;
&lt;ul&gt;
	&lt;li&gt;J&amp;auml;rnv&amp;auml;gen avreglerades 1988, priserna har stigit med &lt;strong&gt;125 &lt;/strong&gt;procent, konsumentprisindex (KPI) +57 procent. &lt;/li&gt;
&lt;/ul&gt;
&lt;ul&gt;
	&lt;li&gt;Taxibranschen avreglerades 1990, priserna har stigit med&lt;strong&gt; 72&lt;/strong&gt; procent, KPI +34 procent. &lt;/li&gt;
&lt;/ul&gt;
&lt;ul&gt;
	&lt;li&gt;Inrikesflyget avreglerades 1993, priserna har stigit med &lt;strong&gt;63&lt;/strong&gt; procent, KPI +20 procent. &lt;/li&gt;
&lt;/ul&gt;
&lt;ul&gt;
	&lt;li&gt;Posten avreglerades 1993, priserna har stigit med &lt;strong&gt;80&lt;/strong&gt; procent, KPI +14 procent. &lt;/li&gt;
&lt;/ul&gt;
&lt;ul&gt;
	&lt;li&gt;Elbranschen avreglerades 1996, priserna har stigit med &lt;strong&gt;86&lt;/strong&gt; procent, KPI + 9 procent. &lt;/li&gt;
&lt;/ul&gt;
&lt;p&gt;
L&amp;auml;s hela blogginl&amp;auml;gget, &lt;a href="http://ilsemarie.wordpress.com/2010/01/11/avregleringar-och-utforsaljningar-inga-prispressare/#comment-14989" target="_blank" title="Avreglering av apoteket"&gt;Avregleringar och utf&amp;ouml;rs&amp;auml;ljningar inga&amp;nbsp;prispressare&lt;/a&gt;
&lt;/p&gt;
</description><link>http://www.aktivaskol.se/tag/taxi.aspx</link><pubDate>2010-01-11 14:48:00</pubDate></item><item><title>flyg</title><description>&lt;p&gt;
Om en vecka &amp;ouml;ppnar de f&amp;ouml;rsta privata apoteken men redan nu kan man k&amp;ouml;pa huvudv&amp;auml;rkstabletter i n&amp;auml;rbutiken&amp;nbsp;s&amp;aring; skriver &lt;a href="http://www.dn.se/opinion/huvudledare/adjo-monopol-1.1024569" target="_blank" title="Monopolet p&amp;aring; apoteket"&gt;DN&lt;/a&gt; idag. &amp;nbsp;Personligen har jag deltagit i flera aktioner f&amp;ouml;r att bevara apoteksmonopolet och h&amp;ouml;romdagen n&amp;auml;r jag fick ett brev p&amp;aring; posten att jag inte f&amp;aring;r beh&amp;aring;lla kundkretsen p&amp;aring; mitt gamla apotek f&amp;ouml;r att sprida konkurransen, blev jag s&amp;aring; arg att jag sade upp hela kortet. Det finns m&amp;aring;nga anledningar till att beh&amp;aring;lla apoteksmonopolet och framf&amp;ouml;r allt &amp;auml;r det p&amp;aring; grund av att l&amp;auml;kemedel inte ska vara f&amp;ouml;r l&amp;auml;tttillg&amp;auml;ngliga, utan ha en viss &amp;ouml;versyn. Samt att apoteket som myndighet kan kontrollera produkterna, vilket &amp;auml;r en av anledningarna till att jag handlat mina produkter d&amp;auml;r. Samt att det finns kunnig och utbildad personal att fr&amp;aring;ga. N&amp;auml;r apoteket nu blir f&amp;ouml;retag &amp;auml;r det kapitalet som styr, det &amp;auml;r beklagligt. 
&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;
Ilsemarie blogg st&amp;auml;ller sig fr&amp;aring;gan vad som h&amp;auml;nt p&amp;aring; de marknader som avreglerats. H&amp;auml;r kommer listan med&amp;nbsp;&lt;font color="#265e15"&gt;facit i hand (1988-2004);&lt;/font&gt;
&lt;/p&gt;
&lt;ul&gt;
	&lt;li&gt;J&amp;auml;rnv&amp;auml;gen avreglerades 1988, priserna har stigit med &lt;strong&gt;125 &lt;/strong&gt;procent, konsumentprisindex (KPI) +57 procent. &lt;/li&gt;
&lt;/ul&gt;
&lt;ul&gt;
	&lt;li&gt;Taxibranschen avreglerades 1990, priserna har stigit med&lt;strong&gt; 72&lt;/strong&gt; procent, KPI +34 procent. &lt;/li&gt;
&lt;/ul&gt;
&lt;ul&gt;
	&lt;li&gt;Inrikesflyget avreglerades 1993, priserna har stigit med &lt;strong&gt;63&lt;/strong&gt; procent, KPI +20 procent. &lt;/li&gt;
&lt;/ul&gt;
&lt;ul&gt;
	&lt;li&gt;Posten avreglerades 1993, priserna har stigit med &lt;strong&gt;80&lt;/strong&gt; procent, KPI +14 procent. &lt;/li&gt;
&lt;/ul&gt;
&lt;ul&gt;
	&lt;li&gt;Elbranschen avreglerades 1996, priserna har stigit med &lt;strong&gt;86&lt;/strong&gt; procent, KPI + 9 procent. &lt;/li&gt;
&lt;/ul&gt;
&lt;p&gt;
L&amp;auml;s hela blogginl&amp;auml;gget, &lt;a href="http://ilsemarie.wordpress.com/2010/01/11/avregleringar-och-utforsaljningar-inga-prispressare/#comment-14989" target="_blank" title="Avreglering av apoteket"&gt;Avregleringar och utf&amp;ouml;rs&amp;auml;ljningar inga&amp;nbsp;prispressare&lt;/a&gt;
&lt;/p&gt;
</description><link>http://www.aktivaskol.se/tag/flyg.aspx</link><pubDate>2010-01-11 14:48:00</pubDate></item><item><title>posten</title><description>&lt;p&gt;
Om en vecka &amp;ouml;ppnar de f&amp;ouml;rsta privata apoteken men redan nu kan man k&amp;ouml;pa huvudv&amp;auml;rkstabletter i n&amp;auml;rbutiken&amp;nbsp;s&amp;aring; skriver &lt;a href="http://www.dn.se/opinion/huvudledare/adjo-monopol-1.1024569" target="_blank" title="Monopolet p&amp;aring; apoteket"&gt;DN&lt;/a&gt; idag. &amp;nbsp;Personligen har jag deltagit i flera aktioner f&amp;ouml;r att bevara apoteksmonopolet och h&amp;ouml;romdagen n&amp;auml;r jag fick ett brev p&amp;aring; posten att jag inte f&amp;aring;r beh&amp;aring;lla kundkretsen p&amp;aring; mitt gamla apotek f&amp;ouml;r att sprida konkurransen, blev jag s&amp;aring; arg att jag sade upp hela kortet. Det finns m&amp;aring;nga anledningar till att beh&amp;aring;lla apoteksmonopolet och framf&amp;ouml;r allt &amp;auml;r det p&amp;aring; grund av att l&amp;auml;kemedel inte ska vara f&amp;ouml;r l&amp;auml;tttillg&amp;auml;ngliga, utan ha en viss &amp;ouml;versyn. Samt att apoteket som myndighet kan kontrollera produkterna, vilket &amp;auml;r en av anledningarna till att jag handlat mina produkter d&amp;auml;r. Samt att det finns kunnig och utbildad personal att fr&amp;aring;ga. N&amp;auml;r apoteket nu blir f&amp;ouml;retag &amp;auml;r det kapitalet som styr, det &amp;auml;r beklagligt. 
&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;
Ilsemarie blogg st&amp;auml;ller sig fr&amp;aring;gan vad som h&amp;auml;nt p&amp;aring; de marknader som avreglerats. H&amp;auml;r kommer listan med&amp;nbsp;&lt;font color="#265e15"&gt;facit i hand (1988-2004);&lt;/font&gt;
&lt;/p&gt;
&lt;ul&gt;
	&lt;li&gt;J&amp;auml;rnv&amp;auml;gen avreglerades 1988, priserna har stigit med &lt;strong&gt;125 &lt;/strong&gt;procent, konsumentprisindex (KPI) +57 procent. &lt;/li&gt;
&lt;/ul&gt;
&lt;ul&gt;
	&lt;li&gt;Taxibranschen avreglerades 1990, priserna har stigit med&lt;strong&gt; 72&lt;/strong&gt; procent, KPI +34 procent. &lt;/li&gt;
&lt;/ul&gt;
&lt;ul&gt;
	&lt;li&gt;Inrikesflyget avreglerades 1993, priserna har stigit med &lt;strong&gt;63&lt;/strong&gt; procent, KPI +20 procent. &lt;/li&gt;
&lt;/ul&gt;
&lt;ul&gt;
	&lt;li&gt;Posten avreglerades 1993, priserna har stigit med &lt;strong&gt;80&lt;/strong&gt; procent, KPI +14 procent. &lt;/li&gt;
&lt;/ul&gt;
&lt;ul&gt;
	&lt;li&gt;Elbranschen avreglerades 1996, priserna har stigit med &lt;strong&gt;86&lt;/strong&gt; procent, KPI + 9 procent. &lt;/li&gt;
&lt;/ul&gt;
&lt;p&gt;
L&amp;auml;s hela blogginl&amp;auml;gget, &lt;a href="http://ilsemarie.wordpress.com/2010/01/11/avregleringar-och-utforsaljningar-inga-prispressare/#comment-14989" target="_blank" title="Avreglering av apoteket"&gt;Avregleringar och utf&amp;ouml;rs&amp;auml;ljningar inga&amp;nbsp;prispressare&lt;/a&gt;
&lt;/p&gt;
</description><link>http://www.aktivaskol.se/tag/posten.aspx</link><pubDate>2010-01-11 14:48:00</pubDate></item><item><title>el</title><description>&lt;p&gt;
Om en vecka &amp;ouml;ppnar de f&amp;ouml;rsta privata apoteken men redan nu kan man k&amp;ouml;pa huvudv&amp;auml;rkstabletter i n&amp;auml;rbutiken&amp;nbsp;s&amp;aring; skriver &lt;a href="http://www.dn.se/opinion/huvudledare/adjo-monopol-1.1024569" target="_blank" title="Monopolet p&amp;aring; apoteket"&gt;DN&lt;/a&gt; idag. &amp;nbsp;Personligen har jag deltagit i flera aktioner f&amp;ouml;r att bevara apoteksmonopolet och h&amp;ouml;romdagen n&amp;auml;r jag fick ett brev p&amp;aring; posten att jag inte f&amp;aring;r beh&amp;aring;lla kundkretsen p&amp;aring; mitt gamla apotek f&amp;ouml;r att sprida konkurransen, blev jag s&amp;aring; arg att jag sade upp hela kortet. Det finns m&amp;aring;nga anledningar till att beh&amp;aring;lla apoteksmonopolet och framf&amp;ouml;r allt &amp;auml;r det p&amp;aring; grund av att l&amp;auml;kemedel inte ska vara f&amp;ouml;r l&amp;auml;tttillg&amp;auml;ngliga, utan ha en viss &amp;ouml;versyn. Samt att apoteket som myndighet kan kontrollera produkterna, vilket &amp;auml;r en av anledningarna till att jag handlat mina produkter d&amp;auml;r. Samt att det finns kunnig och utbildad personal att fr&amp;aring;ga. N&amp;auml;r apoteket nu blir f&amp;ouml;retag &amp;auml;r det kapitalet som styr, det &amp;auml;r beklagligt. 
&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;
Ilsemarie blogg st&amp;auml;ller sig fr&amp;aring;gan vad som h&amp;auml;nt p&amp;aring; de marknader som avreglerats. H&amp;auml;r kommer listan med&amp;nbsp;&lt;font color="#265e15"&gt;facit i hand (1988-2004);&lt;/font&gt;
&lt;/p&gt;
&lt;ul&gt;
	&lt;li&gt;J&amp;auml;rnv&amp;auml;gen avreglerades 1988, priserna har stigit med &lt;strong&gt;125 &lt;/strong&gt;procent, konsumentprisindex (KPI) +57 procent. &lt;/li&gt;
&lt;/ul&gt;
&lt;ul&gt;
	&lt;li&gt;Taxibranschen avreglerades 1990, priserna har stigit med&lt;strong&gt; 72&lt;/strong&gt; procent, KPI +34 procent. &lt;/li&gt;
&lt;/ul&gt;
&lt;ul&gt;
	&lt;li&gt;Inrikesflyget avreglerades 1993, priserna har stigit med &lt;strong&gt;63&lt;/strong&gt; procent, KPI +20 procent. &lt;/li&gt;
&lt;/ul&gt;
&lt;ul&gt;
	&lt;li&gt;Posten avreglerades 1993, priserna har stigit med &lt;strong&gt;80&lt;/strong&gt; procent, KPI +14 procent. &lt;/li&gt;
&lt;/ul&gt;
&lt;ul&gt;
	&lt;li&gt;Elbranschen avreglerades 1996, priserna har stigit med &lt;strong&gt;86&lt;/strong&gt; procent, KPI + 9 procent. &lt;/li&gt;
&lt;/ul&gt;
&lt;p&gt;
L&amp;auml;s hela blogginl&amp;auml;gget, &lt;a href="http://ilsemarie.wordpress.com/2010/01/11/avregleringar-och-utforsaljningar-inga-prispressare/#comment-14989" target="_blank" title="Avreglering av apoteket"&gt;Avregleringar och utf&amp;ouml;rs&amp;auml;ljningar inga&amp;nbsp;prispressare&lt;/a&gt;
&lt;/p&gt;
</description><link>http://www.aktivaskol.se/tag/el.aspx</link><pubDate>2010-01-11 14:48:00</pubDate></item><item><title>leksaksbranschen</title><description>&lt;p&gt;
M&amp;aring;nga av de kinesiska arbetare som tillverkar leksaker till svenska &amp;aring;terf&amp;ouml;rs&amp;auml;ljare arbetar l&amp;aring;nga arbetsdagar, i vissa fall &amp;ouml;ver 70 timmar. Sjudagarsvecka &amp;auml;r inte heller ovanligt. Det visar en kartl&amp;auml;ggning av leksaksbranschen som organisationen &lt;a href="http://www.swedwatch.org/swedwatch/arkiv/arkiv_2009/h_rt_arbete_bakom_barnens_julklappar" target="_blank" title="karl&amp;auml;ggning av leksaksbranschen"&gt;Swedwatch&lt;/a&gt; l&amp;aring;tit g&amp;ouml;ra. &lt;strong&gt;Tre av &amp;aring;tta svenska &amp;aring;terf&amp;ouml;rs&amp;auml;ljare st&amp;auml;ller inga krav p&amp;aring; hur arbetsvillkoren ser ut p&amp;aring; de fabriker d&amp;auml;r deras leksaker tillverkas. Fyra av f&amp;ouml;retagen saknar information om sina etiska riktlinjer p&amp;aring; sin webbplats. &lt;/strong&gt;
&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Granskning av leksaksbranschen&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;
P&amp;aring; de kinesiska arbetarnas&amp;nbsp;&amp;ouml;nskelista till jul st&amp;aring;r kortare arbetsdagar, r&amp;auml;tten att f&amp;ouml;rhandla kollektivt och en l&amp;ouml;n som det g&amp;aring;r att leva p&amp;aring;. Dock &amp;auml;r m&amp;aring;naderna innan jul en&amp;nbsp;stressig&amp;nbsp;period d&amp;auml;r arbetstiderna &amp;auml;r extra l&amp;aring;nga f&amp;ouml;r att de svenska butikerna ska hinna f&amp;aring; sina leveranser i tid.&amp;nbsp;SwedWatch och Fair Trade Center gjorde en f&amp;ouml;rsta granskning av den svenska leksaksbranschen redan &amp;aring;r 2004. Fem &amp;aring;r senare gjordes en ny granskning av&amp;nbsp;fyra&amp;nbsp;kinesiska fabrikerna&amp;nbsp;samt tv&amp;aring; nya fabriker. Fair Trade Center granskat ocks&amp;aring; arbetet p&amp;aring; hemmaplan och intervjuat &amp;aring;tta leksaksf&amp;ouml;retag om deras etiska riktlinjer. Sveriges Konsumenter har drivit fr&amp;aring;gan om &amp;ouml;kad m&amp;ouml;jlighet att g&amp;ouml;ra medvetna val i butikerna. 
&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;
- V&amp;aring;r granskning visar att sociala krav och kontroller har haft betydelse. 2004 var det vanligt med upp&amp;aring;t 90 timmars arbetsvecka. &lt;strong&gt;De anst&amp;auml;llda saknade anst&amp;auml;llningskontrakt, h&amp;auml;lso- och s&amp;auml;kerhetsutbildning.&lt;/strong&gt; P&amp;aring; de fyra fabrikerna d&amp;auml;r SwedWatch gjort &amp;aring;terbes&amp;ouml;k har det blivit b&amp;auml;ttre. Nu &amp;auml;r det viktigt att l&amp;ouml;sa de problem som inte kunnat &amp;aring;tg&amp;auml;rdas genom f&amp;ouml;retagens krav och kontroller. Arbetarna m&amp;aring;ste involveras i arbetet f&amp;ouml;r att f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttra arbetsvillkoren, s&amp;auml;ger Emma Hernborg, projektledare p&amp;aring; Fair Trade Center. 
&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Inga krav p&amp;aring; arbetsvillkoren&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;
Flera av de granskade f&amp;ouml;retagen brister fortfarande i sitt ink&amp;ouml;psarbete. &lt;strong&gt;Tre av &amp;aring;tta granskade f&amp;ouml;retag, &lt;/strong&gt;&lt;a href="http://www.lekia.nu/" target="_blank" title="Svartlistad - st&amp;auml;ller inga krav p&amp;aring; etik- eller milj&amp;ouml;arbete"&gt;&lt;strong&gt;Lekia&lt;/strong&gt;&lt;/a&gt;&lt;strong&gt;, &lt;/strong&gt;&lt;a href="http://www.leklust.se" target="_blank" title="Svartlistat Leklust - St&amp;auml;ller inga krav p&amp;aring; arbetsf&amp;ouml;rh&amp;aring;llandena f&amp;ouml;r kinesiska arbetare"&gt;&lt;strong&gt;Leklust&lt;/strong&gt;&lt;/a&gt;&lt;strong&gt; och &lt;/strong&gt;&lt;a href="http://www.barnenshus.se/" target="_blank" title="Svartlistat f&amp;ouml;retag - barnens hus - D&amp;aring;liga arbetsf&amp;ouml;rh&amp;aring;llande f&amp;ouml;r anst&amp;auml;llda"&gt;&lt;strong&gt;Barnens hus&lt;/strong&gt;&lt;/a&gt;&lt;strong&gt;, st&amp;auml;ller fortfarande inga krav p&amp;aring; hur arbetsvillkoren ser ut d&amp;auml;r deras leksaker tillverkas. Fyra av f&amp;ouml;retagen har ingen information om sitt etik- eller milj&amp;ouml;arbete p&amp;aring; sin webbplats.&lt;/strong&gt; 
&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Sv&amp;aring;rt f&amp;ouml;r konsumenter att g&amp;ouml;ra etiska val&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;
- L&amp;auml;ttillg&amp;auml;nglig information &amp;auml;r en f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttning f&amp;ouml;r att konsumenterna ska kunna anv&amp;auml;nda sin konsumentmakt n&amp;auml;r de handlar. Idag &amp;auml;r det sv&amp;aring;rt att g&amp;ouml;ra etiska val. Det finns ingen m&amp;auml;rkning, det &amp;auml;r sv&amp;aring;rt att f&amp;aring; svar p&amp;aring; fr&amp;aring;gor i butiken och informationen p&amp;aring; f&amp;ouml;retagens hemsidor &amp;auml;r obefintlig eller knapph&amp;auml;ndig. Nu m&amp;aring;ste det till en kraftig sk&amp;auml;rpning, s&amp;auml;ger Jan Bertoft, generalsekreterare p&amp;aring; Sveriges Konsumenter. 
&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;
Fair &lt;a href="http://www.fairtradecenter.se/h-rt-arbete-bakom-julens-klappar" target="_blank" title="H&amp;aring;rt arbete bakom h&amp;aring;rda klappar"&gt;Trade Center&lt;/a&gt;, &lt;a href="http://www.swedwatch.org/swedwatch/arkiv/arkiv_2009/h_rt_arbete_bakom_barnens_julklappar" target="_blank" title="H&amp;aring;rt arbete bakom barnens julklappar"&gt;SwedWatch&lt;/a&gt; och &lt;a href="http://www.sverigeskonsumenter.se/start.asp?sida=" target="_blank" title="Sverige konsumenter om leksaksbranschen"&gt;Sveriges Konsumenter&lt;/a&gt; rekommenderar leksaksf&amp;ouml;retagen att i st&amp;ouml;rre utstr&amp;auml;ckning &amp;auml;n idag vara med och betala f&amp;ouml;r f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttrade arbetsvillkor. 
&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;
H&amp;auml;r kan du l&amp;auml;sa &lt;a href="http://www.sverigeskonsumenter.se/fileserver/091202.PM.etik.pdf"&gt;&lt;strong&gt;&lt;font color="#ff6600"&gt;pressmeddelandet&lt;/font&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/a&gt;, en sammanfattning av &lt;a href="http://www.sverigeskonsumenter.se/fileserver/091202.Rapport.Etik.pdf"&gt;&lt;strong&gt;&lt;font color="#ff6600"&gt;granskningen&lt;/font&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/a&gt;, de kinesiska arbetarnas &lt;a href="http://www.sverigeskonsumenter.se/fileserver/091202.Rapport.Stor.Etik.pdf"&gt;&lt;strong&gt;&lt;font color="#ff6600"&gt;villkor&lt;/font&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/a&gt; och vad den svenska &lt;a href="http://www.sverigeskonsumenter.se/fileserver/091202.Etik.Foretag.Rapport.pdf"&gt;&lt;strong&gt;&lt;font color="#ff6600"&gt;leksaksbranschen&lt;/font&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/a&gt; g&amp;ouml;r inom etik. 
&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Kulturministern &amp;quot;det viktigaste &amp;auml;r s&amp;auml;kra leksaker&amp;quot;? &lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;
Vad har du gjort f&amp;ouml;r &lt;span class="sgSearchHighlighter"&gt;svenska&lt;/span&gt; &lt;span class="sgSearchHighlighter"&gt;konsumenter&lt;/span&gt;? Konsumentminister f&amp;aring;r svara p&amp;aring; vad hon gjort f&amp;ouml;r konsumenterna under sin tid som konsumentminister. Anm&amp;auml;rkningsv&amp;auml;rt &amp;auml;r att hon nyss haft ett tal om &amp;auml;mnet och &amp;auml;nd&amp;aring; har sv&amp;aring;rt att hitta orden f&amp;ouml;r hur hon som konsumentminister bidragit med f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttringar f&amp;ouml;r konsumenter. Det b&amp;auml;sta som hon gjort &amp;auml;r enligt inslaget &amp;quot;B&amp;auml;ttre lag n&amp;auml;r det g&amp;auml;ller leksakers s&amp;auml;kerhet och milj&amp;ouml;gifter&amp;quot;, detta tas upp tv&amp;aring; g&amp;aring;nger i intervjuen. Viktigaste i konsumentlagstiftningen &amp;auml;r s&amp;auml;kra leksaker, tillg&amp;auml;nglig information och konsumentskydd. &amp;nbsp;&lt;strong&gt;Fr&amp;aring;gan &amp;auml;r hur v&amp;aring;r svenska konsumentminister kan s&amp;auml;ga att det b&amp;auml;sta hon gjort f&amp;ouml;r konsumentfr&amp;aring;gorna visar sig i rapporten ovan vara n&amp;aring;got som svenska f&amp;ouml;retag inte f&amp;ouml;ljer.&lt;/strong&gt; 
&lt;/p&gt;
&lt;div&gt;
&lt;object classid="clsid:d27cdb6e-ae6d-11cf-96b8-444553540000" codebase="http://download.macromedia.com/pub/shockwave/cabs/flash/swflash.cab#version=6,0,40,0" width="416" height="258"&gt;
	&lt;param name="width" value="416" /&gt;
	&lt;param name="height" value="258" /&gt;
	&lt;param name="allowscriptaccess" value="sameDomain" /&gt;
	&lt;param name="allowfullscreen" value="true" /&gt;
	&lt;param name="wmode" value="transparent" /&gt;
	&lt;param name="src" value="http://svt.se/embededflash/1759472/play.swf" /&gt;
	&lt;embed type="application/x-shockwave-flash" width="416" height="258" allowscriptaccess="sameDomain" allowfullscreen="true" wmode="transparent" src="http://svt.se/embededflash/1759472/play.swf"&gt;&lt;/embed&gt;
&lt;/object&gt;
&lt;/div&gt;
&lt;div&gt;
Fler som &lt;a href="http://www.dn.se/ekonomi/leksaksbranschen-i-kris-1.333196" target="_blank" title="Leksaksbranschen"&gt;skriver om leksaksbranschen&lt;/a&gt;, DN. 
&lt;/div&gt;
&lt;div&gt;
Relaterad sida
&lt;/div&gt;
&lt;div&gt;
L&amp;auml;s mer om &lt;a href="http://www.kurragomma.se" title="Kurrag&amp;ouml;mma - personliga presenter"&gt;leksaker&lt;/a&gt; p&amp;aring; kurragomma.se
&lt;/div&gt;
</description><link>http://www.aktivaskol.se/tag/leksaksbranschen.aspx</link><pubDate>2009-12-28 07:35:00</pubDate></item><item><title>it-branschen</title><description>&lt;p&gt;
Den svenska IT-branschen &amp;auml;r den fj&amp;auml;rde st&amp;ouml;rsta branschen i Sverige enligt fackf&amp;ouml;rbundet Unionen.&amp;nbsp;IDG presenterar idag de 20 personerna som tj&amp;auml;nar b&amp;auml;st inom&amp;nbsp;branschen, bland annat f&amp;aring;r vi se Lars-Johan Jarnheimer, fd vd Tele2, Carl-Henric Svanberg, avg&amp;aring;ende vd p&amp;aring; Ericsson, Lars Nyberg, vd p&amp;aring; Teliasonera, Anders Lidbeck, fd vd Telelogic, Per Adolfsson vd f&amp;ouml;r Microsoft osv. F&amp;ouml;r denna ganska&amp;nbsp;unga och omogna bransch &amp;auml;r det tragiskt att&amp;nbsp;se att samtliga 20 mest v&amp;auml;lbetalda personer inom IT-branschen utg&amp;ouml;rs av en gubbliga.&amp;nbsp;Det &amp;auml;r f&amp;ouml;rst p&amp;aring; 37 plats i listan som en kvinna st&amp;aring;r med p&amp;aring; listan! Riktigt skamligt!&amp;nbsp;&amp;nbsp;&lt;a href="http://www.idg.se/2.1085/1.275822/de-tjanar-mest-i-it-branschen?showGallery=true&amp;amp;img=6#selected" target="_blank" title="De som tj&amp;auml;nar mest i it-branschen"&gt;Se listan h&amp;auml;r &amp;gt;&amp;gt;&lt;/a&gt;
&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Hur ser prognoserna ut f&amp;ouml;r arbetsmarknaden i IT-branschen d&amp;aring;?&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;
&lt;strong&gt;Unionens prognoser&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;
Enligt fackf&amp;ouml;rbundet Unioen, s&amp;aring; &amp;auml;r det&amp;nbsp;f&amp;ouml;rst&amp;nbsp; p&amp;aring; senare &amp;aring;r&amp;nbsp;som det&amp;nbsp;skett en viss mognad av IT-branschen och f&amp;ouml;r f&amp;ouml;rsta g&amp;aring;ngen efter IT-krisen &amp;aring;r 2000 kan vi &amp;aring;terigen se att det r&amp;aring;der personalbrist, men orsakerna &amp;auml;r inte samma som tidigare. Under IT-bubblans uppbyggnadsfas r&amp;aring;dde det personalbrist p&amp;aring; grund av en explosionsartad tillv&amp;auml;xt d&amp;auml;r det var sv&amp;aring;rt att hinna utbilda den m&amp;auml;ngd IT-kunnig arbetskraft som kr&amp;auml;vdes. Nu kan vi snarare se att personalbristen finns p&amp;aring; grund av att unga m&amp;auml;nniskor har blivit skr&amp;auml;mda fr&amp;aring;n att s&amp;ouml;ka IT-utbildningar som en konsekvens av krisen. Det har skett en minskning s&amp;aring; stor som 75 procenti antalet s&amp;ouml;kande till datautbildningar mellan &amp;aring;ren 1998 och 2007. Det som kommer att p&amp;aring;verka tillv&amp;auml;xten i IT-sektorn i den n&amp;auml;rmstaframtiden &amp;auml;r framf&amp;ouml;r allt hur konjunkturen i stort utvecklas d&amp;aring; IT-branschen &amp;auml;r mycket konjunkturk&amp;auml;nslig. Orsaken till detta &amp;auml;r att kundernas IT-investeringar &amp;ouml;kar i h&amp;ouml;gkonjunktur och minskar i l&amp;aring;gkonjunktur. (K&amp;auml;lla &lt;a href="http://209.85.129.132/search?q=cache:3qHEAycGkC4J:https://www.unionen.se/UploadFiles/Dokument/Om%2520Unionen/Best%C3%A4ll%2520och%2520ladda%2520ner/Om%2520Unionen/OmIT-branschen.pdf+it+branschen&amp;amp;cd=3&amp;amp;hl=sv&amp;amp;ct=clnk" target="_blank" title="Om IT-branschen"&gt;Unionen&lt;/a&gt;). 
&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;
&lt;strong&gt;Arbetsf&amp;ouml;rmedlingens prognoser&lt;/strong&gt;&amp;nbsp;
&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;
It &amp;auml;r en av de f&amp;aring; branscher d&amp;auml;r syssels&amp;auml;ttningen v&amp;auml;ntas &amp;ouml;ka n&amp;auml;sta &amp;aring;r efter Arbetsf&amp;ouml;rmedlingens prognoser. &lt;span class="paragraphIntro"&gt;Arbetsmarknaden inom it&lt;/span&gt; tar till och med fart snabbare &amp;auml;n de flesta andra branscher, enligt Torbj&amp;ouml;rn Israelsson som arbetar med analyser och prognoser p&amp;aring; Arbetsf&amp;ouml;rmedlingen.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;span class="paragraphIntro"&gt;&amp;ndash; Vi ser&lt;/span&gt; en f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttrad konjunktur n&amp;auml;sta &amp;aring;r och it-branschen &amp;auml;r en av f&amp;aring; branscher som g&amp;aring;r upp. Marknaden tror p&amp;aring; att produktionen &amp;ouml;kar sakta men s&amp;auml;kert och det &amp;ouml;kar behovet av it-tj&amp;auml;nster, s&amp;auml;ger han till &lt;a href="http://www.idg.se/17.108/2.1085/1.277326/nasta-ar-vander-det-for-it-jobben" target="_blank" title="arbetsmarknaden IT"&gt;IDG&lt;/a&gt;. Han menar att&amp;nbsp;&lt;span class="paragraphIntro"&gt;2009&lt;/span&gt;&amp;nbsp;varit tuffare &amp;auml;n p&amp;aring; l&amp;auml;nge f&amp;ouml;r de som arbetar inom&amp;nbsp;IT-branschen, men trots s&amp;aring; har inte&amp;nbsp;branschen drabbats lika h&amp;aring;rt som tidigare l&amp;aring;gkonjunkturer. It-f&amp;ouml;retagen har uppr&amp;auml;tth&amp;aring;llit sin produktion n&amp;aring;gorlunda och m&amp;aring;nga har velat beh&amp;aring;lla sin personal s&amp;aring; l&amp;auml;nge som m&amp;ouml;jligt f&amp;ouml;r att inte st&amp;aring; utan kompetens n&amp;auml;r marknaden v&amp;auml;nder.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;span class="paragraphIntro"&gt;&amp;ndash; Det har&lt;/span&gt; f&amp;ouml;rekommit rationaliseringar och man har skurit bort ol&amp;ouml;nsamma delar f&amp;ouml;r att trimma organisationerna men ser man till totalen har&amp;nbsp;IT inte p&amp;aring;verkats lika mycket som andra branscher, s&amp;auml;ger Torbj&amp;ouml;rn Israelsson.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;span class="paragraphIntro"&gt;&amp;Auml;ven om arbetsmarknaden&lt;/span&gt; varit tr&amp;ouml;gare &amp;auml;n vanligt har syssels&amp;auml;ttningen till och med &amp;ouml;kat n&amp;aring;got under &amp;aring;ret f&amp;ouml;r it-specialister med en h&amp;ouml;gskoleutbildning. D&amp;auml;remot har den minskat f&amp;ouml;r dem med kortare utbildning, enligt Torbj&amp;ouml;rn Israelsson.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;span class="paragraphIntro"&gt;&amp;ndash; Den trenden&lt;/span&gt; forts&amp;auml;tter n&amp;auml;sta &amp;aring;r. De mest eftertraktade p&amp;aring; arbetsmarknaden &amp;auml;r de med en bra utbildning och n&amp;aring;gra &amp;aring;rs erfarenhet. Sedan spelar inriktningen inte s&amp;aring; stor roll, s&amp;auml;ger han.
&lt;/p&gt;
</description><link>http://www.aktivaskol.se/tag/it-branschen.aspx</link><pubDate>2009-12-16 08:48:00</pubDate></item><item><title>prinsessa</title><description>&lt;p&gt;
Disney kommer nu med en ny film &amp;quot;Prinsessan och grodan&amp;quot;. Detta kommer bli den f&amp;ouml;rsta svarta prinsessan i Disneys historia. Dock har vi tidigare f&amp;aring;tt se andra internationella prinsessor i form av pocahontas, mulan mdf.&amp;nbsp;Filmen kommer ha premi&amp;auml;r i Sverige i fabruari. 
&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;
&amp;nbsp;
&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;
&lt;a href="http://video.msn.com/video.aspx?mkt=sv-SE&amp;amp;vid=211f2e37-1a73-413e-8a33-3706a5896878" target="_new" title="Svart prinsessa i nya Disney"&gt;&lt;img src="http://img2.catalog.video.msn.com/Image.aspx?uuid=211f2e37-1a73-413e-8a33-3706a5896878&amp;amp;w=112&amp;amp;h=84" border="0" alt="Svart prinsessa i nya Disney" width="112" height="84" /&gt;&lt;br /&gt;
Svart prinsessa i nya Disney&lt;/a&gt;
&lt;/p&gt;
</description><link>http://www.aktivaskol.se/tag/prinsessa.aspx</link><pubDate>2009-12-10 13:09:00</pubDate></item><item><title>pr</title><description>&lt;p&gt;
Medan m&amp;aring;nga f&amp;ouml;retag fortfarande g&amp;aring;r i tankarna med att flytta fr&amp;aring;n butik och butikslokalskostnader till webben&amp;nbsp;s&amp;aring; g&amp;ouml;r H&amp;amp;M tv&amp;auml;rtom. F&amp;ouml;r att marknadsf&amp;ouml;ra sina textiler s&amp;aring; &amp;ouml;ppnar H&amp;amp;M ett s&amp;aring; kallat showroom f&amp;ouml;r Home, f&amp;ouml;retagets textila varor f&amp;ouml;r k&amp;ouml;k, badrum och liknande. Sortimentet b&amp;ouml;rjade H &amp;amp; M s&amp;auml;lja tidigare i &amp;aring;r genom katalog och webb. Nu tar man allts&amp;aring; klivet ut i butiksv&amp;auml;rlden. Maria Lindblom, ansvarig f&amp;ouml;r H&amp;amp;M Home s&amp;auml;ger &amp;quot;Vi vill ge m&amp;ouml;jlighet f&amp;ouml;r kunderna att uppleva produkterna live. Att kunna kl&amp;auml;mma och k&amp;auml;nna p&amp;aring; dem&amp;quot;. Det&amp;nbsp;handlar allts&amp;aring; inte om en traditionell butik, i st&amp;auml;llet ska tankarna f&amp;ouml;ras mer till ett galleri. 
&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;
Kommentarerna till artikeln p&amp;aring; &lt;a href="http://www.dn.se/ekonomi/hm-flyttar-fran-webb-till-butik-1.957534" target="_blank" title="H&amp;amp;M bygger showroom"&gt;DN&lt;/a&gt; tror att showroomet inte har krav p&amp;aring; l&amp;ouml;nsamhet, utan endast en marknadsaktivitet f&amp;ouml;r framtida expansion.&amp;nbsp;En annan kommentar tror att H&amp;amp;M &amp;auml;r&amp;nbsp;ute ock cyklar. &amp;quot;S&amp;aring; tanken &amp;auml;r att man tittar p&amp;aring; varan i butik/showroom och g&amp;aring;r hem och best&amp;auml;ller? Detta minns jag att olika webbutiker f&amp;ouml;rs&amp;ouml;kte p&amp;aring; in b&amp;ouml;rjan av 00-talet vilket resulterade i total flopp. M&amp;aring;nga tror jag hellre g&amp;ouml;r tv&amp;auml;rtom - g&amp;aring;r in p&amp;aring; webben och tittar/l&amp;auml;ser f&amp;ouml;r att sedan k&amp;ouml;pa den i butik&amp;quot;. 
&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;
Personligen tycker jag att det &amp;auml;r en kanonid&amp;eacute;! Kul att f&amp;ouml;retag investerar i gratisevent och kulturgalleri. H&amp;amp;M har insett att s&amp;aring;dant h&amp;auml;r beh&amp;ouml;vs f&amp;ouml;r att bygga p&amp;aring; ett vinnande koncept och ett bra rykte. Konsumenterna kommer k&amp;ouml;pa mera! 
&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;
Vi v&amp;auml;ntar sp&amp;auml;nt p&amp;aring; &lt;a href="http://www.privataaffarer.se/aktier/200909/snart-dags-for-hms-rapport/index.xml" target="_blank" title="H&amp;amp;m b&amp;ouml;rsen"&gt;H&amp;amp;Ms kvartalssiffor.&lt;/a&gt; 
&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;
Ett annat PR-trick, kan vara att HMs&amp;nbsp;&lt;a href="http://www.kingmagazine.se/Guiderna/kingvaljer/Bildextra-Jimmy-Choo-for-HM/" target="_blank" title="Jimmy Choo herr"&gt;herrkollektion Jimmy Choos&lt;/a&gt; l&amp;auml;ckt ut.. Denna ser ni nedan. Mycket fina kl&amp;auml;der f&amp;ouml;r herrar.. 
&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;
&lt;img src="/image.axd?picture=2009-09-22_155321.png" alt="" width="486" height="356" /&gt; 
&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;
Dessv&amp;auml;rre kan jag inte s&amp;auml;ga det samma om &lt;a href="http://blogg.aftonbladet.se/modeetc/2009/09/jimmy-choo-for-h-m" target="_blank" title="jimmy choo dam"&gt;tjejkl&amp;auml;derna&lt;/a&gt;.. Lite barnslig barbiest&amp;auml;mpel enligt min smak. 
&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;
&amp;nbsp;
&lt;/p&gt;
&lt;img src="/image.axd?picture=2009-09-22_155444.png" alt="" width="448" height="389" /&gt; 
</description><link>http://www.aktivaskol.se/tag/pr.aspx</link><pubDate>2009-09-22 15:41:00</pubDate></item><item><title>las</title><description>&lt;p&gt;
I r&amp;aring;dande l&amp;aring;gkonjektur &amp;auml;r det ingen som g&amp;aring;tt obem&amp;auml;rkt f&amp;ouml;rbi att det &amp;auml;r sv&amp;aring;rt att f&amp;aring; jobb. Vid en s&amp;ouml;kning p&amp;aring; AMS, finns det jobb men gemensamt f&amp;ouml;r de flesta &amp;auml;r h&amp;ouml;ga kvalifikationer s&amp;aring;som erfarenhet av h&amp;ouml;ga befattningar eller ocks&amp;aring; &amp;auml;r det specifik kompetens s&amp;aring;som olika yrkesbefattningar. S&amp;aring; f&amp;ouml;r alla kritiker som hackar ner p&amp;aring; arbetsl&amp;ouml;sa och sjuka, s&amp;aring; vill jag h&amp;auml;lsa att det finns jobb men inte f&amp;ouml;r alla och inte p&amp;aring; alla orter. 
&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Du m&amp;aring;ste ha bra psyke f&amp;ouml;r att kunna s&amp;ouml;ka jobb. &lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;
Innan r&amp;aring;dande l&amp;aring;gkonjektur s&amp;aring; best&amp;auml;mde den nya regeringen att man till varje pris ska f&amp;aring; ett jobb. En positiv tanke i botten, f&amp;ouml;r de flesta av oss m&amp;aring;r bra av att jobba. Psykologiskt m&amp;aring;r man bra av att bidra i samh&amp;auml;llet och ha en regelbunden syssels&amp;auml;ttning. Alla kanske inte kan eller har f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningarna att jobba 8 h om dagen, eller jobba hela veckor eller jobba skift. Men oftast kan alla jobba. Det handlar om r&amp;auml;tt man p&amp;aring; r&amp;auml;tt plats. Jag vill ge alla er som &amp;auml;r b&amp;aring;de l&amp;aring;ngtidssjukskrivna och arbetss&amp;ouml;kande en klapp p&amp;aring; axeln, och s&amp;auml;ga tro p&amp;aring; er sj&amp;auml;lva, ni kan! Debatten om jobben har urartat och vinklas felaktig. F&amp;ouml;r att f&amp;aring; folk ut i arbete beh&amp;ouml;vs uppmuntran, motivation och st&amp;ouml;djande resurser. 
&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Att s&amp;auml;lja sig sj&amp;auml;lv f&amp;ouml;r att f&amp;aring; ihop ekonomin. &lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;
Alla som f&amp;ouml;rs&amp;ouml;kt att s&amp;ouml;ka jobb eller k&amp;auml;nner n&amp;aring;gon som s&amp;ouml;ker, vet hur tr&amp;ouml;gt det &amp;auml;r p&amp;aring; arbetsmarknaden idag. Tyv&amp;auml;rr har l&amp;auml;get g&amp;aring;tt &amp;ouml;verstyr, det b&amp;ouml;rjar bli panikslagna och desperata jobbs&amp;ouml;kare. En del ger upp och f&amp;ouml;rs&amp;ouml;rjer sig p&amp;aring; sin sambo eller jobba svart. En del startar eget som en utv&amp;auml;g. Andra b&amp;ouml;rjar studera. Sen finns det ocks&amp;aring; en del som v&amp;auml;ljer tveksamma metoder f&amp;ouml;r att tj&amp;auml;na pengar. Se till exempel&amp;nbsp;&lt;a href="http://www.affarsvarlden.se/hem/graddfilen/article625544.ece" target="_blank" title="Tr&amp;ouml;tt p&amp;aring; att vara arbetsl&amp;ouml;s"&gt;Richard som s&amp;auml;ljer sig sj&amp;auml;lv p&amp;aring; ebay&lt;/a&gt;. Att marknadsf&amp;ouml;ra sig sj&amp;auml;lv har blivit v&amp;auml;ldigt viktigt, men detta &amp;auml;r n&amp;auml;st intill f&amp;ouml;rnedrande. Andra v&amp;auml;ljer inte l&amp;ouml;sningen men g&amp;ouml;r handlingen som&amp;nbsp;&lt;a href="http://www.affarsvarlden.se/hem/graddfilen/article490782.ece" target="_blank" title="Natalie annonserar ut sin oskuld"&gt;Natalie som annonserar ut sin oskuld&lt;/a&gt; f&amp;ouml;r att f&amp;aring; ekonomin att g&amp;aring; ihop som student. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Otrygg anst&amp;auml;llning ger en flexibel arbetsmarknad men p&amp;aring; fel grunder. Bj&amp;ouml;rn Lindgren, nationalekonom p&amp;aring; &lt;a href="http://www.svensktnaringsliv.se/fragor/arbetsratten/article82813.ece" target="_blank" title="Syn p&amp;aring; LAS"&gt;Svenskt N&amp;auml;ringsliv&lt;/a&gt; menar i en artikel att&amp;nbsp; m&amp;aring;nga upplever att de vinner mer p&amp;aring; att stanna i en trist och trygg anst&amp;auml;llning &amp;auml;n att byta till n&amp;aring;got os&amp;auml;krare, och mer utvecklande. Jag h&amp;aring;ller med honom i sitt resonemang, sj&amp;auml;lvklar byter m&amp;auml;nniskor inte jobb utan att vara s&amp;auml;kra p&amp;aring; att en ny anst&amp;auml;llning skulle leda till n&amp;aring;got b&amp;auml;ttre. Sj&amp;auml;lvklart &amp;auml;r man m&amp;aring;n om att beh&amp;aring;lla sitt jobb och trygga anst&amp;auml;llningar. Enligt &lt;a href="http://www.svensktnaringsliv.se/fragor/arbetsratten/article82813.ece" target="_blank" title="Flexibel arbetsmarknad"&gt;Svenskt n&amp;auml;ringsliv&lt;/a&gt; var det endast 7% (2005) av de tillsvidareanst&amp;auml;llda som bytte jobb, vilket &amp;auml;r v&amp;auml;ldigt l&amp;aring;gt internationellt sett. Dessutom visade en studie fr&amp;aring;n 2007 att &amp;ouml;ver en miljon, ungef&amp;auml;r var fj&amp;auml;rde anst&amp;auml;lld i Sverige, &amp;auml;r kvar p&amp;aring; jobb de egentligen ogillar. 
&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Vad ska man g&amp;ouml;ra f&amp;ouml;r att f&amp;aring; folk att byta jobb? &lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;
&lt;a href="http://www.jusek.se/templates/JK_SimplePage.aspx?id=49206" target="_blank" title="Flexibel arbetsmarknad"&gt;Jusek&amp;nbsp;&lt;/a&gt;skriver att r&amp;ouml;rligheten &amp;auml;r st&amp;ouml;rre bland privatanst&amp;auml;llda medlemmar &amp;auml;n bland dem som arbetar inom stat och kommun. De Jusekmedlemmar som bytt jobb under det senaste &amp;aring;ret h&amp;ouml;jde sin l&amp;ouml;n dubbelt s&amp;aring; mycket som dem som var kvar p&amp;aring; samma jobb. Vad s&amp;auml;ger d&amp;aring; denna statistiken? Att de som arbetar inom stat och kommun &amp;auml;r mer n&amp;ouml;jda med sitt arbete &amp;auml;n privatanst&amp;auml;llda? Att h&amp;ouml;gre l&amp;ouml;n och f&amp;ouml;rm&amp;aring;ner kan locka folk att byta jobb? Personligen tror jag att det &amp;auml;r stor skillnad p&amp;aring; olika privata f&amp;ouml;retag, hur dessa jobbar. D&amp;auml;rmed blir det ocks&amp;aring; sv&amp;aring;rt att avg&amp;ouml;ra om statliga bolag &amp;auml;r en b&amp;auml;ttre arbetsgivare. Jag tror d&amp;auml;remot att statliga bolag har st&amp;ouml;rre insyn av politiker och media och d&amp;auml;rmed en storebror som l&amp;auml;xar upp dem om de bryter mot lagar och regler. 
&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Hur ska man f&amp;aring; folk i att bli trygga med att byta jobb och vidareutvecklas? &amp;Auml;r sist in f&amp;ouml;rst ut problemet? &lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;
Bj&amp;ouml;rn Lindgren, Svenskt N&amp;auml;ringsliv har fastslagit att det &amp;auml;r fel p&amp;aring; turordningsreglerna f&amp;ouml;r att &amp;ouml;ka r&amp;ouml;rligheten p&amp;aring; arbetsmarknaden. Han menar att man ska ta bort LAS och d&amp;auml;rmed ska det bli l&amp;auml;ttare f&amp;ouml;r f&amp;ouml;retag att avskeda folk. &lt;a href="http://stenudd.blogspot.com/2009/04/las-skapar-arbetsloshet.html" target="_blank" title="LAS"&gt;Stefan Stenudd&lt;/a&gt; (f&amp;ouml;rfattare, journalist, id&amp;eacute;historiker) &amp;auml;r inne p&amp;aring; samma sp&amp;aring;r om att g&amp;ouml;ra om turorningsreglerna och LAS men p&amp;aring; helt andra grunder. Han menar p&amp;aring; att det inte ligger n&amp;aring;got egenv&amp;auml;rde i att bli kvar p&amp;aring; samma plats livet ut. Trygghet kan &amp;aring;stadkommas p&amp;aring; andra s&amp;auml;tt &amp;ndash; genom en rej&amp;auml;l arbetsl&amp;ouml;shetsers&amp;auml;ttning och genom en r&amp;ouml;rlig arbetsmarknad d&amp;auml;r det finns gott om jobb. Turordningsregelerna skapar ett tv&amp;aring;delat samh&amp;auml;lle &amp;ndash; de som har jobb och kan beh&amp;aring;lla dem, och de som aldrig f&amp;aring;r n&amp;aring;got varaktigt jobb eller kanske under sin livstid inget enda jobb alls. F&amp;ouml;rstn&amp;auml;mndagrupp har alla r&amp;auml;ttigheter och bekv&amp;auml;mligheter som v&amp;aring;rt v&amp;auml;lf&amp;auml;rdssamh&amp;auml;lle har att erbjuda. De &amp;ouml;vriga, de som &amp;auml;r utanf&amp;ouml;r, har knappt n&amp;aring;got alls. Det &amp;auml;r ett grymt samh&amp;auml;lle. Han forts&amp;auml;tter, varje jobb b&amp;ouml;r k&amp;auml;nnetecknas av win-win f&amp;ouml;r de inblandade: de anst&amp;auml;llda ska trivas med sitt jobb och dess villkor, arbetsgivarna ska trivas med den personal de har. Det &amp;auml;r den allra b&amp;auml;sta anst&amp;auml;llningstryggheten. Han menar ocks&amp;aring; p&amp;aring; att vi dessutom beh&amp;ouml;ver ett socialt skyddsn&amp;auml;t, s&amp;aring; att ingen beh&amp;ouml;ver oroa sig f&amp;ouml;r sv&amp;auml;lt och armod om man f&amp;aring;r sparken, eller sj&amp;auml;lv v&amp;auml;ljer att l&amp;auml;mna en anst&amp;auml;llning. Men skyddsn&amp;auml;tet ska inte vara en f&amp;auml;ngelsebur, varken f&amp;ouml;r anst&amp;auml;lld eller arbetsgivare. Det tj&amp;auml;nar ingen p&amp;aring;. 
&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Vad &amp;auml;r det som skapar eller motverkar flexibilitet? Handlar det om kollektivavtal? &lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;
Enligt min uppfattning s&amp;aring; kommer LAS f&amp;ouml;rsvinnande motverka flexibilitet. Man m&amp;aring;ste ocks&amp;aring; inse att samh&amp;aring;llet f&amp;ouml;r&amp;auml;ndras, du kanske byter jobb 5 g&amp;aring;nge ri ditt liv men samtidigt m&amp;aring;ste det finnas en trygghet f&amp;ouml;r &amp;auml;ldre att inte bli av med jobben f&amp;ouml;r att de inte har samma f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningar som de hade n&amp;auml;r de var 25. LAS ska heller inte tas bort f&amp;ouml;r unga, s&amp;aring; de blir andra klassens arbetare. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
F&amp;ouml;r att skapa en flexibel arbetsmarknad s&amp;aring; m&amp;aring;ste det finns m&amp;aring;nga v&amp;auml;gar f&amp;ouml;r personal och arbetsl&amp;ouml;sa att ta. Det m&amp;aring;ste finnas m&amp;ouml;jlighet att l&amp;auml;sa, det m&amp;aring;ste finnas tillg&amp;aring;ng till coacher och syo-konsulenter, det m&amp;aring;ste finnas tillg&amp;aring;ng till gratis r&amp;aring;dgivning b&amp;aring;de inom ekonomi och starta eget. Samtidigt m&amp;aring;ste det finnas ett skyddsn&amp;auml;t, d&amp;auml;r man kan s&amp;auml;ga upp sig/f&amp;aring; avsked och &amp;auml;nd&amp;aring; inte riskera att bli av med hus och hem. Vid arbetsl&amp;ouml;shet ska det ocks&amp;aring; finnas en flexibel a-kassa som ser p&amp;aring; m&amp;ouml;jligheter och som utbildar. N&amp;auml;r du &amp;auml;r arbetsl&amp;ouml;s ska du f&amp;aring; samma m&amp;ouml;jligheter som n&amp;auml;r du &amp;auml;r anst&amp;auml;lld, du ska f&amp;aring; m&amp;ouml;jlighet till friskv&amp;aring;rd och sjukh&amp;auml;lsov&amp;aring;rd. A-kassan borde &amp;auml;gas av fackf&amp;ouml;rbunden igen. Finns det hj&amp;auml;lp med m&amp;ouml;jligheter och en bra och flexibel a-kassa. S&amp;aring; beh&amp;ouml;ver vi inte rycka p&amp;aring; LAS &amp;ouml;verhuvudtaget. Arbetsgivarna m&amp;aring;r inte bra av att folk f&amp;aring;r en stressig tillvaro genom att ist&amp;auml;llet f&amp;ouml;r att jobba, oroar sig &amp;ouml;ver att bli av med jobben. Arbetsgivarna har sex m&amp;aring;nader att &amp;rdquo;pr&amp;ouml;va&amp;rdquo; folk om de &amp;auml;r l&amp;auml;mpliga f&amp;ouml;r jobbet. Det r&amp;auml;cker. 
&lt;/p&gt;
</description><link>http://www.aktivaskol.se/tag/las.aspx</link><pubDate>2009-09-02 11:43:00</pubDate></item><item><title>kyrkoval</title><description>&lt;p&gt;
Den 20 september 2009 &amp;auml;r det val i Sverige igen. N&amp;auml;r det i v&amp;aring;ras var Europaparlamentsval s&amp;aring; ekade det i radioapparaterna om att Svenska folket vet inte om att det&amp;nbsp;var val. Nu mindre &amp;auml;n 30 dagar innan valet &amp;auml;r det kyrkoval. Vilka vet att det &amp;auml;r val denna g&amp;aring;ng? N&amp;auml;r man surfar till Svenska valmyndigheten s&amp;aring; skrivs inte ett ord om kyrkovalet? &amp;Auml;r inte denna myndighets uppgift att planera och genomf&amp;ouml;ra val och folkomr&amp;ouml;stningar? R&amp;auml;knas inte kyrkovalet? I kyrkovalet har alla som&amp;nbsp;tillh&amp;ouml;r Svenska kyrkan m&amp;ouml;jlighet att vara med och forma framtidens kyrka. Det &amp;auml;r medlemmarna som v&amp;auml;ljer ledam&amp;ouml;ter till de styrande organen, exempelvis till kyrkom&amp;ouml;tet och kyrkofullm&amp;auml;ktige. D&amp;auml;rav kanske anledningen till att valmyndigheten inte informerar om valet, d&amp;aring; detta endast g&amp;auml;ller medlemmar i svenska kyrkan. Men kyrkan har de inte som uppgift att informera om valet? Jag &amp;auml;r medlem men har &amp;auml;nd&amp;aring; inte f&amp;aring;tt n&amp;aring;gon information om att det snart &amp;auml;r val. 
&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Vilka ska man r&amp;ouml;sta p&amp;aring; i kyrkovalet?&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;
Partierna har nu tagit fram olika kampanjsidor om valet. H&amp;auml;r ser ni till exempel &lt;a href="http://www.socialdemokraterna.se/svenskakyrkan" target="_blank" title="Kyrkovalet"&gt;Socialdemokraternas kampanjsida om kyrkovalet.&lt;/a&gt; Men debatten om kyrkovalet &amp;auml;r l&amp;aring;g.. det har s&amp;auml;kerligen skrivits en eller tv&amp;aring; artiklar om valet. Men var &amp;auml;r debatten? Jag vet tyv&amp;auml;rr inte om det &amp;auml;r vart fj&amp;auml;rde &amp;aring;r eller vart tredje &amp;aring;r det &amp;auml;r val till kyrkan, men senaste g&amp;aring;ngen det var val, s&amp;aring; hade sverigedemokraterna en stor genomslagskraft i valet. Varf&amp;ouml;r? Jo f&amp;ouml;r att Sverigedemokraterna ser till att alla deras medlemmar g&amp;aring;r och r&amp;ouml;star i ett val som n&amp;auml;rap&amp;aring; ingen annan r&amp;ouml;star i! Kyrkan har mer makt &amp;auml;n man tror och framf&amp;ouml;r allt pengar och inflytande som vi ger bort till dessa h&amp;ouml;gerkrafter. Enligt SR s&amp;aring; var &lt;a href="http://www.sr.se/cgi-bin/norrbotten/nyheter/artikel.asp?artikel=3049808" target="_blank" title="Vladeltagandet kyrkovalet"&gt;valdeltagandet endast 12 % i senaste kyrkovalet&lt;/a&gt;. 
&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;
Du kan sj&amp;auml;lv g&amp;aring; in och kolla p&amp;aring; vilka kandidaterna &amp;auml;r i ditt stift och vilken politisk tillbeh&amp;ouml;righet de har. &lt;a href="http://www.svenskakyrkan.se/kandidater/" target="_blank" title="Kyrkoval"&gt;Kolla p&amp;aring; kandidaterna.&lt;/a&gt; Om man kollar i Bor&amp;aring;s stad, i Skara stift och i Gustaf Adolfs f&amp;ouml;rsamling som jag tillh&amp;ouml;r. S&amp;aring; ser jag f&amp;ouml;ljande kandidater. 
&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;
Socialdemokraterna 25 kandidater&lt;br /&gt;
Moderaterna 22 kandidater&lt;br /&gt;
Centerpartiet 24 kandidater&lt;br /&gt;
Folkpartiet, 21 kandidater&lt;br /&gt;
Frimodiga kyrkan 14 kandidater&lt;br /&gt;
Kristdemokraterna 19 kandidater&lt;br /&gt;
Milj&amp;ouml;partiet 6 kandidater&lt;br /&gt;
Politisk obundna 35 kandidater&lt;br /&gt;
Sverigedemokraterna &lt;strong&gt;55 kandidater&lt;br /&gt;
&lt;/strong&gt;V&amp;auml;nstern&lt;strong&gt; 1 kandidat&lt;br /&gt;
&lt;/strong&gt;&amp;Ouml;ppen kyrka, 16 kandidater 
&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;
Listan ovan s&amp;auml;ger en hel del om hur Sverigedemokraterna t&amp;auml;nkt att profilera sig i kyrkovalet i &amp;aring;r. Jag h&amp;ouml;jer ocks&amp;aring; p&amp;aring; &amp;ouml;gonbrynen &amp;aring;t att v&amp;auml;nstern endast har en kandidat och milj&amp;ouml;partiet 6 kandidater? &amp;Auml;r inte detta lite konstigt? 
&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;
&lt;strong&gt;Lyssna p&amp;aring; inslag fr&amp;aring;n SR&lt;/strong&gt; 
&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;
&lt;a href="http://www.sr.se/webbradio/webbradio.asp?type=db&amp;amp;Id=1908140&amp;amp;BroadcastDate=&amp;amp;IsBlock=" target="_blank" title="Otydligt med kyrkovalet"&gt;Kyrkovalet &amp;auml;r v&amp;auml;ldigt otydligt f&amp;ouml;r v&amp;auml;ljarna.&lt;/a&gt; 
&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;
&lt;strong&gt;Fr&amp;aring;gor som skiljer partierna &amp;aring;t&lt;/strong&gt; 
&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;
Olika syn p&amp;aring; r&amp;auml;tten till k&amp;auml;rlek. Kyrkans uppgift att viga alla par&amp;nbsp;som vill gifta sig.&amp;nbsp;&lt;br /&gt;
Kvinnliga pr&amp;auml;ster&lt;br /&gt;
Abort 
&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;
&amp;nbsp;
&lt;/p&gt;
</description><link>http://www.aktivaskol.se/tag/kyrkoval.aspx</link><pubDate>2009-08-25 08:14:00</pubDate></item><item><title>arbetslöshet</title><description>&lt;p&gt;
Jag tycker det &amp;auml;r naivt att s&amp;auml;ga att det inte ger kraft att driva fr&amp;aring;gan om &lt;a href="http://www.dn.se/opinion/signerat/ungdomar-jobb-hellre-an-preventivmedel-1.892075" target="_blank" title="DN"&gt;massarbetsl&amp;ouml;sheten f&amp;ouml;r ungdomar som en EU-fr&amp;aring;ga&lt;/a&gt;. Unga &amp;auml;r oftast drivna, engagerade som vill uppt&amp;auml;cka v&amp;auml;rlden, sj&amp;auml;lvklart &amp;auml;r det viktigt att driva fr&amp;aring;gor som g&amp;ouml;r det l&amp;auml;ttare f&amp;ouml;r svenska ungdomar att ta sig ut i v&amp;auml;rlden och se sig om och sedan komma tillbaka till Sverige med fler nya erfarenheter och utbildning. P&amp;aring; DN skriver Rikard Westerberg att &amp;quot;Europaparlamentets befogenheter att g&amp;ouml;ra n&amp;aring;got &amp;aring;t det hela str&amp;auml;cker sig till att anst&amp;auml;lla unga politiska assistenter till parlamentarikerna&amp;quot;. Om man har den uppfattningen som journalist d&amp;aring; har man inte f&amp;ouml;rm&amp;aring;gan att kunna se helhetsperspektivet. Personligen s&amp;aring; tycker jag att Mona Sahlin ska ha cred f&amp;ouml;r att hon v&amp;aring;gar ta i fr&amp;aring;gan. 11% har ungdomsarbetsl&amp;ouml;sheten stigit i &amp;aring;r och den f&amp;ouml;rv&amp;auml;ntas stiga &amp;auml;nnu mer. Vad ska man som politiker g&amp;ouml;ra? Konstruera&amp;nbsp;en &amp;quot;minilas&amp;quot; som Centern f&amp;ouml;respr&amp;aring;kar och inte endast f&amp;ouml;rs&amp;auml;mra f&amp;ouml;r ungdomar att f&amp;aring; en tillsvidareanst&amp;auml;llning utan ist&amp;auml;llet f&amp;ouml;rsv&amp;aring;ra f&amp;ouml;r samtliga p&amp;aring; arbetsmarknaden? 
&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;
Jag tycker man ska v&amp;auml;nda p&amp;aring; debatten, se p&amp;aring; m&amp;ouml;jligheter ist&amp;auml;llet f&amp;ouml;r p&amp;aring; problem. Vi kan konstatera att det &amp;auml;r m&amp;aring;nga unga som &amp;auml;r arbetss&amp;ouml;kande. Vi kan konstatera att politikerna r&amp;auml;knar med studenter som arbetss&amp;ouml;kande. Kanske borde vi kolla p&amp;aring; det faktiska nyckeltalet som &amp;auml;r arbetss&amp;ouml;kande och koncentrera oss p&amp;aring; att satsa p&amp;aring; de jobb vi faktiskt kan p&amp;aring;verka. I Sverige har vi statligt &amp;auml;gande, allts&amp;aring; att Du och Jag &amp;auml;ger olika f&amp;ouml;retag och myndigheter. F&amp;ouml;r att komma ur en l&amp;aring;gkonjektur och skapa jobb s&amp;aring; m&amp;aring;ste man v&amp;aring;ga satsa, det &amp;auml;r nu det &amp;auml;r billigt att anlita och k&amp;ouml;pa tj&amp;auml;nster. S&amp;auml;tt folk i arbete genom att staten nu investerar! Bygg upp Sverige och v&amp;auml;lf&amp;auml;rden! F&amp;ouml;r att ta sig ur en finanskris s&amp;aring; &amp;auml;r politik ett vapen. St&amp;auml;ll krav p&amp;aring; politikerna, kr&amp;auml;v ett svar p&amp;aring; &amp;quot;Vad g&amp;ouml;r ni f&amp;ouml;r att ta oss ur finanskrisen?&amp;quot; &amp;quot;Vad g&amp;ouml;r ni f&amp;ouml;r att skapa jobb?&amp;quot;. 
&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;
I artikeln fr&amp;aring;n DN s&amp;aring; skriver man att nu f&amp;aring;r man gratis preventivmedel i skolan, men vart&amp;nbsp;studenterna ska bo eller f&amp;aring; jobb &amp;auml;r en annan femma. Jag h&amp;aring;ller verkligen med om att detta &amp;auml;r stora viktigt fr&amp;aring;gor som man m&amp;aring;ste bahandla. &amp;nbsp;Men baraf&amp;ouml;r att det &amp;auml;r varsel p&amp;aring; mitt f&amp;ouml;retag s&amp;aring; kan inte jag sluta upp med att sl&amp;aring;ss f&amp;ouml;r en bra arbetsmilj&amp;ouml;. Det &amp;auml;r viktigt att Sverige inte stannar upp, det &amp;auml;r viktigt att vi utvecklas och jobbar p&amp;aring; flera plan med f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttringar. 
&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;
Jag h&amp;aring;ller d&amp;auml;remot helt med om att &amp;quot;bostadsmarknaden&amp;quot; och &amp;quot;arbetsmarknaden&amp;quot; &amp;auml;r deprimerande just nu. Jag s&amp;auml;ger bara en sak, ingen kommer driva fr&amp;aring;gan &amp;aring;t er, utan engagera er. P&amp;aring;verka politiken och st&amp;aring; upp f&amp;ouml;r era &amp;aring;sikter. Ni har nu ett &amp;aring;r p&amp;aring; er att best&amp;auml;mma vart ni ska l&amp;auml;gga er r&amp;ouml;st i valet. Kr&amp;auml;v av era f&amp;ouml;rtroendevalda att de har en plan f&amp;ouml;r &amp;quot;studentbost&amp;auml;der/hyresbost&amp;auml;der till unga&amp;quot; och hur man l&amp;ouml;ser jobbsituationen. &amp;nbsp; 
&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;
Se &lt;a href="http://www.affarsvarlden.se/hem/nyheter/article594716.ece" target="_blank"&gt;Bo Lundgren tala om finanskrisen&lt;/a&gt;
&lt;/p&gt;
</description><link>http://www.aktivaskol.se/tag/arbetsl%c3%b6shet.aspx</link><pubDate>2009-06-16 08:37:00</pubDate></item><item><title>lönesänkningar</title><description>&lt;p&gt;
P&amp;aring; Aftonbladet idag kan man l&amp;auml;sa om att f&amp;ouml;retr&amp;auml;dare f&amp;ouml;r svenskt&amp;nbsp;n&amp;auml;ringsliv vill s&amp;auml;tta stopp f&amp;ouml;r l&amp;ouml;ne&amp;ouml;kningar i avtalsr&amp;ouml;relsen 2010. LO tillbakavisar f&amp;ouml;rslagen: &amp;ndash; Det r&amp;auml;ddar inga jobb att s&amp;auml;nka eller h&amp;aring;lla igen p&amp;aring; l&amp;ouml;ner, s&amp;auml;ger Per Bardh, avtalssekreterare vid LO. 
&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;
Fr&amp;aring;n Svenskt n&amp;auml;ringsliv s&amp;aring; framf&amp;ouml;rs f&amp;ouml;ljande f&amp;ouml;rslag:&amp;nbsp;&lt;br /&gt;
&lt;strong&gt;Paus f&amp;ouml;r l&amp;ouml;ne&amp;ouml;kningar.&lt;/strong&gt; &amp;rdquo;Ett uppeh&amp;aring;ll med l&amp;ouml;ne&amp;ouml;kningarna och l&amp;ouml;nef&amp;ouml;rdelningarna i de centrala avtalen&amp;rdquo;. &lt;br /&gt;
&lt;strong&gt;L&amp;auml;gstal&amp;ouml;ner som m&amp;ouml;jligg&amp;ouml;r nya jobb. &lt;/strong&gt;&amp;rdquo;H&amp;auml;r &amp;auml;r vi beredda att med de fackliga parterna driva fr&amp;aring;gan om fortsatta skattes&amp;auml;nkningar f&amp;ouml;r l&amp;aring;ginkomsttagare.&amp;rdquo; &lt;br /&gt;
&lt;strong&gt;Arbeta n&amp;auml;r arbete finns. &lt;/strong&gt;&amp;rdquo;Regler som medger f&amp;ouml;r f&amp;ouml;retag och medarbetare att kunna arbeta mer n&amp;auml;r arbete finns och kompensera det med ledighet under nedg&amp;aring;ngar&amp;rdquo;. &lt;br /&gt;
&lt;strong&gt;R&amp;auml;dda sunda f&amp;ouml;retag i kris. &lt;/strong&gt;&amp;rdquo;Lokala anpassningar av kollektivavtalen. H&amp;auml;r &amp;auml;r vi beredda att tillsammans med v&amp;aring;ra fackliga parter beg&amp;auml;ra offentlig delfinansiering f&amp;ouml;r kompetensutveckling i f&amp;ouml;retagen&amp;rdquo;. 
&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;
Fr&amp;aring;n LO tillbakavisar man f&amp;ouml;rslagen. &amp;quot;Det h&amp;auml;r &amp;auml;r s&amp;aring;na krav som arbetsgivarorganisationer alltid har inf&amp;ouml;r avtalsr&amp;ouml;relser&amp;quot; s&amp;auml;ger deras talesman. 
&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;
Personligen kan jag h&amp;aring;lla med om att man kan ta en paus f&amp;ouml;r l&amp;ouml;ne&amp;ouml;kningar, d&amp;auml;remot s&amp;aring; &amp;auml;r oftast 3% ingen l&amp;ouml;ne&amp;ouml;kning d&amp;aring; man ocks&amp;aring; m&amp;aring;ste ha med sig att kronas v&amp;auml;rde har sjunkigt. Skulle det vara s&amp;aring; att det inte sker n&amp;aring;gra l&amp;ouml;ne&amp;ouml;kningar, s&amp;aring; skulle det allts&amp;aring; bli en v&amp;auml;rdeminskning ist&amp;auml;llet. Det &amp;auml;r viktigt att det finns&amp;nbsp;tv&amp;aring; starka parter p&amp;aring; arbetsmarknaden och det &amp;auml;r viktigt att det f&amp;ouml;rhandlas fram. Man ska dock alltid ha i &amp;aring;tanke att svenskt n&amp;auml;ringsliv ser till arbetsgivarna och f&amp;ouml;retagen&amp;nbsp;medan facket f&amp;ouml;respr&amp;aring;kar f&amp;ouml;r&amp;nbsp;arbetstagarnas b&amp;auml;sta. I dessa fr&amp;aring;gor tycker jag&amp;nbsp;inte att den fackliga parten ska ge sig till vika. Vi har redan sett att skattes&amp;auml;kningarna som genomf&amp;ouml;rts av den borgliga regeringen inte har bidragit till skattes&amp;auml;nkningar f&amp;ouml;r l&amp;aring;ginkomsttagare utan de som har f&amp;aring;tt ta del av dessa &amp;auml;r h&amp;ouml;ginkomsttagare.&amp;nbsp; 
&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;
I praktiken fungerar inte syns&amp;auml;ttet &amp;quot;arbeta n&amp;auml;r det finns arbete och ledighet under nedg&amp;aring;ngar&amp;quot;, hur sunda blir f&amp;ouml;retagen d&amp;aring;? Jag tror att de flesta h&amp;aring;ller med om att man vill ha en fast syssels&amp;auml;ttning och en trygg ekonomi. Det &amp;auml;r inget nytt att man som arbetsgivare redan t&amp;auml;nker i dessa banor. Jag tror heller inte p&amp;aring; lokala anpassningar av kollektivavtalen, idag kan man redan sluta lokala &amp;ouml;verenskommelser. D&amp;auml;remot tror jag p&amp;aring; kompetensutveckling i l&amp;aring;gkonjekturstider, f&amp;ouml;r en starkare tillv&amp;auml;xt. 
&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;
P&amp;aring; Dagens industri skriver man ocks&amp;aring; om fr&amp;aring;gan. H&amp;auml;r &amp;auml;r n&amp;aring;gra kommentarer:&amp;nbsp; 
&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;
&amp;quot;Jag har slutat bli f&amp;ouml;rv&amp;aring;nad! Att n&amp;auml;ringslivet best&amp;aring;r av en samling n&amp;ouml;tter visste jag ju, men om vi inf&amp;ouml;r l&amp;ouml;nestopp och l&amp;ouml;nes&amp;auml;nkningar vem har d&amp;aring; pengar &amp;ouml;ver till att konsumera mera.&lt;br /&gt;
Visst,...det borde ju bli l&amp;auml;gre inflation och fler arbetsl&amp;ouml;sa inom privathandeln med l&amp;auml;gre skatteinkomster som f&amp;ouml;ljd f&amp;ouml;r staten&amp;quot;.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;quot;H&amp;ouml;ga ing&amp;aring;nsl&amp;ouml;ner f&amp;ouml;r f&amp;ouml;retagsledare &amp;auml;r ocks&amp;aring; n&amp;aring;got de borde fundera p&amp;aring;. H&amp;ouml;gre l&amp;ouml;n f&amp;ouml;rst efter de har presterat resultat som aktie&amp;auml;garst&amp;auml;mman &amp;auml;r n&amp;ouml;jda med&amp;quot;. 
&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;
&amp;quot;Dagens ungdomar borde st&amp;auml;lla till med lite oreda utanf&amp;ouml;r Moderath&amp;ouml;gkvarter och andra n&amp;auml;ringslivsorganisationer. Dessa har ju best&amp;auml;mt sig f&amp;ouml;r att utnyttja de nya fattighjonen (ungdomar, sjuka och arbetsl&amp;ouml;sa)&amp;quot;. 
&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;
Aftonbladet | &lt;a href="http://www.aftonbladet.se/ekonomi/article5224449.ab" target="_blank" title="Aftonbladet"&gt;Stopp f&amp;ouml;r l&amp;ouml;ne&amp;ouml;kningar&lt;/a&gt; 
&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;
DI | &lt;a href="http://di.se/Nyheter/?page=/Avdelningar/Artikel.aspx%3FMobious%3DY%26ArticleID%3D2009%255C05%255C26%255C338820%26SectionID%3DEttan%26menusection%3DStartsidan%3BHuvudnyheter" target="_blank" title="Arbetsgivarna vill stoppa l&amp;ouml;ne&amp;ouml;kningarna"&gt;Arbetsgivarna vill stoppa l&amp;ouml;ne&amp;ouml;kningar&lt;/a&gt; 
&lt;/p&gt;
</description><link>http://www.aktivaskol.se/tag/l%c3%b6nes%c3%a4nkningar.aspx</link><pubDate>2009-05-26 09:16:00</pubDate></item><item><title>skatteverket</title><description>&lt;p&gt;
Jag &amp;auml;r s&amp;aring; himla glad &amp;ouml;ver att betala skatt, &amp;auml;ven om det &amp;auml;r v&amp;auml;ldigt kr&amp;aring;ngligt att deklarera. Jag tycker att det &amp;auml;r s&amp;aring; viktigt med helaskattesystemt att det borde l&amp;auml;ras ut i grundskolan om hur skattesystemet i Sverige ser ut och hur det g&amp;aring;r till. Skatteverkets hemsida &amp;auml;r dessutom&amp;nbsp;kanon med&amp;nbsp;alla hj&amp;auml;lpbroschyrer och&amp;nbsp;att man kan g&amp;ouml;ra sina &amp;auml;renden p&amp;aring; internet!&lt;br /&gt;
&amp;nbsp;&lt;br /&gt;
D&amp;auml;remot blir jag s&amp;aring; himla f&amp;ouml;rbannat p&amp;aring; alla som s&amp;auml;ger hur de ska undkomma skatter genom placering av utl&amp;auml;ndska konton och f&amp;ouml;retag.&amp;nbsp; T&amp;auml;nk om alla betalade skatt, d&amp;aring; skulle det inte bli&lt;br /&gt;
s&amp;aring; mycket heller. &amp;Auml;ven om jag tycker vi betalar lite i skatt, t&amp;auml;nk s&amp;aring; mycket man f&amp;aring;r tillbaka. Hos Skatteverket p&amp;aring;g&amp;aring;r&amp;nbsp;arbete f&amp;ouml;r att f&amp;ouml;renkla skattereglerna bl.a. f&amp;ouml;r sm&amp;aring;f&amp;ouml;retagare.&lt;br /&gt;
Skatteverket har ocks&amp;aring; ett st&amp;auml;ndigt p&amp;aring;g&amp;aring;ende f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttringsarbete f&amp;ouml;r att se till att alla medborgare och f&amp;ouml;retagare f&amp;aring;r r&amp;auml;tt, tydlig och bra information i god tid innan olika stopptider.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Skatteverket ordnar informationsinsatser i skolorna runt om i Sverige och anser att&amp;nbsp;det &amp;auml;r mycket viktigt att f&amp;aring; ut budskapet om varf&amp;ouml;r man ska betala skatt och vad skattepengarna anv&amp;auml;nds till. Skatteverkets vision &amp;auml;r &amp;quot;Ett samh&amp;auml;lle d&amp;auml;r alla vill g&amp;ouml;ra r&amp;auml;tt f&amp;ouml;r sig&amp;quot;, d&amp;auml;r de f&amp;ouml;rs&amp;ouml;ker att&amp;nbsp;jobba p&amp;aring; ett s&amp;aring;dant s&amp;auml;tt d&amp;auml;r det ska vara &amp;quot;l&amp;auml;tt att g&amp;ouml;ra r&amp;auml;tt&amp;quot;.
&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;
S&amp;aring; g&amp;ouml;r r&amp;auml;tt f&amp;ouml;r dig och betala skatt!
&lt;/p&gt;
</description><link>http://www.aktivaskol.se/tag/skatteverket.aspx</link><pubDate>2009-05-22 09:48:00</pubDate></item><item><title>eu-valet</title><description>&lt;p&gt;
Jag tr&amp;auml;ffade en v&amp;auml;ldigt kunnig &lt;a href="http://www.socialdemokraterna.se/asawestlund?sender=s947" target="_blank" title="&amp;Aring;sa Westlund"&gt;&amp;Aring;sa Westlund&lt;/a&gt; (kandiderar f&amp;ouml;r (s) till Europaparlamentetsvalet med stort fokus p&amp;aring; milj&amp;ouml;fr&amp;aring;gorna) i helgen under en konferens om Europavalet.&amp;nbsp;Hon sa f&amp;ouml;ljande: &amp;quot;Varje dag m&amp;ouml;ter jag m&amp;auml;nniskor som tvekar att g&amp;aring; och r&amp;ouml;sta f&amp;ouml;r att de inte k&amp;auml;nner sig tillr&amp;auml;ckligt insatta i EU-fr&amp;aring;gor&amp;quot;. Jag tyckte det var s&amp;aring; himla klokrent sagt, &amp;auml;ven jag som &amp;auml;r lite politisk insatt k&amp;auml;nner att jag&amp;nbsp;kan aldelles&amp;nbsp;f&amp;ouml;r lite om EU&amp;nbsp;och d&amp;auml;rf&amp;ouml;r &amp;auml;r jag os&amp;auml;ker p&amp;aring;&amp;nbsp;hur jag ska r&amp;ouml;sta. 
&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;
&amp;Aring;sa Westlund beskrev Europaparlamentsvalet s&amp;aring;h&amp;auml;r: &amp;quot;Politiken i EU &amp;auml;r trots allt samma sak som politiken i Sverige. En annan arena, visst: Europaparlament ist&amp;auml;llet f&amp;ouml;r riksdag. Men partiernas id&amp;eacute;er &amp;auml;r desamma.&amp;nbsp;&amp;nbsp;Politiken i EU handlar inte om coreper, direktiv eller interdependens. Det handlar naturligtvis ist&amp;auml;llet om de klassiska skiljelinjerna: &lt;strong&gt;marknad eller m&amp;auml;nniskor? Milj&amp;ouml;satsningar eller subventioner till tung industri? Ett socialt Europa eller ett Europa d&amp;auml;r starkast vinner? &lt;/strong&gt;I valet till Europaparlamentet g&amp;auml;ller samma som i andra val: f&amp;ouml;lj din &amp;ouml;vertygelse! Vilket parti f&amp;ouml;retr&amp;auml;der dig p&amp;aring; b&amp;auml;sta s&amp;auml;tt? Ingen kan f&amp;ouml;rutse vilka fr&amp;aring;gor som kommer upp i Europaparlamentet d e kommande fem &amp;aring;ren. Det inneb&amp;auml;r att det m&amp;aring;ste vara gemensamma grundv&amp;auml;rderingar som styr vilket parti man v&amp;auml;ljer att r&amp;ouml;sta p&amp;aring; - b&amp;aring;de i riksdagen och i Europaparlamentet&amp;quot;.
&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;
Visst var det bra sagt? Oavsett om man f&amp;ouml;respr&amp;aring;kar f&amp;ouml;r den ena eller andra sidan, s&amp;aring; har &amp;Aring;sa helt r&amp;auml;tt. S&amp;auml;tt dig in i fr&amp;aring;gorna och r&amp;ouml;sta efter vilket Europa och Sverige du vill leva i. Det &amp;auml;r stor skillnad p&amp;aring; politiken.&amp;nbsp; 
&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;
L&amp;auml;s mer om valet: 
&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;
SR: &lt;a href="http://www.sr.se/goteborg/nyheter/artikel.asp?artikel=2829617" target="_blank" title="SR"&gt;G&amp;ouml;teborg satsar mest p&amp;aring; EU&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;
Aftonbladet: &lt;a href="http://www.aftonbladet.se/debatt/lottagroning/article5123136.ab" title="Lotta Gr&amp;ouml;ning"&gt;T&amp;auml;nk som Obama- i EU-valet&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;
Aftonbladet: &lt;a href="http://www.aftonbladet.se/ledare/ledarkronika/ollesvenning/article5108754.ab" target="_blank" title="Eu-valet"&gt;Konflikterna kring EU m&amp;aring;ste ha&lt;/a&gt;
&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;
&amp;nbsp;
&lt;/p&gt;
</description><link>http://www.aktivaskol.se/tag/eu-valet.aspx</link><pubDate>2009-05-12 13:40:00</pubDate></item><item><title>skatt</title><description>&lt;p&gt;
N&amp;auml;r man pluggat hela sitt liv och v&amp;auml;l kommer ut i arbetet och ska f&amp;aring; sin f&amp;ouml;rsta l&amp;ouml;n, s&amp;aring; ser man att en stor del av l&amp;ouml;nen g&amp;aring;r till skatt. D&amp;aring; &amp;auml;r det m&amp;aring;nga som st&amp;auml;ller sig fr&amp;aring;gan &amp;quot;Varf&amp;ouml;r ska jag betala s&amp;aring; mycket i skatt?&amp;quot;. 
&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;
Fr&amp;aring;n en artikel p&amp;aring; &lt;a href="http://di.se/Nyheter/?page=/Avdelningar/Artikel.aspx%3FArticleID%3D2008%255C09%255C22%255C302099%26sectionid%3DDinapengar%26o%3Dexpressen" target="_blank" title="Dagens industri"&gt;Dagens Industri&lt;/a&gt; kan man se vad skatten g&amp;aring;r till f&amp;ouml;r att l&amp;auml;ttare f&amp;aring; en f&amp;ouml;rst&amp;aring;else. &lt;br /&gt;
Om man f&amp;ouml;r enkelhetens skull skulle l&amp;aring;tsas att statens utgifter uppg&amp;aring;r till en hundralapp s&amp;aring; &amp;auml;r det l&amp;auml;ttare att r&amp;auml;kna ut&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;span class="artFactBoxBody"&gt;&lt;strong&gt;Om staten enbart satsade en hundralapp 2009 skulle dess utbetalningar f&amp;ouml;rdela sig som f&amp;ouml;ljer:&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;
Ekonomisk trygghet, sjukpenning och f&amp;ouml;rtidspensioner, 14:80&lt;br /&gt;
Familjest&amp;ouml;d, barnbidrag, f&amp;ouml;r&amp;auml;ldraf&amp;ouml;rs&amp;auml;kring, 8:80&lt;br /&gt;
Statens bidrag till kommunerna, 8:70&lt;br /&gt;
Arbetsmarknads&amp;aring;tg&amp;auml;rder 7:20&lt;br /&gt;
Statens del av h&amp;auml;lso- och sjukv&amp;aring;rd, 7:10&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Statens del av utbildning och forskning, 6:50&lt;br /&gt;
F&amp;ouml;rsvaret, 5:80&lt;br /&gt;
Garantipensioner och dylikt, 5:40&lt;br /&gt;
Kommunikationer, v&amp;auml;gar, 5:20&lt;br /&gt;
R&amp;auml;nteskulder, 4:40&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
R&amp;auml;ttsv&amp;auml;sendet, 4:20&lt;br /&gt;
Bist&amp;aring;nd, 3:90&lt;br /&gt;
Studiest&amp;ouml;d, 2:70&lt;br /&gt;
EU-avgift, 2:60&lt;br /&gt;
Jord, skog och fiske, 2:20&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Rikets styrelse, 1:50&lt;br /&gt;
Samh&amp;auml;llsekonomi och statsf&amp;ouml;rvaltning (mest statliga tj&amp;auml;nstepensioner), 1:50&lt;br /&gt;
Migration och integration, 1:40&lt;br /&gt;
Skatteverket, fogden och tullen, 1:20&lt;br /&gt;
Kulturpolitik, 1:30&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Milj&amp;ouml; och naturv&amp;aring;rd, 0:70&lt;br /&gt;
Regional tillv&amp;auml;xt, 0:50&lt;br /&gt;
&amp;Ouml;vriga sm&amp;aring;poster, 2:10&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Summa: 100 kronor.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;em&gt;K&amp;auml;lla: Proposition 2008/2009:1 (budgetpropositionen). (TT)&lt;/em&gt;&lt;/span&gt; 
&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;
&lt;span class="artFactBoxBody"&gt;Det man kan se av posterna ovan &amp;auml;r att skatten g&amp;aring;r tillbaka till dig sj&amp;auml;lv. Du ska nu betala tillbaka de pengar som andra har skattat f&amp;ouml;r att du har g&amp;aring;tt i skolan och varit ungdomsligist i din kommun. Du ska ocks&amp;aring; betala tillbaka f&amp;ouml;r det barnbidrag du haft, de v&amp;auml;gar du &amp;aring;kt p&amp;aring;. Att du f&amp;aring;tt gratis tandv&amp;aring;rd och komma till doktorn n&amp;auml;r du varit sjuk. Du f&amp;aring;r ocks&amp;aring; betala f&amp;ouml;r de pengar som din regering tidigare har l&amp;aring;nat av andra l&amp;auml;nder f&amp;ouml;r att klara landets ekonomi. Samt f&amp;ouml;r att det arrangeras kulturarrangemang som du f&amp;aring;r tilltr&amp;auml;de till. Att det &amp;auml;r rent och snyggt i v&amp;aring;ra parker och gemensamma ytor. &lt;/span&gt;
&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;
&lt;span class="artFactBoxBody"&gt;&amp;Auml;ven om det &amp;auml;r m&amp;aring;nga som h&amp;auml;vdar attt de inte vill betala f&amp;ouml;r andra, s&amp;aring; som bist&amp;aring;nd, arbetsmarknads&amp;aring;tg&amp;auml;rder, familjest&amp;ouml;d.. osv. S&amp;aring; tror jag inte att de heller&amp;nbsp;vill leva i ett samh&amp;auml;lle d&amp;auml;r man inte tar hand om varandra. Genom att inte ge familjest&amp;ouml;d s&amp;aring; kommer det bli bler br&amp;aring;kiga barn som ocks&amp;aring; kan sluta i en kriminell bana. De arbetsmarknads&amp;aring;tg&amp;auml;rderna kan leda till att det jobb du har jobb p&amp;aring;, kan anst&amp;auml;lla mer eller till ock med kan forts&amp;auml;tta anst&amp;auml;lla dig. &lt;/span&gt;
&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;
&lt;span class="artFactBoxBody"&gt;Om du var stadsminister, hur skulle du placera dina insatser? &lt;/span&gt;&lt;span class="artFactBoxBody"&gt;&lt;/span&gt;
&lt;/p&gt;
</description><link>http://www.aktivaskol.se/tag/skatt.aspx</link><pubDate>2009-04-21 14:57:00</pubDate></item><item><title>tänder</title><description>&lt;p&gt;
850.000 inv&amp;aring;nare i Sverige undviker av ekonomiska sk&amp;auml;l att g&amp;aring; till tandl&amp;auml;karen trots att de beh&amp;ouml;ver tandv&amp;aring;rd, detta rapporterar den folkh&amp;auml;lsoenk&amp;auml;t som Statens Folkh&amp;auml;lsoinstitut g&amp;ouml;r varje &amp;aring;r. Var femte l&amp;aring;ginkomsttagare har enligt enk&amp;auml;ten mycket d&amp;aring;liga eller ganska d&amp;aring;lig t&amp;auml;nder &amp;ndash; och var tjugonde h&amp;ouml;ginkomsttagare. Statistiken visar att det &amp;auml;r de arbetsl&amp;ouml;sa, de l&amp;aring;ngtidssjukskrivna och de f&amp;ouml;rtidspensionerade som har den allra s&amp;auml;msta tandh&amp;auml;lsan. Tandlossning och omfattande kariesangrepp &amp;auml;r allra vanligast bland dem som bor i storst&amp;auml;dernas fattiga f&amp;ouml;rorter. F&amp;ouml;r de som &amp;auml;r arbetsl&amp;ouml;sa, ekonomiskt och socialt pressad, och om man dessutom kanske har brutit upp fr&amp;aring;n sitt hemland under kaotiska former, d&amp;aring; har man sv&amp;aring;rt att uppr&amp;auml;tth&amp;aring;lla goda mat- och tandv&amp;aring;rdsvanor. 
&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;
I m&amp;aring;nga kommuner &amp;auml;r det numera s&amp;aring; att socialbidragstagare med d&amp;aring;lig tandh&amp;auml;lsa bara f&amp;aring;r beh&amp;aring;lla tjugo t&amp;auml;nder i munnen &amp;ndash; fler anses de inte beh&amp;ouml;va. Vi andra har normalt tjugo&amp;aring;tta, bortsett fr&amp;aring;n visdomst&amp;auml;nderna. 
&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;
&lt;strong&gt;Fotnot:&lt;/strong&gt; 1993 stod patienterna f&amp;ouml;r 39 % av de samlade tandv&amp;aring;rdskostnaderna, enligt en analys fr&amp;aring;n LO. 2003 betalar patienterna 62 % 
&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;
DN : &lt;a href="http://www.dn.se/insidan/fattiga-far-klara-sig-med-tjugo-tander-1.827601" target="_blank" title="Tandv&amp;aring;rd"&gt;Fattiga f&amp;aring;r klara sig med 20 t&amp;auml;nder.&lt;/a&gt; 
&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;
DN: &lt;a href="http://www.dn.se/insidan/fattiga-far-klara-sig-med-tjugo-tander-1.827601" target="_blank" title="Tandv&amp;aring;rd"&gt;Det &amp;auml;r en fasansfull skam att vara tandl&amp;ouml;s&lt;/a&gt; &lt;a href="http://www.dn.se/insidan/fattiga-far-klara-sig-med-tjugo-tander-1.827601"&gt;&lt;/a&gt;
&lt;/p&gt;
</description><link>http://www.aktivaskol.se/tag/t%c3%a4nder.aspx</link><pubDate>2009-03-23 09:33:00</pubDate></item><item><title>utbränd</title><description>&lt;p&gt;
M&amp;aring;nga av dem som drabbats av utbr&amp;auml;ndhet &amp;auml;r ofta kreativa och ambiti&amp;ouml;sa personer med ett mycket starkt engagemang i sitt arbete - eller annan f&amp;ouml;r den personen viktig verksamhet -&amp;nbsp; och med en &amp;quot;prestationsbaserad sj&amp;auml;lvk&amp;auml;nsla&amp;quot; (Hallsten). &lt;a href="http://www.suntliv.nu/AFATemplates/Page.aspx?id=1014" target="_blank" title="Utbr&amp;auml;nd"&gt;Suntliv&lt;/a&gt;
&lt;/p&gt;
&lt;div&gt;
&lt;font face="Arial" size="2"&gt;1. St&amp;auml;ng av mobilen ibland.&lt;/font&gt;
&lt;/div&gt;
&lt;div&gt;
&lt;font face="Arial" size="2"&gt;&lt;/font&gt;
&lt;/div&gt;
&lt;div&gt;
&lt;font face="Arial" size="2"&gt;2. B&amp;ouml;rja motionera. Skaffa en personlig tr&amp;auml;nare som hj&amp;auml;lper dig komma ig&amp;aring;ng minst tre dagar i veckan.&lt;/font&gt;
&lt;/div&gt;
&lt;div&gt;
&lt;font face="Arial" size="2"&gt;&lt;/font&gt;
&lt;/div&gt;
&lt;div&gt;
&lt;font face="Arial" size="2"&gt;3. &amp;Auml;t r&amp;auml;tt. Inga&amp;nbsp; pizzor, hamburgare och annat skr&amp;auml;p - i alla fall inte mer &amp;auml;n en g&amp;aring;ng i veckan.&lt;/font&gt;
&lt;/div&gt;
&lt;div&gt;
&lt;font face="Arial" size="2"&gt;&lt;/font&gt;
&lt;/div&gt;
&lt;div&gt;
&lt;font face="Arial" size="2"&gt;4. Leta efter det du skrattar &amp;aring;t h&amp;auml;r i livet - skratta med v&amp;auml;rme.&lt;/font&gt;
&lt;/div&gt;
&lt;div&gt;
&lt;font face="Arial" size="2"&gt;&lt;/font&gt;
&lt;/div&gt;
&lt;div&gt;
&lt;font face="Arial" size="2"&gt;5. G&amp;aring; och l&amp;auml;gg dig tidigare p&amp;aring; kv&amp;auml;llen.&lt;/font&gt;
&lt;/div&gt;
&lt;div&gt;
&lt;font face="Arial" size="2"&gt;&lt;/font&gt;
&lt;/div&gt;
&lt;div&gt;
&lt;font face="Arial" size="2"&gt;6. Sparka den d&amp;auml;r kunden som alltid &amp;auml;r negativ och kr&amp;auml;ver orimliga resultat. Ingen som ger dig ont i magen&lt;/font&gt;
&lt;/div&gt;
&lt;div&gt;
&lt;font face="Arial" size="2"&gt;&amp;auml;r v&amp;auml;rd att jobba med.&lt;/font&gt;
&lt;/div&gt;
&lt;div&gt;
&lt;font face="Arial" size="2"&gt;&lt;/font&gt;
&lt;/div&gt;
&lt;div&gt;
&lt;font face="Arial" size="2"&gt;7. Andas s&amp;aring; h&amp;auml;r n&amp;auml;r du &amp;auml;r stressad: G&amp;ouml;r en inandning som tar fem sekunder. Andas sedan ut under fem sekunder.&lt;/font&gt;
&lt;/div&gt;
&lt;div&gt;
&lt;font face="Arial" size="2"&gt;Upprepa n&amp;aring;gra g&amp;aring;nger s&amp;aring; k&amp;auml;nner du dig snart mycket b&amp;auml;ttre.&lt;/font&gt;
&lt;/div&gt;
&lt;div&gt;
&lt;font face="Arial" size="2"&gt;&lt;/font&gt;
&lt;/div&gt;
&lt;div&gt;
&lt;font face="Arial" size="2"&gt;&lt;/font&gt;
&lt;/div&gt;
&lt;div&gt;
&lt;font face="Arial" size="2"&gt;&lt;/font&gt;
&lt;/div&gt;
&lt;div&gt;
&lt;font face="Arial" size="2"&gt;&lt;/font&gt;
&lt;/div&gt;
</description><link>http://www.aktivaskol.se/tag/utbr%c3%a4nd.aspx</link><pubDate>2009-01-30 10:24:00</pubDate></item><item><title>löner</title><description>&lt;p&gt;
&lt;span style="font-size: 8.5pt; line-height: 115%; font-family: 'Verdana','sans-serif'"&gt;Idag uppm&amp;auml;rksammar Aftonbladet &amp;quot;Vaxholmsm&amp;aring;let&amp;quot; och skriver s&amp;aring;h&amp;auml;r: &amp;quot;Blockaden hotade den fria r&amp;ouml;rligheten f&amp;ouml;r tj&amp;auml;nster inom EU, menade domstolen. Risk f&amp;ouml;r l&amp;ouml;nedumpning p&amp;aring; den svenska arbetsmarknaden, sa olyckskorparna&amp;quot;.&amp;nbsp;Skribenten Johanna Mel&amp;eacute;n borde veta b&amp;auml;ttre &amp;auml;n att f&amp;ouml;rl&amp;ouml;jliga artiklar, det &amp;auml;r v&amp;auml;ldigt tr&amp;aring;kigt att svensk journalistik inte &amp;auml;r konsekvent i sitt skrivande.&lt;/span&gt;
&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;
&lt;span style="font-size: 8.5pt; line-height: 115%; font-family: 'Verdana','sans-serif'"&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size: 8.5pt; line-height: 115%; font-family: 'Verdana','sans-serif'"&gt;Att Byggnads blockad innebar ett hinder f&amp;ouml;r friheten f&amp;ouml;r tj&amp;auml;nster inom EU h&amp;aring;ller jag dock inte med om. Om Byggnads inte hade reagerat s&amp;aring; hade det inneburit att m&amp;auml;nniskor m&amp;aring;ste flytta p&amp;aring; sig f&amp;ouml;r att f&amp;aring; jobb &amp;auml;ven i Sverige. Dessutom hade svenska l&amp;ouml;nerna satts i vajning. Jobbmarknaden kommer bli som alkoholbranschen, d&amp;auml;r svenskarna k&amp;ouml;per sprit i Danmark, danskarna k&amp;ouml;per sprit i tyskland och tyskarna k&amp;ouml;per sprit i&amp;hellip; osv.. &lt;/span&gt;
&lt;/p&gt;
</description><link>http://www.aktivaskol.se/tag/l%c3%b6ner.aspx</link><pubDate>2008-12-12 08:19:00</pubDate></item><item><title>volontär</title><description>&lt;p style="margin: 0cm 0cm 10pt" class="MsoNormal"&gt;
&lt;strong&gt;&lt;span style="font-size: 9pt; line-height: 115%; font-family: 'Arial','sans-serif'"&gt;I dag engagerar sig 51 procent av svenskarna ideellt &lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;span style="font-size: 9pt; line-height: 115%; font-family: 'Arial','sans-serif'"&gt;i snitt 14 timmar varje m&amp;aring;nad, enligt en unders&amp;ouml;kning gjord av Ersta Sk&amp;ouml;ndal H&amp;ouml;gskola. Det placerar Sverige p&amp;aring; topp-fem-listan &amp;ouml;ver v&amp;auml;rldens mest ideellt engagerade l&amp;auml;nder. Trots det ligger l&amp;auml;nder som USA och Storbritannien l&amp;aring;ngt framf&amp;ouml;r oss g&amp;auml;llande volont&amp;auml;rarbete p&amp;aring; arbetstid. &lt;br /&gt;
Genom ideellt engagemang p&amp;aring; arbetstid f&amp;aring;r &lt;/span&gt;&lt;span style="font-size: 9pt; line-height: 115%; font-family: 'Arial','sans-serif'"&gt;ersonal p&amp;aring; f&amp;ouml;retagen k&amp;auml;nna stolthet &amp;ouml;ver sin arbetsgivare, som blir mer lojala och som pratar om f&amp;ouml;retaget med sina v&amp;auml;nner, Det kommer att bli en stark konkurrensf&amp;ouml;rdel. I dag fr&amp;aring;gar speciellt unga personer redan vid rekryteringstillf&amp;auml;llet om vilka v&amp;auml;rderingar f&amp;ouml;retaget har. Det blir ocks&amp;aring; allt vanligare att&amp;nbsp;&lt;span style="font-family: 'Arial','sans-serif'"&gt;f&amp;ouml;retag v&amp;auml;ljer att&amp;nbsp;engagera sina anst&amp;auml;llda i st&amp;auml;llet f&amp;ouml;r att donera pengar till en organisation. &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;
&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin: 0cm 0cm 10pt" class="MsoNormal"&gt;
&lt;span style="font-size: 9pt; line-height: 115%; font-family: 'Arial','sans-serif'"&gt;&lt;span style="font-family: 'Arial','sans-serif'"&gt;F&amp;ouml;retag som satsar p&amp;aring; ideelt arbete p&amp;aring; arbetstid &amp;auml;r bland annat Accenture, Banco, Skandia och Timberland. &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;En f&amp;ouml;rmiddag varje m&amp;aring;nad g&amp;aring;r Ther&amp;eacute;se Persson till Bris i st&amp;auml;llet f&amp;ouml;r till sitt jobb som projektledare p&amp;aring; Skandia. Det &amp;auml;r en m&amp;ouml;jlighet som hennes arbetsgivare har erbjudit sina anst&amp;auml;llda i 20 &amp;aring;r. &amp;ndash; Jag k&amp;auml;nner att jag bidrar med n&amp;aring;got bra och jag f&amp;aring;r en insyn i en del av samh&amp;auml;llet som jag inte ser annars. Det ger mig energi och jag l&amp;auml;r k&amp;auml;nna mina kollegor b&amp;auml;ttre eftersom vi pratar om volont&amp;auml;rarbetet p&amp;aring; luncherna, s&amp;auml;ger Ther&amp;eacute;se Persson. 
&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;
P&amp;aring; Drivkraft lyfter man fr&amp;aring;gan om &amp;quot;hur man f&amp;aring;r&amp;nbsp;h&amp;auml;lften av svenskarna att l&amp;auml;gga sin dyrbara fritid p&amp;aring; att arbeta gratis?&amp;quot;. Volont&amp;auml;rbyr&amp;aring;n gjorde en unders&amp;ouml;kning bland sina volont&amp;auml;rer 2007. Den visar att den st&amp;ouml;rsta drivkraften &amp;auml;r att skaffa sig personlig erfarenhet. D&amp;auml;refter kommer argument som att man vill hj&amp;auml;lpa, att det verkade kul och att man m&amp;aring;ste ta sitt personliga ansvar. N&amp;aring;got l&amp;auml;ngre ner p&amp;aring; listan &amp;aring;terfinns formuleringar som &amp;quot;skapa mening i livet&amp;quot; och &amp;quot;d&amp;ouml;va samvetet&amp;quot;.&amp;nbsp; Men hon har ocks&amp;aring; en annan teori om varf&amp;ouml;r m&amp;aring;nga unga m&amp;auml;nniskor s&amp;ouml;ker sig till volont&amp;auml;rarbete.&amp;nbsp; 
&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;
Det finns ocks&amp;aring; skillnader i vad m&amp;auml;n och kvinnor engagerar sig i. &amp;Auml;ven om m&amp;aring;nga intresseomr&amp;aring;den delas av b&amp;aring;da k&amp;ouml;nen, kan man se att m&amp;auml;n oftare engagerar sig i idrott, jakt och friluftsaktiviteter, medan kvinnor v&amp;auml;ljer kultur och socialt arbete.&amp;nbsp; &amp;ndash; F&amp;ouml;r m&amp;aring;nga handlar det om att skaffa sig erfarenheter, m&amp;ouml;ta nya m&amp;auml;nniskor och ocks&amp;aring; att prova p&amp;aring; en bransch man &amp;auml;r intresserad av att jobba i. Mycket av det ideella arbetet &amp;auml;r s&amp;aring;dant folk tycker &amp;auml;r kul och g&amp;auml;rna provar ett tag. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Av samma anledning anser hon att det &amp;auml;r sv&amp;aring;rare att hitta kvalificerad arbetskraft, s&amp;aring;som IT-kompetens. &amp;ndash; Om man f&amp;ouml;rv&amp;auml;rvsarbetar med n&amp;aring;got, vill man helst inte g&amp;ouml;ra samma sak gratis, och inte heller ta sin fritid till arbete. Totalt utf&amp;ouml;rs ca 350 000 &amp;aring;rs heltidsarbeten p&amp;aring; ideell basis &amp;ndash; lika m&amp;aring;nga timmar som i Sveriges tio st&amp;ouml;rsta f&amp;ouml;retag &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
De ideella organisationerna m&amp;ouml;ter ocks&amp;aring; utmaningar. &amp;Auml;ven om h&amp;auml;lften av svenskarna &amp;auml;r ideellt engagerade s&amp;aring; fr&amp;aring;gar vi oss vilka som inte &amp;auml;r det. Jo, de som inte har arbete, de som inte har sociala n&amp;auml;tverk och m&amp;aring;nga av dem som bor i miljonprogramsomr&amp;aring;dena. Fr&amp;aring;gan &amp;auml;r d&amp;aring; hur man ska f&amp;aring; dessa engagerade?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;strong&gt;L&amp;auml;s mer p&amp;aring;:&lt;/strong&gt; 
&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;
Drivkraft: &lt;a href="http://www.drivkraft.org/object/2847/ideelltarbetepaframmarsch.htm" target="_blank"&gt;Ideellt arbete p&amp;aring; frammarsch&lt;/a&gt; 
&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;
Campus: &lt;a href="http://www.campus.se/Start/lon-och-formaner/Volontarjobba-pa-arbetstid.aspx"&gt;Volont&amp;auml;rjobba - p&amp;aring; arbetstid&lt;/a&gt; 
&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;
Dagens samh&amp;auml;lle: &lt;a href="http://www.dagenssamhalle.se/zino.aspx?articleID=11764&amp;amp;articleCategoryID=19" target="_blank"&gt;Samarbeta med frivilligorganisationerna&lt;/a&gt; 
&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;
Va: &lt;a href="http://www.va.se/nyheter/2008/10/03/varannan-svensk-arbetar-id/"&gt;Varannan svensk arbetar ideellt&lt;/a&gt; 
&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;
DN: &lt;a href="http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=147&amp;amp;a=378780"&gt;Svenskar vill ge mer till v&amp;auml;lg&amp;ouml;renhet&lt;/a&gt; 
&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;
&amp;nbsp;
&lt;/p&gt;
</description><link>http://www.aktivaskol.se/tag/volont%c3%a4r.aspx</link><pubDate>2008-12-05 08:10:00</pubDate></item><item><title>företag</title><description>&lt;p class="EC_MsoNormal"&gt;
&lt;font face="Arial" size="2"&gt;Det &amp;auml;r inte konstigt att &lt;a href="http://www.z-reklam.se/"&gt;www.z-reklam.se&lt;/a&gt; &amp;auml;r ett otroligt bra f&amp;ouml;retag! Det beror p&amp;aring; deras teamk&amp;auml;nsla och v&amp;auml;lm&amp;aring;ende arbetare. Det &amp;auml;r heller inte konstigt att min och deras Vds&amp;nbsp;&amp;auml;lsklingssida &amp;auml;r &lt;a href="http://www.redaktionen.se/"&gt;www.redaktionen.se&lt;/a&gt;. Idag fick jag ett mail fr&amp;aring;n dem som jag t&amp;auml;nkte&amp;nbsp;ge med mig till alla jag k&amp;auml;nner.&amp;nbsp;F&amp;ouml;r detta mailet &amp;auml;r sjukt s&amp;aring; viktigt f&amp;ouml;r dig som &amp;auml;r arbetsgivare och f&amp;ouml;r oss som &amp;auml;r anst&amp;auml;llda att ge till v&amp;aring;ra&amp;nbsp;makthavare och oss sj&amp;auml;lva. L&amp;auml;s punkterna nedan, detta &amp;auml;r faktiskt en order. Fundera &amp;ouml;ver ditt f&amp;ouml;retag, din organisation och ditt liv. Ge detta till dig sj&amp;auml;lv som tidig julklapp,&amp;nbsp;n&amp;aring;gra minuters grubblande om ditt v&amp;auml;lm&amp;aring;ende och&amp;nbsp;din organisations f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttringar. &lt;/font&gt;
&lt;/p&gt;
&lt;p class="EC_MsoNormal"&gt;
&lt;font face="Arial" size="2"&gt;&lt;strong&gt;Det h&amp;auml;r &amp;auml;r en order!&lt;/strong&gt;&lt;/font&gt; 
&lt;/p&gt;
&lt;p class="EC_MsoNormal"&gt;
&lt;font face="Arial" size="2"&gt;1. G&amp;aring; och h&amp;auml;mta en&amp;nbsp;kopp kaffe&lt;/font&gt; 
&lt;/p&gt;
&lt;p class="EC_MsoNormal"&gt;
&lt;font face="Arial" size="2"&gt;2. St&amp;auml;ng d&amp;ouml;rren om dig sj&amp;auml;lv&lt;/font&gt; 
&lt;/p&gt;
&lt;p class="EC_MsoNormal"&gt;
&lt;font face="Arial" size="2"&gt;3. S&amp;auml;tt en st&amp;ouml;r ej skylt p&amp;aring; d&amp;ouml;rren och dra ut telefonjacket&lt;/font&gt; 
&lt;/p&gt;
&lt;p class="EC_MsoNormal"&gt;
&lt;font face="Arial" size="2"&gt;4. St&amp;auml;ng av mobilen&lt;/font&gt; 
&lt;/p&gt;
&lt;p class="EC_MsoNormal"&gt;
&lt;font face="Arial" size="2"&gt;5. S&amp;auml;g till alla som normalt &amp;auml;nd&amp;aring; st&amp;ouml;r dig att just idag &amp;auml;r det d&amp;ouml;dsstraff p&amp;aring; p&amp;aring; det (se sur ut s&amp;aring; de vet att &lt;/font&gt;
&lt;/p&gt;
&lt;p class="EC_MsoNormal"&gt;
&lt;font face="Arial" size="2"&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; du menar allvar).&lt;/font&gt; 
&lt;/p&gt;
&lt;p class="EC_MsoNormal"&gt;
&lt;font face="Arial" size="2"&gt;6. Ta dig till en whiteboard och se till att du har f&amp;auml;rska pennor till hands &lt;/font&gt;
&lt;/p&gt;
&lt;p class="EC_MsoNormal"&gt;
&lt;font face="Arial" size="2"&gt;7. Se till att du har n&amp;aring;got gott att &amp;auml;ta och mycket vatten att dricka. Lossa p&amp;aring; slipsen om du har en &lt;/font&gt;
&lt;/p&gt;
&lt;p class="EC_MsoNormal"&gt;
&lt;font face="Arial" size="2"&gt;&amp;nbsp; s&amp;aring;dan, sparka av dig skorna, kn&amp;auml;pp upp en knapp i skjortan/blusen.&lt;/font&gt; 
&lt;/p&gt;
&lt;p class="EC_MsoNormal"&gt;
&lt;font face="Arial" size="2"&gt;&lt;/font&gt;
&lt;/p&gt;
&lt;p class="EC_MsoNormal"&gt;
&lt;font face="Arial" size="2"&gt;S&amp;aring; d&amp;auml;r, nu &amp;auml;r du f&amp;ouml;rberedd.&lt;/font&gt; 
&lt;/p&gt;
&lt;p class="EC_MsoNormal"&gt;
&lt;font face="Arial" size="2"&gt;&lt;/font&gt;
&lt;/p&gt;
&lt;p class="EC_MsoNormal"&gt;
&lt;font face="Arial" size="2"&gt;&lt;/font&gt;
&lt;/p&gt;
&lt;p class="EC_MsoNormal"&gt;
&lt;font face="Arial" size="2"&gt;&lt;strong&gt;S&amp;auml;tt dig bekv&amp;auml;mt och ta fram den h&amp;auml;r listan:&lt;/strong&gt;&lt;/font&gt; 
&lt;/p&gt;
&lt;p class="EC_MsoNormal"&gt;
&lt;font face="Arial" size="2"&gt;&lt;/font&gt;
&lt;/p&gt;
&lt;p class="EC_MsoNormal"&gt;
&lt;font face="Arial" size="2"&gt;&lt;/font&gt;
&lt;/p&gt;
&lt;p class="EC_MsoNormal"&gt;
&lt;font face="Arial" size="2"&gt;1. Ta en n&amp;auml;rmare till p&amp;aring; ditt f&amp;ouml;retag och st&amp;auml;ll dig fr&amp;aring;gan: Om jag just hade k&amp;ouml;pt det h&amp;auml;r f&amp;ouml;retaget, hur &lt;/font&gt;
&lt;/p&gt;
&lt;p class="EC_MsoNormal"&gt;
&lt;font face="Arial" size="2"&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; skulle jag d&amp;aring; g&amp;ouml;ra f&amp;ouml;r att s&amp;auml;lja mer/expandera? &lt;/font&gt;
&lt;/p&gt;
&lt;p class="EC_MsoNormal"&gt;
&lt;font face="Arial" size="2"&gt;&lt;/font&gt;
&lt;/p&gt;
&lt;p class="EC_MsoNormal"&gt;
&lt;font face="Arial" size="2"&gt;2. St&amp;auml;ll dig fr&amp;aring;gan: Om jag hade en miljon att investera i det h&amp;auml;r f&amp;ouml;retaget. Vilken del av f&amp;ouml;retaget/vilka &lt;/font&gt;
&lt;/p&gt;
&lt;p class="EC_MsoNormal"&gt;
&lt;font face="Arial" size="2"&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; produkter/tj&amp;auml;nster skulle jag l&amp;auml;gga pengarna p&amp;aring;?&lt;/font&gt; 
&lt;/p&gt;
&lt;p class="EC_MsoNormal"&gt;
&lt;font face="Arial" size="2"&gt;&lt;/font&gt;
&lt;/p&gt;
&lt;p class="EC_MsoNormal"&gt;
&lt;font face="Arial" size="2"&gt;3. Fr&amp;aring;ga dig sj&amp;auml;lv: F&amp;ouml;r att forts&amp;auml;tta vara, eller bli marknadsledare i 20 &amp;aring;r, var ska jag l&amp;auml;gga min tid och &lt;/font&gt;
&lt;/p&gt;
&lt;p class="EC_MsoNormal"&gt;
&lt;font face="Arial" size="2"&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; resurser just nu?&lt;/font&gt; 
&lt;/p&gt;
&lt;p class="EC_MsoNormal"&gt;
&lt;font face="Arial" size="2"&gt;&lt;/font&gt;
&lt;/p&gt;
&lt;p class="EC_MsoNormal"&gt;
&lt;font face="Arial" size="2"&gt;4. Fr&amp;aring;ga dig sj&amp;auml;lv: Vad kan jag g&amp;ouml;ra f&amp;ouml;r att dubbla styrkan i v&amp;aring;rt varum&amp;auml;rke inom sex m&amp;aring;nader?&lt;/font&gt; 
&lt;/p&gt;
&lt;p class="EC_MsoNormal"&gt;
&lt;font face="Arial" size="2"&gt;&lt;/font&gt;
&lt;/p&gt;
&lt;p class="EC_MsoNormal"&gt;
&lt;font face="Arial" size="2"&gt;5. Fr&amp;aring;ga dig sj&amp;auml;lv: Vad fungerar bra just nu och hur kan jag se till att det forts&amp;auml;tter fungera bra?&lt;/font&gt; 
&lt;/p&gt;
&lt;p class="EC_MsoNormal"&gt;
&lt;font face="Arial" size="2"&gt;&lt;/font&gt;
&lt;/p&gt;
&lt;p class="EC_MsoNormal"&gt;
&lt;font face="Arial" size="2"&gt;6. Fr&amp;aring;ga dig sj&amp;auml;lv: Vilka &amp;auml;r de fem viktigaste personerna i f&amp;ouml;retaget och vad kan jag g&amp;ouml;ra f&amp;ouml;r dem s&amp;aring; att &lt;/font&gt;
&lt;/p&gt;
&lt;p class="EC_MsoNormal"&gt;
&lt;font face="Arial" size="2"&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; de stannar kvar l&amp;auml;nge?&lt;/font&gt; 
&lt;/p&gt;
&lt;p class="EC_MsoNormal"&gt;
&lt;font face="Arial" size="2"&gt;&lt;/font&gt;
&lt;/p&gt;
&lt;p class="EC_MsoNormal"&gt;
&lt;font face="Arial" size="2"&gt;7. Fr&amp;aring;ga dig sj&amp;auml;lv: Vilka system och processer fungerar s&amp;aring; bra att vi tar dem f&amp;ouml;r givna? Vad kan vi &lt;/font&gt;
&lt;/p&gt;
&lt;p class="EC_MsoNormal"&gt;
&lt;font face="Arial" size="2"&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;g&amp;ouml;ra f&amp;ouml;r att f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttra dem?&lt;/font&gt; 
&lt;/p&gt;
&lt;p class="EC_MsoNormal"&gt;
&lt;font face="Arial" size="2"&gt;&lt;/font&gt;
&lt;/p&gt;
&lt;p class="EC_MsoNormal"&gt;
&lt;font face="Arial" size="2"&gt;8. Fr&amp;aring;ga dig sj&amp;auml;lv: Hur snabbt och bra kan vi anpassa oss till f&amp;ouml;r&amp;auml;ndringar hos kunderna, marknaden, &lt;/font&gt;
&lt;/p&gt;
&lt;p class="EC_MsoNormal"&gt;
&lt;font face="Arial" size="2"&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; teknologi, personalens behov och ekonomiska villkor?&lt;/font&gt; 
&lt;/p&gt;
&lt;p class="EC_MsoNormal"&gt;
&lt;font face="Arial" size="2"&gt;&lt;/font&gt;
&lt;/p&gt;
&lt;p class="EC_MsoNormal"&gt;
&lt;font face="Arial" size="2"&gt;9. Fr&amp;aring;ga dig sj&amp;auml;lv: Vad &amp;auml;r det vi har som &amp;auml;r fantastiskt bra och som vi inte riktigt n&amp;aring;tt ut med s&amp;aring; som vi &lt;/font&gt;
&lt;/p&gt;
&lt;p class="EC_MsoNormal"&gt;
&lt;font face="Arial" size="2"&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; skulle vilja n&amp;aring; ut?&lt;/font&gt; 
&lt;/p&gt;
&lt;p class="EC_MsoNormal"&gt;
&amp;nbsp;
&lt;/p&gt;
</description><link>http://www.aktivaskol.se/tag/f%c3%b6retag.aspx</link><pubDate>2008-11-26 09:42:00</pubDate></item><item><title>starta eget</title><description>&lt;p&gt;
Enligt Nutek kan mer &amp;auml;n varannan svensk t&amp;auml;nka sig att starta eget, men bara en av tio g&amp;ouml;r det. Hur kan detta komma sig? 
&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;
Jag kan komma p&amp;aring; m&amp;aring;nga sk&amp;auml;l: 
&lt;/p&gt;
&lt;ul&gt;
	&lt;li&gt;
	&lt;div&gt;
	Bekv&amp;auml;mlighet med att jobba fasta tider 
	&lt;/div&gt;
	&lt;/li&gt;
	&lt;li&gt;
	&lt;div&gt;
	Tryggt att veta att arbetsgivaren betalr pension, f&amp;ouml;rs&amp;auml;kringar och att det dimper ner ett l&amp;ouml;nekuvert den 25:e. 
	&lt;/div&gt;
	&lt;/li&gt;
	&lt;li&gt;
	&lt;div&gt;
	Sk&amp;ouml;nt att kunna prata skit om chefen. 
	&lt;/div&gt;
	&lt;/li&gt;
	&lt;li&gt;
	&lt;div&gt;
	D&amp;aring;ligt sj&amp;auml;lvf&amp;ouml;rtroende, klarar jag verkligen av att starta eget? 
	&lt;/div&gt;
	&lt;/li&gt;
	&lt;li&gt;
	&lt;div&gt;
	Inget kapital att l&amp;auml;gga i egna f&amp;ouml;retaget. 
	&lt;/div&gt;
	&lt;/li&gt;
	&lt;li&gt;
	&lt;div&gt;
	Litet ansvar mm. 
	&lt;/div&gt;
	&lt;/li&gt;
&lt;/ul&gt;
&lt;p&gt;
Visst &amp;auml;r det l&amp;auml;skigt att ta f&amp;ouml;rsta steget ut och klara sig p&amp;aring; egen hand.. 
&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;
Men Gud ska veta hur stolt Du k&amp;auml;nner dig n&amp;auml;r du v&amp;auml;l har lyckats! Det kanske tar n&amp;aring;gra &amp;aring;r och kr&amp;auml;ver mycket tid men t&amp;auml;nk p&amp;aring; att du satsade p&amp;aring; dina egna id&amp;eacute;er, du f&amp;ouml;rverkligade din dr&amp;ouml;m och framf&amp;ouml;r allt vet att du har v&amp;auml;rldens b&amp;auml;sta tj&amp;auml;nst/produkt, som m&amp;aring;nga bara l&amp;auml;ngar efter att ta del av. Du satsar p&amp;aring; dig sj&amp;auml;lv och har garanterat mycket roligare &amp;auml;n som anst&amp;auml;lld. 
&lt;/p&gt;
</description><link>http://www.aktivaskol.se/tag/starta+eget.aspx</link><pubDate>2008-11-20 10:39:00</pubDate></item><item><title>it</title><description>&lt;p&gt;
En sida som &amp;auml;r v&amp;auml;ldigt bra f&amp;ouml;r arbetss&amp;ouml;kande &amp;auml;r ams.se, arbetsf&amp;ouml;rmedlingens egna hemsida. Nu har ams tagit fram y&lt;a href="http://yrkeskompassen.arbetsformedlingen.se/bladdraYKyrken01.aspx" target="_blank" title="Yrkeskompassen p&amp;aring; Ams"&gt;rkeskompassen&lt;/a&gt;, d&amp;auml;r man kan f&amp;aring; prognoser om hur arbetsmarknaden ser ut nu p&amp;aring; marknaden och hur den f&amp;ouml;rv&amp;auml;ntas se ut om 5 till 10 &amp;aring;r. 
&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;
N&amp;aring;gra yrkesgrupper: 
&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;
&lt;strong&gt;Jurister&lt;br /&gt;
&lt;/strong&gt;Det &amp;auml;r en stor brist p&amp;aring; jurister i dalarna och v&amp;auml;rmland. I landet i stort r&amp;aring;der det en varken brist eller stor tillg&amp;aring;ng. Det &amp;auml;r d&amp;auml;remot en h&amp;ouml;g konkurrans p&amp;aring; jurister i v&amp;auml;stra g&amp;ouml;taland.&amp;nbsp;&amp;nbsp;Arbetsl&amp;ouml;sheten bland Jurister &amp;auml;r l&amp;auml;gre &amp;auml;n den genomsnittliga arbetsl&amp;ouml;sheten i Sverige. Det finns idag 40 annonser p&amp;aring; plastbanken p&amp;aring; AMS. Antalet arbetsl&amp;ouml;sa Jurister har minskat i Sverige det senaste &amp;aring;ret. Fem &amp;aring;rs prognosen ser ocks&amp;aring; god ut, d&amp;aring; det &amp;auml;r medelstora m&amp;ouml;jligheter att f&amp;aring; jobb. D&amp;auml;remot om 10 &amp;aring;r ser marknaden mer dyster ut. 
&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;
&lt;strong&gt;Marknadsanalytiker, marknadf&amp;ouml;rare&lt;br /&gt;
&lt;/strong&gt;Arbetsl&amp;ouml;sheten bland Marknadsanalytiker och marknadsf&amp;ouml;rare &amp;auml;r i niv&amp;aring; med den genomsnittliga arbetsl&amp;ouml;sheten i Sverige. Antalet lediga platser inom yrkesgruppen Marknadsanalytiker och marknadsf&amp;ouml;rare har &amp;ouml;kat kraftigt i Sverige det senaste &amp;aring;ret. Just nu finns det 48 lediga platser. Antalet arbetsl&amp;ouml;sa Marknadsanalytiker och marknadsf&amp;ouml;rare har minskat i Sverige det senaste &amp;aring;ret. I framtiden ser marknaden v&amp;auml;ldigt dyster ut med mindre goda m&amp;ouml;jligheter f&amp;ouml;r att f&amp;aring; jobb. I landet i stort &amp;auml;r det ocks&amp;aring; h&amp;ouml;g konkurrans med undantag fr&amp;aring;n kronobergs l&amp;auml;n och sm&amp;aring;land. 
&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;
&lt;strong&gt;Organisationsutvecklare&lt;/strong&gt; &lt;br /&gt;
Arbetsl&amp;ouml;sheten bland Organisationsutvecklare &amp;auml;r i niv&amp;aring; med den genomsnittliga arbetsl&amp;ouml;sheten i Sverige. Antalet lediga platser inom yrkesgruppen Organisationsutvecklare har &amp;ouml;kat i Sverige det senaste &amp;aring;ret. Idag finns det 51 lediga platser. Antalet arbetsl&amp;ouml;sa Organisationsutvecklare har minskat i Sverige det senaste &amp;aring;ret. &amp;Auml;ven h&amp;auml;r ser prognosen f&amp;ouml;r framtiden h&amp;aring;rd ut. P&amp;aring; ett &amp;aring;rs bed&amp;ouml;mning &amp;auml;r det h&amp;aring;rd konkurrans p&amp;aring; jobben och h&amp;aring;rdare blir det fram&amp;ouml;ver. 
&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;
&lt;strong&gt;Studie- och yrkesv&amp;auml;gledare&lt;/strong&gt; &lt;br /&gt;
Arbetsl&amp;ouml;sheten bland Personaltj&amp;auml;nstem&amp;auml;n, studie- och yrkesv&amp;auml;gledare &amp;auml;r i niv&amp;aring; med den genomsnittliga arbetsl&amp;ouml;sheten i Sverige. Antalet lediga platser inom yrkesgruppen Personaltj&amp;auml;nstem&amp;auml;n, studie- och yrkesv&amp;auml;gledare &amp;auml;r of&amp;ouml;r&amp;auml;ndrat i Sverige det senaste &amp;aring;ret. Idag finns 133 annonser ute p&amp;aring; AMS. Antalet arbetsl&amp;ouml;sa Personaltj&amp;auml;nstem&amp;auml;n, studie- och yrkesv&amp;auml;gledare &lt;span&gt;har minskat&lt;/span&gt; i Sverige det senaste &amp;aring;ret. i stora delar av landet &amp;auml;r det j&amp;auml;mn konkurrens men det r&amp;aring;der brist p&amp;aring; studie-och yrkesv&amp;auml;gledare i v&amp;auml;stra g&amp;ouml;taland. 
&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;
&lt;strong&gt;IT-strateg&lt;br /&gt;
&lt;/strong&gt;Arbetsmarknaden f&amp;ouml;r IT-strateger har f&amp;ouml;rst&amp;auml;rkts p&amp;aring;tagligt och arbetsl&amp;ouml;sheten har minskat markant. Den goda arbetsmarknaden best&amp;aring;r under det kommande &amp;aring;ret och &amp;auml;ven p&amp;aring; fem till tio &amp;aring;rs sikt &amp;auml;r m&amp;ouml;jligheterna till arbete goda. Stor brist i hela landet. 
&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;
&lt;strong&gt;Fastighetsm&amp;auml;klare&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;
Aktiviteten minskar p&amp;aring; fastighetsmarknaden och det inneb&amp;auml;r f&amp;auml;rre jobb f&amp;ouml;r fastighetsm&amp;auml;klare och arbetsl&amp;ouml;sheten bed&amp;ouml;ms stiga. Det inneb&amp;auml;r att m&amp;ouml;jligheten till arbete f&amp;ouml;rs&amp;auml;mras under det kommande &amp;aring;ret, dock fr&amp;aring;n ett gynnsamt utg&amp;aring;ngsl&amp;auml;ge. P&amp;aring; grund av att m&amp;aring;nga utbildas till yrket &amp;ouml;kar konkurrensen om jobben p&amp;aring; sikt. Arbetsl&amp;ouml;sheten bland Fastighetsm&amp;auml;klare, fastighetsf&amp;ouml;rvaltare m.fl. &amp;auml;r &lt;span&gt;l&amp;auml;gre &amp;auml;n den genomsnittliga arbetsl&amp;ouml;sheten i Sverige. Antalet lediga platser inom yrkesgruppen Fastighetsm&amp;auml;klare, fastighetsf&amp;ouml;rvaltare m.fl. har minskat i Sverige det senaste &amp;aring;ret. I framtiden ser marknaden h&amp;aring;rd ut med mindre goda m&amp;ouml;jligheter att f&amp;aring; jobb. &lt;/span&gt;
&lt;/p&gt;
</description><link>http://www.aktivaskol.se/tag/it.aspx</link><pubDate>2008-10-27 13:14:00</pubDate></item><item><title>anställning</title><description>&lt;p&gt;
80-talisternas syn p&amp;aring; arbetsmarknaden. 
&lt;/p&gt;
&lt;ul&gt;
	&lt;li&gt;Vad &amp;auml;r en tillsvidareanst&amp;auml;llning?&lt;/li&gt;
	&lt;li&gt;Projektanst&amp;auml;llning, vikariat och s&amp;auml;songsarbete&lt;/li&gt;
&lt;/ul&gt;
&lt;p&gt;
Alla generationer har olika syn p&amp;aring; sin tid och livsstil. Enligt Metros serie om 80-talisterna s&amp;aring; &amp;auml;r generationen 80 inte borsk&amp;auml;mda med fasta jobb, ist&amp;auml;llet &amp;auml;r det det ena jobbet efter det andra som g&amp;auml;ller. F&amp;ouml;r 80 talisterna &amp;auml;r det inte l&amp;aring;ng och trogen tj&amp;auml;nst som g&amp;auml;ller och guldklocka p&amp;aring; k&amp;ouml;pet, utan att jobba g&amp;ouml;r man f&amp;ouml;r att v&amp;auml;xa som m&amp;auml;nniska. 80-talisterna &amp;auml;r k&amp;auml;nda f&amp;ouml;r att vara bortsk&amp;auml;mda, valm&amp;ouml;jligheterna har varit m&amp;aring;nga och k&amp;auml;nslan av vad som passar b&amp;auml;st f&amp;ouml;ljer med in i arbetlivet. De &amp;auml;r kr&amp;auml;sna i sitt val av arbetsgivare och byter om det inte passar. Till skillnad fr&amp;aring;n andra generationer &amp;auml;r pengar inte allt, utan trivseln st&amp;aring;r i fokus. Allts&amp;aring; ska man som arbetsgivare sl&amp;aring; p&amp;aring; ber&amp;ouml;m och uppmuntran f&amp;ouml;r att f&amp;aring; beh&amp;aring;lla sin personal. Ju mer feedck, desto mer &amp;auml;r man villig att ge f&amp;ouml;r jobbet. Generationen 80 &amp;auml;r uppvuxna i informationssamh&amp;auml;llet som pr&amp;auml;glar deras syns&amp;auml;tt. De har tidigt f&amp;aring;tt l&amp;auml;ra sig att s&amp;aring;lla i fl&amp;ouml;det och hitta de mest intressanta alternativen. Internet &amp;auml;r inte bara ett verktyg utan oumb&amp;auml;rligt f&amp;ouml;r att ta sig fram i livet. F&amp;ouml;rr gick m&amp;auml;nniskor till en arbetsintervju och undrade om de skulle kunna f&amp;aring; jobbet. 80-talisterna g&amp;aring;r dit f&amp;ouml;r att se om det &amp;auml;r ett jobb som passar dem.Generation&amp;nbsp; 80 har f&amp;ouml;r&amp;auml;ndrat vilka kvaliteter som &amp;auml;r viktiga f&amp;ouml;r att f&amp;aring; ett jobb. Kreativitet sl&amp;aring;r noggrannhet, att vara trevlig sl&amp;aring;r att vara flitig. &lt;br /&gt;
&amp;ndash; Pedanterna kommer att f&amp;aring; det sv&amp;aring;rt. Det &amp;auml;r viktigare att g&amp;ouml;ra jobbet snabbt och effektivt. 
&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;
Metro:&lt;a href="http://www.metro.se/se/article/2008/10/13/22/5455-65/index.xml" target="_blank" title="metro"&gt;80-talist och s&amp;auml;songare&lt;/a&gt; 
&lt;/p&gt;
</description><link>http://www.aktivaskol.se/tag/anst%c3%a4llning.aspx</link><pubDate>2008-10-14 17:20:00</pubDate></item><item><title>målare</title><description>&amp;Auml;n s&amp;aring; l&amp;auml;nge k&amp;auml;nner man inte av konjukturen i m&amp;aring;larbranschen. F&amp;ouml;retaget Citym&amp;aring;leri i Bor&amp;aring;s AB menar att det kommer vara mycket att g&amp;ouml;ra n&amp;auml;sta &amp;aring;r. Det m&amp;aring;las och byggs om fortfarande, ser ingen avmattning fr&amp;aring;n privat kunder. D&amp;auml;remot k&amp;auml;nner de av att det blivit mindre gentemot byggbolag. Bes&amp;ouml;k deras sida f&amp;ouml;r att l&amp;auml;sa mer om &lt;a href="http://www.citymaleri.se" title="M&amp;aring;leri Bor&amp;aring;s"&gt;m&amp;aring;leri i bor&amp;aring;s. &lt;/a&gt;
</description><link>http://www.aktivaskol.se/tag/m%c3%a5lare.aspx</link><pubDate>2008-10-04 17:24:00</pubDate></item><item><title>löneförhandling</title><description>&lt;p&gt;
F&amp;ouml;rberedelserna inf&amp;ouml;r l&amp;ouml;nesamtalet &amp;auml;r a och o f&amp;ouml;r att kunna p&amp;aring;verka. B&amp;ouml;rja i god tid genom att ta reda p&amp;aring; hur och n&amp;auml;r l&amp;ouml;nen s&amp;auml;tts p&amp;aring; din arbetsplats. 
&lt;/p&gt;
&lt;ul&gt;
	&lt;li&gt;
	&lt;div&gt;
	B&amp;ouml;rja med att kartl&amp;auml;gga din kompetens, hur bidrar du till verksamheten? 
	&lt;/div&gt;
	&lt;/li&gt;
	&lt;li&gt;
	&lt;div&gt;
	Fundera &amp;ouml;ver hur du och dina arbetsuppgifter har utvecklats. Har du f&amp;aring;tt en &amp;ouml;kad kompetens eller nya arbetsuppgifter som p&amp;aring;verkar l&amp;ouml;nen? 
	&lt;/div&gt;
	&lt;/li&gt;
	&lt;li&gt;
	&lt;div&gt;
	Kontrollera l&amp;ouml;nel&amp;auml;get genom att anv&amp;auml;nda l&amp;ouml;nestatistik som fackf&amp;ouml;rbunden erbjuder sina medlemmar. 
	&lt;/div&gt;
	&lt;/li&gt;
&lt;/ul&gt;
&lt;p&gt;
&lt;strong&gt;Tre l&amp;ouml;neniv&amp;aring;er&lt;/strong&gt; 
&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;
&lt;img src="/image.axd?picture=1057625_daigram.jpg" alt="" width="300" height="210" /&gt;
&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;
Innan l&amp;ouml;nesamtalet ska tre olika l&amp;ouml;neniv&amp;aring;er f&amp;ouml;rberedas, ditt l&amp;ouml;nebud, din m&amp;aring;ll&amp;ouml;n och l&amp;auml;gsta l&amp;ouml;n. Ditt l&amp;ouml;nebud &amp;auml;r den m&amp;aring;nadsl&amp;ouml;n som du beg&amp;auml;r. Det ska vara en bra l&amp;ouml;n som du skulle bli mycket n&amp;ouml;jd med, men som ocks&amp;aring; g&amp;aring;r att motivera. Din m&amp;aring;ll&amp;ouml;n &amp;auml;r den l&amp;ouml;n som du anser &amp;auml;r rimlig och blir n&amp;ouml;jd om du f&amp;aring;r. Den ligger ofta 500-1 500 kr l&amp;auml;gre &amp;auml;n l&amp;ouml;nebudet s&amp;aring; att du har ett f&amp;ouml;rhandlingsutrymme. Ut&amp;ouml;ver detta ska du ocks&amp;aring; fundera p&amp;aring; din l&amp;auml;gstal&amp;ouml;n. Det &amp;auml;r den l&amp;ouml;n som inneb&amp;auml;r att du kommer att &lt;span style="font-weight: bold"&gt;vidta aktiva &amp;aring;tg&amp;auml;rder, t ex byta jobb, om den underskrids.&lt;/span&gt; 
&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;
&lt;span style="font-weight: bold"&gt;Under sj&amp;auml;lva l&amp;ouml;nesamtalet &lt;span style="font-weight: bold"&gt;var beredd p&amp;aring; att ber&amp;auml;tta om ditt ansvar, din kompetens och dina prestationer&lt;/span&gt;! &lt;/span&gt;
&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;&lt;span style="font-weight: bold"&gt;&lt;font size="3"&gt;Argument som ger dig h&amp;ouml;gre l&amp;ouml;n&lt;/font&gt;&lt;/span&gt;&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;
N&amp;auml;r du f&amp;aring;tt ett nytt jobb, &amp;auml;r inte det f&amp;ouml;rsta man t&amp;auml;nker p&amp;aring; att f&amp;ouml;rbereda sig inf&amp;ouml;r l&amp;ouml;nesamtalet. Men faktum &amp;auml;r att det &amp;auml;r bra att b&amp;ouml;rja i god tid. L&amp;ouml;nesamtal ges oftast bara chans till en g&amp;aring;ng per &amp;aring;r och d&amp;auml;rf&amp;ouml;r &amp;auml;r det viktigt att f&amp;ouml;rbereda sig. Under &amp;aring;rets g&amp;aring;ng kan du ta reda p&amp;aring; om du &amp;auml;r v&amp;auml;rd en l&amp;ouml;nef&amp;ouml;rhandling. N&amp;auml;r du sedan kliver in i samma rum som chefen f&amp;ouml;r att f&amp;ouml;handla kan du se till att ha n&amp;aring;gra argument att ta upp. 
&lt;/p&gt;
&lt;ul&gt;
	&lt;li&gt;F&amp;ouml;rra m&amp;aring;naden gjorde du n&amp;aring;got &amp;ouml;verraskande som var ut&amp;ouml;ver vad som f&amp;ouml;rv&amp;auml;ntades av dig. &lt;/li&gt;
	&lt;li&gt;Du har f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttrat dina kunskaper inom ditt omr&amp;aring;de. Antingen genom att g&amp;aring; en utbildning eller arbeta inom nya omr&amp;aring;den p&amp;aring; f&amp;ouml;retaget. &lt;/li&gt;
	&lt;li&gt;Du vet vad som p&amp;aring;g&amp;aring;r utanf&amp;ouml;r ditt kontor, vad som h&amp;auml;nder i branschen och hur framtiden ser ut. &lt;/li&gt;
	&lt;li&gt;Du tillf&amp;ouml;r f&amp;ouml;retaget n&amp;aring;got ut&amp;ouml;ver dina avtalade arbetsuppgifter. &lt;/li&gt;
	&lt;li&gt;Du har ut&amp;ouml;kat ditt kontaktn&amp;auml;t och f&amp;ouml;retaget kan dra nytta av dina nya bekantskaper. &lt;/li&gt;
	&lt;li&gt;Du uppfattas som en expert inom ditt omr&amp;aring;de. &lt;/li&gt;
	&lt;li&gt;Du tillf&amp;ouml;r mer &amp;auml;n vad n&amp;aring;gon annan skulle kunna g&amp;ouml;ra p&amp;aring; din position. &lt;/li&gt;
	&lt;li&gt;Du har uppfyllt m&amp;aring;len sedan f&amp;ouml;rra l&amp;ouml;nesamtalet, och till och med &amp;ouml;vertr&amp;auml;ffat en del. &lt;/li&gt;
	&lt;li&gt;Du har f&amp;aring;tt ut&amp;ouml;kade ansvarsomr&amp;aring;den och hanterat det med framg&amp;aring;ng. &lt;/li&gt;
&lt;/ul&gt;
&lt;p&gt;
&amp;nbsp;
&lt;/p&gt;
</description><link>http://www.aktivaskol.se/tag/l%c3%b6nef%c3%b6rhandling.aspx</link><pubDate>2008-09-30 08:32:00</pubDate></item><item><title>tandvård</title><description>&lt;p&gt;
Regeringen har nu lagt h&amp;ouml;stbudgeten. som vanligt &amp;auml;r det l&amp;aring;ginkomstagare som drabbas som mest. De med h&amp;ouml;ga inkomster &amp;auml;r de som vinner p&amp;aring; skattes&amp;auml;nkningarna. Det b&amp;ouml;rjar lika en Prins John-politik. Balansen rubbas och klyftorna mellan fattig och rik b&amp;ouml;rjar synas allt mer. Speciellt i munnen, folk har inte r&amp;aring;d med tandv&amp;aring;rd l&amp;auml;ngre. 
&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;
&lt;span class="text"&gt;&lt;span class="artindrag"&gt;De som tj&amp;auml;nar&lt;/span&gt; 45.000 kronor i m&amp;aring;naden f&amp;aring;r 1.110 kronor mer i m&amp;aring;naden i pl&amp;aring;nboken n&amp;auml;sta &amp;aring;r. Medan den som tj&amp;auml;nar 15.000 kronor f&amp;aring;r n&amp;ouml;ja sig med ett tillskott p&amp;aring; 210 kronor.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
N&amp;auml;sta &amp;aring;r genomf&amp;ouml;r regeringen det tredje steget i jobbskatteavdraget som ger s&amp;auml;nkt skatt till alla som har arbetsinkomster. De som tj&amp;auml;nar mer &amp;auml;n 28.400 kronor i m&amp;aring;naden f&amp;aring;r en extra skattes&amp;auml;nkning. Mest utsatta &amp;auml;r studenter, arbetsl&amp;ouml;sa&amp;nbsp;och ensamst&amp;aring;ende f&amp;ouml;r&amp;auml;ldrar. Det &amp;auml;r f&amp;ouml;r j&amp;auml;vligt! Dessutom &amp;auml;r ocks&amp;aring; ytterligare en f&amp;ouml;rs&amp;auml;mring av A-kassan p&amp;aring; g&amp;aring;ng, fr&amp;aring;n 1 juli n&amp;auml;sta &amp;aring;r s&amp;auml;nks a-kassan med 50 kronor i m&amp;aring;naden. &lt;/span&gt;
&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;
&lt;span class="text"&gt;L&amp;auml;s mer: &lt;/span&gt;
&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;
&lt;span class="text"&gt;DN: &lt;a href="http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=3130&amp;amp;a=831321&amp;amp;rss=2216" target="_blank"&gt;De som studerar har inget att h&amp;auml;mta&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;
&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;
&lt;span class="text"&gt;GP: &lt;a href="http://www.gp.se/gp/jsp/Crosslink.jsp?d=913&amp;amp;a=446684&amp;amp;ref=puff" target="_blank"&gt;S&amp;aring; p&amp;aring;verkas du av budgeten&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;
&lt;/p&gt;
</description><link>http://www.aktivaskol.se/tag/tandv%c3%a5rd.aspx</link><pubDate>2008-09-22 17:02:00</pubDate></item><item><title>kvalificerad utbildning</title><description>&lt;p&gt;
&lt;a href="http://www.svd.se/nyheter/inrikes/artikel_1732597.svd" target="_blank" title="SVD"&gt;SVD&lt;/a&gt; meddelar idag att m&amp;aring;nga universitet vill ge studieintresserade personer ytterligare en m&amp;ouml;jlighet, vid sidan om betyg och h&amp;ouml;gskoleprov. Sten Fredrikson, professor och ordf&amp;ouml;rande i antagningskommitt&amp;eacute;n f&amp;ouml;r Karolinska institutets l&amp;auml;karprogram menar att&amp;nbsp;gymnasiebetyget&amp;nbsp;ibland kan vara lite missvisande. Snittet dras ner &amp;auml;ven om man bara har misslyckats p&amp;aring; n&amp;aring;gon enstaka kurs och vill d&amp;auml;rf&amp;ouml;r &amp;ouml;ppna den st&amp;auml;ngda d&amp;ouml;rren f&amp;ouml;r m&amp;aring;nga studenter.&amp;nbsp;Andelen studenter som f&amp;aring;r tas in p&amp;aring; alternativa v&amp;auml;gar till de svenska h&amp;ouml;gskolorna har ut&amp;ouml;kats: f&amp;ouml;rst fr&amp;aring;n 10 till 20 procent och nu senast till en tredjedel. H&amp;ouml;gskoleverket har &amp;auml;nnu inte gjort n&amp;aring;gon genomg&amp;aring;ng av i vilken utstr&amp;auml;ckning som h&amp;ouml;gskolorna utnyttjar de nya m&amp;ouml;jligheterna. Men Karolinska institutet har valt att g&amp;aring; &amp;auml;nnu l&amp;auml;ngre. H&amp;auml;lften av l&amp;auml;karstudenterna d&amp;auml;r antas genom en kombination av intervjuer som utf&amp;ouml;rs av psykologer och l&amp;auml;kare, beg&amp;aring;vningstest och resultat p&amp;aring; h&amp;ouml;gskoleprov. &lt;br /&gt;
P&amp;aring; Karolinska har man ocks&amp;aring; f&amp;aring;tt&amp;nbsp;dispens f&amp;ouml;r att ta in h&amp;auml;lften av studenterna p&amp;aring; det h&amp;auml;r s&amp;auml;ttet. Jag ser det som en service, det f&amp;aring;r vara v&amp;auml;rt de extra kostnader som det medf&amp;ouml;r, s&amp;auml;ger Sten Fredrikson. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Utv&amp;auml;rderingar visar att de studenter som tas in med alternativa metoder klarar sig lika bra som sina kurskamrater och avbryter studierna i mindre utstr&amp;auml;ckning, uppger Leif Strandberg, som arbetar som utredare p&amp;aring; H&amp;ouml;gskoleverkets analysavdelning.&amp;nbsp;Till m&amp;aring;nga utbildningar finns det ingen konkurrens alls, men p&amp;aring; de attraktiva programmen blir urvalsmetoden v&amp;auml;ldigt avg&amp;ouml;rande, p&amp;aring;pekar han.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
B&amp;aring;de den nuvarande regeringen och den tidigare socialdemokratiska har varit positiva till de alternativa metoderna. Men medan borgerliga politiker betonar h&amp;ouml;gskolornas frihet att p&amp;aring;verka sin egen antagning, har socialdemokraterna f&amp;ouml;rt fram behovet av en bredare rekrytering, som sl&amp;auml;pper in fler samh&amp;auml;llsgrupper till h&amp;ouml;gre studier. Det finns fortfarande ingen st&amp;ouml;rre utv&amp;auml;rdering som visar om de nya antagningsm&amp;ouml;jligheterna har f&amp;aring;tt s&amp;aring;dana konsekvenser. F&amp;ouml;rhoppningsvis kommer det efter valet 2010. Sj&amp;auml;lv tycker jag det &amp;auml;r riktigt bra med alternativa v&amp;auml;gar, det &amp;auml;r enormt bra att g&amp;aring; p&amp;aring; personlig l&amp;auml;mplighet och om gymnasieelever misslyckats i gymnastik b&amp;ouml;r detta inte p&amp;aring;verka om deras chanser att l&amp;auml;sa till l&amp;auml;kare. Systemet &amp;auml;r urdumt. 
&lt;/p&gt;
</description><link>http://www.aktivaskol.se/tag/kvalificerad+utbildning.aspx</link><pubDate>2008-09-17 16:30:00</pubDate></item><item><title>utbildning</title><description>&lt;p&gt;
I Sverige har vi gratis skolg&amp;aring;ng och kan ges m&amp;ouml;jligheter till studiel&amp;aring;n vid h&amp;ouml;gre studier. Men det finns ocks&amp;aring; m&amp;auml;ngder med formella utbildningar som man gl&amp;ouml;mmer bort och som&amp;nbsp;dessutom&amp;nbsp;&amp;auml;r gratis. Det finns m&amp;auml;ngder av olika utbildningar p&amp;aring; studief&amp;ouml;rbunden, f&amp;ouml;reningar och politiska organisationer. &amp;Auml;ven kommunen, facken,&amp;nbsp;nutek,&amp;nbsp;och andra organisationer arrangerar &amp;aring;rligen utbildningar f&amp;ouml;r deras medlemmar. N&amp;aring;gra som s&amp;ouml;ker frivilliga medlemmar som kan t&amp;auml;nkas st&amp;auml;lla upp med en hj&amp;auml;lpande hand f&amp;ouml;r samh&amp;auml;llet &amp;auml;r f&amp;ouml;rsvarsutbildarna. 
&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;
F&amp;ouml;rsvarsutbildarna &amp;auml;r en rikst&amp;auml;ckande organisation som har territoriellt organiserade f&amp;ouml;rbund men &amp;auml;ven f&amp;ouml;rbund med s&amp;auml;rskild kompetensinriktning. F&amp;ouml;rsvarsutbildarna har alltsedan 1912 planlagt, organiserat och genomf&amp;ouml;rt utbildning utifr&amp;aring;n de behov som medlemmarna och /eller F&amp;ouml;rsvarsmakten st&amp;auml;llt. Vi s&amp;auml;tter upp tydliga och m&amp;auml;tbara utbildningsm&amp;aring;l i dialog med F&amp;ouml;rsvarsmakten. I och med att denna myndighet medverkar med kurschefer och instrukt&amp;ouml;rer vid genomf&amp;ouml;randet kvalitetss&amp;auml;kras &amp;auml;ven utbildningen. Kurserna eller &amp;ouml;vningarna tar upp den senaste taktiska och tekniska utvecklingen inom olika funktioner och stridss&amp;auml;tt, f&amp;ouml;r att kunna svara upp mot Hemv&amp;auml;rnets behov men &amp;auml;ven den &amp;ouml;vriga insatsorganisationen. Genom att deltaga i den frivilla f&amp;ouml;rsvarsutbildningen bibeh&amp;aring;ller medlemmen sin milit&amp;auml;ra kompetens och f&amp;ouml;rm&amp;aring;ga, f&amp;ouml;r att kunna ing&amp;aring; i olika typer av befattningar inom F&amp;ouml;rsvarsmaktens insatsorganisation eller att kunna medverka vid internationella insatser. Som medlem f&amp;aring;r man g&amp;aring; p&amp;aring; b&amp;aring;de formella utbildningar men ocks&amp;aring; genomf&amp;ouml;ra praktiska &amp;ouml;vningar. I &lt;a href="http://www.forsvarsutbildarna.se/uddevalla/ungdom/" target="_blank" title="F&amp;ouml;rsvarsmakten i Uddevalla"&gt;f&amp;ouml;rsvarsmakten i Uddevalla&lt;/a&gt; har man tex utbildningskv&amp;auml;llar varje onsdag b&amp;aring;de f&amp;ouml;r ungdomar och vuxna. Redan som ungdom kan man allts&amp;aring; med i &lt;a href="http://www.forsvarsutbildarna.se/uddevalla/ungdom/" target="_blank" title="FBU uddevalla"&gt;fbu Uddevalla&lt;/a&gt; och f&amp;aring; f&amp;ouml;rsvarsutbildarnas ungdomsutbildning. 
&lt;/p&gt;
</description><link>http://www.aktivaskol.se/tag/utbildning.aspx</link><pubDate>2008-09-05 14:56:00</pubDate></item><item><title>chef</title><description>&lt;p&gt;
&lt;span class="text"&gt;N&amp;aring;got som vi redan vet &amp;auml;r att jobbet har stark p&amp;aring;verkan p&amp;aring; arbetarnas h&amp;auml;lsa. TT skriver den 2/9 att den fr&amp;auml;msta orsaken till oh&amp;auml;lsa &amp;auml;r bristen p&amp;aring; ber&amp;ouml;m fr&amp;aring;n chefen.&amp;nbsp;H&amp;ouml;gst p&amp;aring; listan &amp;ouml;ver orsakerna till oh&amp;auml;lsa, stress&amp;nbsp;och s&amp;ouml;mnl&amp;ouml;shet&amp;nbsp;&amp;auml;r &amp;ouml;vertid, f&amp;ouml;r h&amp;ouml;ga f&amp;ouml;rv&amp;auml;ntningar och brist p&amp;aring; erk&amp;auml;nnande fr&amp;aring;n arbetsgivaren.&amp;nbsp;&amp;nbsp;En h&amp;ouml;g andel av de intervjuade anser ocks&amp;aring; att det &amp;auml;r arbetsgivarnas ansvar att bidra till arbetstagarnas h&amp;auml;lsa och friskv&amp;aring;rd. Gym, flexibla arbetstider och mindre stress &amp;auml;r n&amp;aring;got som &amp;ouml;nskas f&amp;ouml;r b&amp;auml;ttre v&amp;auml;lm&amp;aring;ende. &lt;/span&gt;
&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;
&lt;span class="text"&gt;Unders&amp;ouml;kningen har gjorts i sammanlagt 33 l&amp;auml;nder och de l&amp;auml;nder d&amp;auml;r de tillfr&amp;aring;gade uppger st&amp;ouml;rst arbetsrelaterade h&amp;auml;lsoproblem &amp;auml;r Japan, Kanada, Ukraina och Finland. I Japan uppger hela 60 procent att jobbet g&amp;ouml;r dem sjuka. Sverige hamnar p&amp;aring; 17:e plats&lt;/span&gt; 
&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;
(K&amp;auml;lla: &lt;a href="http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=3130&amp;amp;a=823338" title="DN"&gt;DN&lt;/a&gt;) 
&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;
&lt;img src="/image.axd?picture=1039454_brick_wall_1.jpg" alt="" width="300" height="200" /&gt; 
&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;
&lt;em&gt;Bildtext:&amp;nbsp;Chefen har stort inflytande &amp;ouml;ver ditt v&amp;auml;lm&amp;aring;ende. G&amp;aring; inte in&amp;nbsp;i v&amp;auml;ggen &lt;br /&gt;
genom att se till att din arbetsgivare f&amp;ouml;ljer lager och regler om systematiskt arbetsmilj&amp;ouml;arbete (SAM).&lt;/em&gt; 
&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;&lt;font size="4"&gt;Fr&amp;auml;msta sk&amp;auml;let till att folk byter jobb- beror p&amp;aring; d&amp;aring;liga chefer&lt;/font&gt;&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;
Enligt en studie fr&amp;aring;n Florida State University &amp;auml;r det m&amp;aring;nga som tycker det &amp;auml;r tr&amp;aring;kigt att g&amp;aring; till jobbet, en av orsakerna kan vara d&amp;aring;liga chefer. Enligt under&amp;ouml;kningen h&amp;aring;ller Tv&amp;aring; av fem chefer inte vad de lovar och en fj&amp;auml;rdedel av arbetsledarna snackar skit om de anst&amp;auml;llda. De d&amp;aring;liga cheferna &amp;auml;r inte bara ett problem f&amp;ouml;r de anst&amp;auml;llda. De &amp;auml;r dessutom skadliga f&amp;ouml;r f&amp;ouml;retaget. Ett d&amp;aring;ligt styre kan leda till s&amp;auml;mre arbetsmoral, l&amp;auml;gre produktion och en alltf&amp;ouml;r h&amp;ouml;g oms&amp;auml;ttning p&amp;aring; personalen. Anst&amp;auml;llda som har en d&amp;aring;lig relation med chefen blir mer tr&amp;ouml;tta, upplever sp&amp;auml;nningar p&amp;aring; arbetsplatsen, k&amp;auml;nner nervositet och l&amp;ouml;per st&amp;ouml;rre risk att drabbas av depression, visar studien. Forskarna uppt&amp;auml;ckte ocks&amp;aring; att en bra arbetsmilj&amp;ouml; ofta uppfattas som mer viktig &amp;auml;n en h&amp;ouml;g l&amp;ouml;n. Studien visar ocks&amp;aring; att en d&amp;aring;lig chef ger en l&amp;auml;gre produktion. Sannolikheten f&amp;ouml;r att de anst&amp;auml;llda skulle ta p&amp;aring; sig extra arbetsuppgifter eller jobba &amp;ouml;ver p&amp;aring; helgen, minskade n&amp;auml;r de var missn&amp;ouml;jda med sitt jobb. Anst&amp;auml;llda var ocks&amp;aring; mer ben&amp;auml;gna att l&amp;auml;mna arbetsplatsen om de hade en d&amp;aring;lig relation med chefen.
&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;
(K&amp;auml;lla &lt;a href="http://www.aftonbladet.se/ekonomi/article471097.ab" target="_blank" title="Aftonbladet"&gt;Aftonbladet&lt;/a&gt;&amp;nbsp;2007-01-02)
&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;&lt;font size="4"&gt;Hj&amp;auml;lp din chef att bli b&amp;auml;ttre&lt;/font&gt;&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;
Ingen vinner p&amp;aring; att du tiger och lider eller &amp;auml;r &amp;ouml;verdrivet lojal. Motarbetas du av din chef? Fattar din chef d&amp;aring;ligt underbyggda beslut och l&amp;auml;mnar dig att reda upp problemen? &amp;Auml;r du mellanchef och upplever att din egen chef ger dig h&amp;ouml;ga m&amp;aring;l men inga resurser att realisera dem?
&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;
Du &amp;auml;r d&amp;aring; inte ensam. Med tanke p&amp;aring; det enorma utbudet med kurser och mentorprogram och f&amp;ouml;rel&amp;auml;sningar som sk&amp;ouml;ljer &amp;ouml;ver svenska ledare - &amp;auml;r d&amp;aring;ligt chefskap fortfarande mycket vanligt. 
&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;
Ett exempel p&amp;aring;&amp;nbsp;d&amp;aring;ligt ledarskap&amp;nbsp;&amp;auml;r n&amp;auml;r den h&amp;ouml;gsta chefen har f&amp;ouml;r vana att sl&amp;aring; fast nya riktlinjer - bara f&amp;ouml;r att &amp;auml;ndra dem kort d&amp;auml;rp&amp;aring;. En s&amp;aring;dant &amp;quot;svajigt&amp;quot; och op&amp;aring;litligt s&amp;auml;tt att leda en verksamhet ber&amp;ouml;var mellancheferna deras handlingsf&amp;ouml;rm&amp;aring;ga. I st&amp;auml;llet f&amp;ouml;r att snabbt och effektivt f&amp;ouml;ra ut ledningens beslut i verksamheten, tvingas mellanchefen till att bli &amp;ouml;verdrivet f&amp;ouml;rsiktig. Ett annat vanligt exempel p&amp;aring; ol&amp;ouml;nsamt ledarskap &amp;auml;r chefen som inte lyssnar p&amp;aring; medarbetarnas f&amp;ouml;rslag och &amp;ouml;nskem&amp;aring;l.&amp;nbsp;Ofta tycker underst&amp;auml;llda att &amp;quot;f&amp;ouml;retaget bryr sig inte om mig och vad jag tycker, d&amp;auml;rf&amp;ouml;r bryr jag mig inte om f&amp;ouml;retaget heller.&amp;quot; D&amp;aring; g&amp;ouml;r man bara minsta m&amp;ouml;jliga, vill inte ge det d&amp;auml;r lilla extra. Att det finns ett samband mellan d&amp;aring;ligt ledarskap och d&amp;aring;ligt utnyttjad f&amp;ouml;rm&amp;aring;ga st&amp;ouml;ds av flera unders&amp;ouml;kningar. Till exempel visar en studie utf&amp;ouml;rd av konsultf&amp;ouml;retaget Cubic att sju av tio personer n&amp;aring;gon g&amp;aring;ng haft en chef som gjort att de inte anv&amp;auml;nt hela sin kapacitet, utan presterat under sin niv&amp;aring;. 
&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;
&lt;strong&gt;Det finns tre m&amp;ouml;jliga strategier att v&amp;auml;lja mellan f&amp;ouml;r den som har en d&amp;aring;lig chef, enligt H&amp;auml;rje Franz&amp;eacute;n:&lt;/strong&gt; &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;strong&gt;1.&lt;/strong&gt; Tiga och lida (destruktivt). &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
2. Byta jobb (kan vara sv&amp;aring;rt och ibland on&amp;ouml;digt). &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
3. F&amp;ouml;rs&amp;ouml;ka utveckla chefen (i undantagsfall med hj&amp;auml;lp av sm&amp;aring;tt ojusta metoder). &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Den som v&amp;auml;ljer strategi 3 m&amp;aring;ste f&amp;ouml;rst pr&amp;ouml;va sin egen &amp;aring;sikt om att chefen &amp;auml;r d&amp;aring;lig. Har jag r&amp;auml;tt i min bed&amp;ouml;mning? Eller, kanske b&amp;auml;ttre uttryckt: Har jag en rimlig chans att f&amp;aring; r&amp;auml;tt? Om det bara &amp;auml;r du som retar dig p&amp;aring; chefens f&amp;ouml;rtryckarstil medan kollegorna hyllar honom f&amp;ouml;r hans drivkraft - d&amp;aring; har du sv&amp;aring;rt att lyckas. 
&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;
&lt;strong&gt;F&amp;ouml;r strategi nr 3 - s&amp;aring; f&amp;ouml;r&amp;auml;ndrar du din chef. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Uttryck dig p&amp;aring; r&amp;auml;tt s&amp;auml;tt.&lt;/strong&gt; Du tycker att f&amp;ouml;retagets kompetens b&amp;ouml;rjar bli omodern. &lt;br /&gt;
Fel: &amp;quot;Varf&amp;ouml;r f&amp;aring;r jag aldrig g&amp;aring; p&amp;aring; n&amp;aring;gon rolig kurs?&amp;quot;. &lt;br /&gt;
R&amp;auml;tt: F&amp;ouml;rklara hur en utbildning skulle &amp;ouml;ka din nyf&amp;ouml;rs&amp;auml;ljning med 15 procent. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;strong&gt;Personangrepp &amp;auml;r inte konstruktivt.&lt;/strong&gt; Medarbetaren klagar p&amp;aring; chefen som person, inte p&amp;aring; ledarskapet. &lt;br /&gt;
Fel: &amp;quot;Du vet absolut ingenting om tekniken vi s&amp;auml;ljer&amp;quot;. &lt;br /&gt;
R&amp;auml;tt: &amp;quot;Mitt f&amp;ouml;rslag &amp;auml;r att vi har ett avst&amp;auml;mningsm&amp;ouml;te varje vecka d&amp;auml;r vi rapporterar om v&amp;aring;ra respektive omr&amp;aring;den.&amp;quot; &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;strong&gt;Ensam har sv&amp;aring;rt att f&amp;aring; r&amp;auml;tt.&lt;/strong&gt; &lt;br /&gt;
Fel: Du &amp;auml;r s&amp;aring; s&amp;auml;ker p&amp;aring; din bed&amp;ouml;mning av chefen att du f&amp;ouml;rs&amp;ouml;ker agera p&amp;aring; egen hand. &lt;br /&gt;
R&amp;auml;tt: Det &amp;auml;r mer taktiskt att s&amp;ouml;ka st&amp;ouml;d hos kollegorna f&amp;ouml;rst. Ta reda p&amp;aring; om de delar din bed&amp;ouml;mning - annars blir det sv&amp;aring;rt att f&amp;ouml;r&amp;auml;ndra. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;strong&gt;Var inte &amp;ouml;verdrivet lojal.&lt;/strong&gt; &lt;br /&gt;
Fel: Du t&amp;auml;nker att chefen &amp;auml;r &amp;auml;nd&amp;aring; chef och vet b&amp;auml;st. &lt;br /&gt;
R&amp;auml;tt: Om du &amp;auml;r s&amp;auml;ker p&amp;aring; att chefen inverkar menligt p&amp;aring; resultatet - ta ansvar f&amp;ouml;r f&amp;ouml;retaget och f&amp;ouml;rs&amp;ouml;k f&amp;ouml;r&amp;auml;ndra situationen om du bed&amp;ouml;mer att det &amp;auml;r m&amp;ouml;jligt. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;strong&gt;Undvik att tiga och lida.&lt;/strong&gt; &lt;br /&gt;
Fel: Du t&amp;auml;nker att chefen &amp;auml;r som han/hon &amp;auml;r och att man f&amp;aring;r h&amp;auml;rda ut. Mycket energi g&amp;aring;r &amp;aring;t att prata illa om chefen. &lt;br /&gt;
R&amp;auml;tt: Ge chefen en chans att utvecklas - och dig sj&amp;auml;lv en chans att prestera i niv&amp;aring; med din f&amp;ouml;rm&amp;aring;ga.
&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;
(K&amp;auml;lla: &lt;a href="/admin/Pages/S&amp;aring; g&amp;ouml;r du om din v&amp;auml;rdel&amp;ouml;sa chef" target="_blank" title="Aff&amp;auml;rsv&amp;auml;rlden"&gt;Aff&amp;auml;rsv&amp;auml;rlden&lt;/a&gt;)
&lt;/p&gt;
</description><link>http://www.aktivaskol.se/tag/chef.aspx</link><pubDate>2008-09-04 13:52:00</pubDate></item><item><title>klädmärke</title><description>&lt;p&gt;
Guldknappen delades i f&amp;ouml;rra veckan ut till Karin Jimfelt-Ghatan, designer p&amp;aring; Odd-Molly. 
&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;
&lt;img src="/image.axd?picture=vinnare.jpg" alt="" width="448" height="333" /&gt;Bildtext: Karin fr&amp;aring;n Odd Molly, vinnare av guldknappen. 
&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;
Konceptet &amp;quot;s&amp;ouml;ndagsmorgon&amp;quot; och Odd Molly har n&amp;aring;tt stora framg&amp;aring;ngar i Sverige som nationellt. I f&amp;ouml;rra veckan fick designer Karin Jimfelt-Ghatan ta emot Damernas V&amp;auml;rlds Guldknapp. Med motiveringen att Odd Molly &amp;auml;r mer &amp;auml;n ett kl&amp;auml;dm&amp;auml;rke, ett begrepp, en tidsl&amp;ouml;s stil som gett den moderna folkloren ett nytt framg&amp;aring;ngsrikt ansikte. Odd Molly har ett f&amp;auml;rgglatt, broderat koncept med tjejiga kl&amp;auml;der. F&amp;ouml;retaget startade 2002 av &amp;auml;garna Per Holknekt, Christer Andersson och Karin Jimfelt-Ghatan. F&amp;ouml;rst 2005 b&amp;ouml;rjade f&amp;ouml;retaget g&amp;aring; i vinst och &amp;aring;r 2007 l&amp;aring;g f&amp;ouml;rs&amp;auml;ljningen p&amp;aring; 130 miljader kronor. M&amp;aring;lgruppen &amp;auml;r alltifr&amp;aring;n femton&amp;aring;ringar till sjuttiofem, men fr&amp;auml;mst &amp;auml;r de kvinnor i 30 &amp;aring;rs &amp;aring;ldern som handlar hos dem. &amp;Auml;garna tror sj&amp;auml;lva att det fr&amp;auml;mst har samband med prisl&amp;auml;get. N&amp;aring;gra som varit ivriga fans till kl&amp;auml;dm&amp;auml;rket &amp;auml;r Linda Skugge som ocks&amp;aring; skrivit flertalet blogginl&amp;auml;gg till m&amp;auml;rket.&amp;nbsp; 
&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;
Karin tror att framg&amp;aring;ngen har att g&amp;ouml;ra med k&amp;auml;nslan. Att kl&amp;auml;derna ska vara kvinnliga och tjejiga, men &amp;auml;nd&amp;aring; v&amp;auml;ldigt sk&amp;ouml;na och bekv&amp;auml;ma. S&amp;ouml;ndagsmorgon f&amp;ouml;r oss st&amp;aring;r f&amp;ouml;r den dag i veckan du har f&amp;ouml;r dig sj&amp;auml;lv, den frihetsk&amp;auml;nslan. Kl&amp;auml;derna &amp;auml;r inget man g&amp;aring;r och drar i, inget som sticker-, -eller sitter f&amp;ouml;r tight -n&amp;aring;gonstans.&amp;nbsp; 
&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;
L&amp;auml;s mer p&amp;aring; &lt;a href="http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=2206&amp;amp;a=815888" target="_blank" title="Odd Molly vann guldknappen"&gt;DN&lt;/a&gt;:&amp;nbsp; Od-Molly designer vann &amp;quot;Guldknappen&amp;quot;. 
&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;
&amp;nbsp;
&lt;/p&gt;
</description><link>http://www.aktivaskol.se/tag/kl%c3%a4dm%c3%a4rke.aspx</link><pubDate>2008-08-18 11:01:00</pubDate></item><item><title>omega 3</title><description>&lt;p&gt;
Ingen har v&amp;auml;l missat att det &amp;auml;r bra att &amp;auml;ta extra tillskott av &lt;a href="/admin/Pages/www.frittflyt.se" target="_blank" title="Omega3"&gt;Omega 3&lt;/a&gt; f&amp;ouml;r att presetera b&amp;auml;ttre och m&amp;aring; bra. Vid SLU (Sveriges lantbruksuniversitet bedrivs forskning till ett alternativt foder till odlad lax och regnb&amp;aring;de. D&amp;aring; fiskolja kommer bli en bristvara i framtiden f&amp;ouml;rs&amp;ouml;ker man d&amp;auml;rf&amp;ouml;r kunna hitta andra alternativ till foder. P&amp;aring; SLU har man blandat ut fiskoljan med &lt;a href="http://www.stockuts.se/rapsolja.htm" target="_blank" title="rapsolja"&gt;rapsolja&lt;/a&gt; och gett fodret till lax och regnb&amp;aring;de. Fisken v&amp;auml;xer d&amp;auml;rmed lika bra som n&amp;auml;r fiskoljan ersatts med rapsolja. N&amp;auml;r fisken f&amp;aring;r ett foder som &amp;auml;r rik p&amp;aring; rapsolja s&amp;aring; leder det till att fisken inneh&amp;aring;ller fettsyran ALA och bioaktiva steroler som kommer fr&amp;aring;n rapsoljan. En negativt aspekt &amp;auml;r dock att fisken inneh&amp;aring;ller mindre av de nyttiga omega-3-fettsyrorna EPA och DHA. Men om fisken sj&amp;auml;lv f&amp;aring;r v&amp;auml;lja s&amp;aring; &amp;auml;ter den hellre fiskolja &amp;auml;n rapsolja. 
&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;
&amp;nbsp;
&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;
&lt;img src="/image.axd?picture=884876_fish_oil_.jpg" alt="" width="300" height="199" /&gt;&amp;nbsp; &lt;img src="/image.axd?picture=1053785_oil.jpg" alt="" width="300" height="279" /&gt; 
&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;
Bildtext: Omega 3 gjort p&amp;aring; fiskolja (&amp;ouml;verst). Brist p&amp;aring; fiskolja, g&amp;ouml;r man foder p&amp;aring; rapsolja. 
&lt;/p&gt;
</description><link>http://www.aktivaskol.se/tag/omega+3.aspx</link><pubDate>2008-08-14 17:11:00</pubDate></item><item><title>ledare</title><description>&lt;p&gt;
Ibland kanske det inte r&amp;auml;cker med att vara social, ambiti&amp;ouml;s och l&amp;auml;st en massa ledarskapskurser f&amp;ouml;r att bli framg&amp;aring;ngsrik som kvinna. Anna Vegefors, vd f&amp;ouml;r Aftonbladet Nya Medier delade med sig under ett seminarie ut sina erfarenheter om hur man skapar ett framg&amp;aring;ngsrikt ledarskap. 
&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;
H&amp;auml;r ser ni hennes fyra st&amp;aring;ndpunkter om hur man lyckas som ledare.
&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;
&lt;strong&gt;Personlighet.&lt;/strong&gt; Det &amp;auml;r viktigt att man i sitt ledarskap utg&amp;aring;r fr&amp;aring;n den egna personligheten och egna v&amp;auml;rderingar. 
&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;
&lt;strong&gt;&amp;Ouml;vertygelse.&lt;/strong&gt; Inst&amp;auml;llningen att &amp;quot;vi tillsammans kan g&amp;ouml;ra skillnad&amp;quot; tycker hon &amp;auml;r tilltalande i en organisation. 
&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;
&lt;strong&gt;Temperament.&lt;/strong&gt; Det &amp;auml;r viktigt att olika tankar och &amp;aring;sikter f&amp;aring;r komma fram. Man beh&amp;ouml;ver inte alltid h&amp;aring;lla med varandra, d&amp;auml;remot &amp;auml;r det viktigt att man i grunden respekterar varandra. 
&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;
&lt;strong&gt;Fiender.&lt;/strong&gt; F&amp;ouml;r att uppn&amp;aring; framg&amp;aring;ng kan det vara givande att ha motst&amp;aring;ndare. 
&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;
K&amp;auml;lla, &lt;a href="http://www.deloitte.com/dtt/article/0,1002,cid%253D153370,00.html" target="_blank"&gt;Deloitte kvinnliga n&amp;auml;tverk&lt;/a&gt;
&lt;/p&gt;
</description><link>http://www.aktivaskol.se/tag/ledare.aspx</link><pubDate>2008-07-29 16:25:00</pubDate></item><item><title>industriportar</title><description>&lt;p&gt;
N&amp;auml;r man v&amp;auml;ljer utrustning till bilparkeringar och butiker &amp;auml;r det inte bara viktigt att t&amp;auml;nka p&amp;aring; &lt;a href="http://www.portteknik.se/7.html" target="_blank"&gt;v&amp;auml;dert&amp;auml;tningar&lt;/a&gt; och praktiska egenskaper som automatiserade &lt;a href="http://www.portteknik.se/" target="_blank"&gt;industriportar&lt;/a&gt; och &lt;a href="http://www.portteknik.se/2.html" target="_blank"&gt;takskjutportar&lt;/a&gt; mm. Man m&amp;aring;ste ocks&amp;aring; t&amp;auml;nka p&amp;aring; hotbilden och inbrottsskydd. Oavsett om det &amp;auml;r en &lt;a href="http://www.portteknik.se/1.html" target="_blank"&gt;garageport&lt;/a&gt; eller rullgaller s&amp;aring; &amp;auml;r det viktigt att ha s&amp;auml;kerheten i &amp;aring;tanke i arbetslivet. Varje &amp;aring;r kostar det f&amp;ouml;retag enorma stora summor i f&amp;ouml;rs&amp;auml;kringar, sj&amp;auml;lvrisker och skadeg&amp;ouml;relse. 
&lt;/p&gt;
</description><link>http://www.aktivaskol.se/tag/industriportar.aspx</link><pubDate>2008-07-23 15:19:00</pubDate></item><item><title>hyr din arbetsgivare</title><description>&lt;p&gt;
Hur dumt det &amp;auml;n l&amp;aring;ter &amp;rdquo;&lt;a target="_blank"&gt;hyr din arbetsgivare&lt;/a&gt;&amp;rdquo; s&amp;aring; visar trenden p&amp;aring; att allt fler blir egenanst&amp;auml;llda. Redan 2007-07-25, f&amp;ouml;r ett &amp;aring;r sedan publicerade E24 en artikel om att bolag som fungerar som arbetsgivare &amp;aring;t egenf&amp;ouml;retagare bara blir fler och fler. Orsaken tros vara att entrepren&amp;ouml;rsskapet underl&amp;auml;ttas n&amp;auml;r juridik och administration lyfts fr&amp;aring;n f&amp;ouml;retagarnas axlar. &lt;a target="_blank"&gt;Egenanst&amp;auml;llning&lt;/a&gt; eller sj&amp;auml;lvanst&amp;auml;llning fungerar s&amp;aring; att en entrepren&amp;ouml;r driver verksamhet som anst&amp;auml;lld hos ett annat f&amp;ouml;retag. Entrepren&amp;ouml;ren har aff&amp;auml;rsid&amp;eacute;n, st&amp;aring;r f&amp;ouml;r marknadsf&amp;ouml;ring, priss&amp;auml;ttning och utf&amp;ouml;rande, men det &amp;auml;r arbetsgivaren som har det juridiska och administrativa ansvaret f&amp;ouml;r verksamheten. Entrepren&amp;ouml;rens arbetsgivare &amp;auml;r den juridiska motparten gentemot kunder, leverant&amp;ouml;rer och myndigheter. Arbetsgivaren st&amp;aring;r f&amp;ouml;r f&amp;ouml;rs&amp;auml;kringar, F-skattsedel och betalar in skatter och avgifter. F&amp;ouml;rdelar med att vara egenanst&amp;auml;lld &amp;auml;r m&amp;aring;nga det kan tex vara ett tryggt s&amp;auml;tt att pr&amp;ouml;va en aff&amp;auml;rsid&amp;eacute;. Entrepren&amp;ouml;ren kan inte g&amp;aring; i konkurs, dels f&amp;ouml;r att vi har minuti&amp;ouml;s kontroll p&amp;aring; hans eller hennes ekonomi, dels f&amp;ouml;r att det &amp;auml;r v&amp;aring;rt bolagsnamn som st&amp;aring;r p&amp;aring; fakturorna. Andra f&amp;ouml;rdelar med att vara egenanst&amp;auml;lld &amp;auml;r att man har n&amp;aring;gon att bolla id&amp;eacute;er med och l&amp;auml;gga ner mer tid p&amp;aring; verksamheten. Men det &amp;auml;r inte gratis att att hyra sin arbetsgivare. N&amp;aring;gonstans mellan 7,5 och 15 procent av oms&amp;auml;ttningen f&amp;aring;r entrepren&amp;ouml;ren betala. Och n&amp;aring;gon garanti f&amp;ouml;r uppdrag eller garantil&amp;ouml;n finns inte. Ett stort problem med uppl&amp;auml;gget &amp;auml;r ocks&amp;aring; reglerna f&amp;ouml;r a-kassa. De flesta a-kassorna f&amp;ouml;rbjuder n&amp;auml;mligen att egenanst&amp;auml;llda st&amp;auml;mplar mellan uppdrag. Vid sidan av de kommersiella akt&amp;ouml;rerna finns ocks&amp;aring; kooperativa f&amp;ouml;reningar, utan vinstintresse, som erbjuder sj&amp;auml;lvanst&amp;auml;llning. Ett exempel &amp;auml;r projektet Equal Egenanst&amp;auml;llning, som ger inskrivna p&amp;aring; arbetsf&amp;ouml;rmedlingen m&amp;ouml;jlighet till egenanst&amp;auml;llning. Arbetsf&amp;ouml;rmedlingen i G&amp;ouml;teborg &amp;auml;r en av projektets samarbetspartners. Vi tycker att det h&amp;auml;r &amp;auml;r en god id&amp;eacute;. Alla initiativ som kan bidra till att minska arbetsl&amp;ouml;sheten &amp;auml;r v&amp;auml;lkomna, s&amp;auml;ger Mikael Leufkens, bitr&amp;auml;dande l&amp;auml;nsarbetsdirekt&amp;ouml;r f&amp;ouml;r V&amp;auml;stra G&amp;ouml;taland. 
&lt;/p&gt;
&lt;h1&gt;&lt;br /&gt;
&lt;font size="4"&gt;Hyr din &lt;font size="+0"&gt;arbetsgivare &amp;ndash; s&amp;aring; funkar&lt;/font&gt; det&lt;/font&gt; &lt;/h1&gt;
&lt;ul&gt;
	&lt;li&gt;
	&lt;div&gt;
	Entrepren&amp;ouml;ren skriver under ett anst&amp;auml;llningskontrakt med ett f&amp;ouml;retag som sk&amp;ouml;ter arbetsgivaransvaret, ett s&amp;aring; kallat egenanst&amp;auml;llningsf&amp;ouml;retag. 
	&lt;/div&gt;
	&lt;/li&gt;
	&lt;li&gt;
	&lt;div&gt;
	F&amp;ouml;retaget fungerar som en arbetsgivare och betalar ut l&amp;ouml;n precis som till en vanlig anst&amp;auml;lld. De administrerar skatter, sociala avgifter, faktureringar och f&amp;ouml;rs&amp;auml;kringar &amp;aring;t dem som ansluter sig. Ofta ing&amp;aring;r &amp;auml;ven utbildning och n&amp;auml;tverkande med de andra anslutna f&amp;ouml;retagarna. 
	&lt;/div&gt;
	&lt;/li&gt;
	&lt;li&gt;
	&lt;div&gt;
	Den egenanst&amp;auml;llda sk&amp;ouml;ter sj&amp;auml;lv sina uppdrag och kunder, precis som en vanlig f&amp;ouml;retagare. 
	&lt;/div&gt;
	&lt;/li&gt;
	&lt;li&gt;
	&lt;div&gt;
	Kostnaden ligger p&amp;aring; 7-15 procent av int&amp;auml;kterna den egenanst&amp;auml;llda g&amp;ouml;r. &lt;br /&gt;
	K&amp;auml;lla: F&amp;ouml;renade F&amp;ouml;retag f&amp;ouml;r Egenanst&amp;auml;llda (&lt;a href="http://www.ffe.coop"&gt;www.ffe.coop&lt;/a&gt;) 
	&lt;/div&gt;
	&lt;/li&gt;
&lt;/ul&gt;
&lt;p&gt;
&amp;nbsp;
&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;
L&amp;auml;s mer p&amp;aring;: 
&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;
&lt;a href="http://www.e24.se/pengar24/jobbkarriar/tipsikarriaren/artikel_46503.e24" target="_blank"&gt;Allt fler hyr sig en arbetsgivare&lt;/a&gt;&amp;nbsp; 
&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;
&lt;a href="http://www.svensktnaringsliv.se/fragor/regelkrangel/article47183.ece?csref=_newsletter_nfsn_2008-03-19" target="_blank"&gt;Hyr din arbetsgivare &amp;ndash; slipp f-skattsedel&lt;/a&gt; 
&lt;/p&gt;
</description><link>http://www.aktivaskol.se/tag/hyr+din+arbetsgivare.aspx</link><pubDate>2008-07-23 14:07:00</pubDate></item><item><title>thomas brühl</title><description>&lt;p&gt;
&lt;br /&gt;
Tomas Br&amp;uuml;hl jobbar p&amp;aring; Visit Sweden och &amp;auml;r bokstavligen Sveriges fr&amp;auml;msta marknadsf&amp;ouml;rare. Tomas Br&amp;uuml;hl &amp;auml;r n&amp;auml;mligen vd p&amp;aring; kommunikationsbolaget Visit Sverige som jobbar med att marknadsf&amp;ouml;ra Sverige p&amp;aring; den internationella marknaden. Tidigare har Tomas Br&amp;uuml;hl arbetat p&amp;aring; TV4 och varit VD f&amp;ouml;r ett IT-bolag. Han hade allts&amp;aring; ingen erfarenhet kring turistbranschen utan ist&amp;auml;llet var en riktig entrepren&amp;ouml;r som kunde f&amp;ouml;r&amp;auml;ndra och bygga om verksamheten. Thomas Br&amp;uuml;hl gjorde en brutal omorganisering, han halverade arbetsstyrkan p&amp;aring; anst&amp;auml;llda och resurser stationerades ut till olika utl&amp;auml;ndska kontor. Ist&amp;auml;llet f&amp;ouml;r att g&amp;ouml;ra punktinsatser drev han en l&amp;aring;ngsiktig marknadsf&amp;ouml;ringsplan. Han var ocks&amp;aring; vass och kallade turistr&amp;aring;det arbeta f&amp;ouml;r vagt. Hans arbete var tydligt satsningar p&amp;aring; internationell marknadsf&amp;ouml;ring och fler bes&amp;ouml;kare till Sverige. Thomas Br&amp;uuml;hls strategi var att f&amp;ouml;rst ge en tydlig bild av f&amp;ouml;retagets roller och aff&amp;auml;rsm&amp;aring;l. Sen &amp;aring;terstod h&amp;aring;rt arbete, med svett, blod och t&amp;aring;rar. De f&amp;ouml;rkastade det gamla t&amp;auml;nket med produktorientering till att utg&amp;aring; fr&amp;aring;n efterfr&amp;aring;gan hos m&amp;aring;lgruppen. Det nya t&amp;auml;nket tillsammans med nyrekryteringar av de b&amp;auml;sta kommunikat&amp;ouml;rerna, f&amp;ouml;r&amp;auml;ndringar i arbets&amp;not;metodik och marknadsf&amp;ouml;ring gjorde Visit Sweden till ett framg&amp;aring;ngskoncept. Tre &amp;aring;r i rad har man slagit alla tidigare rekord i antal bes&amp;ouml;kare. Thomas Br&amp;uuml;hl och hans grupps h&amp;aring;rda arbete har ocks&amp;aring; gett resultat med 2,3 procents &amp;ouml;kning i &amp;aring;r och de kommande siffrorna pekar p&amp;aring; ytterligare f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttring. En annan bekr&amp;auml;ftelse p&amp;aring; att de lyckats &amp;auml;r att de enligt World Tourist Organization hamnat som 20:e st&amp;ouml;rsta turistnation i v&amp;auml;rlden vad det g&amp;auml;ller utl&amp;auml;ndska bes&amp;ouml;k. Vi har g&amp;aring;tt f&amp;ouml;rbi Portugal till exempel. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Tomas Br&amp;uuml;hls tips till att lyckas med marknadsf&amp;ouml;ring &amp;auml;r att man m&amp;aring;ste vara dedikerad och arbetar h&amp;aring;rt s&amp;aring; f&amp;aring;r man effekt. Han betonar ocks&amp;aring; vikten av partnerskap i olika sammanhang.Genom partnerskap och samarbeta med andra ger det ocks&amp;aring; fler int&amp;auml;kter. I nul&amp;auml;get f&amp;aring;r Tomas 100 miljoner kronor av staten att anv&amp;auml;nda men &amp;auml;ven Svensk bes&amp;ouml;ksn&amp;auml;ring l&amp;auml;gger mer och mer pengar. Tillsammans med dem g&amp;ouml;r vi stora kampanjer ihop. Till exempel marknadsf&amp;ouml;r de Fj&amp;auml;llsverige mot en m&amp;aring;lgrupp i Danmark som de kallar Active Family d&amp;auml;r 20 partners &amp;auml;r involverade. Genom partnerskapet har de f&amp;ouml;rdubblat int&amp;auml;kterna p&amp;aring; tre &amp;aring;r och de forts&amp;auml;tter att &amp;ouml;ka. Han menar att om de forts&amp;auml;tter s&amp;aring;h&amp;auml;r har de lika mycket finansiering fr&amp;aring;n Svensk bes&amp;ouml;ks&amp;not;n&amp;auml;ring som fr&amp;aring;n staten. Thomas Br&amp;uuml;hl menar som m&amp;aring;nga andra att fler och mer resurser ger fler m&amp;ouml;jligheter. Jag kan inget annat &amp;auml;n att h&amp;aring;lla med. Sj&amp;auml;lvklart blir det l&amp;auml;ttare att g&amp;ouml;ra st&amp;ouml;rre satsningar och som ger mer effekt. Thomas Br&amp;uuml;hl ser ljust p&amp;aring; Sveriges framtid. Han menar att man kan r&amp;auml;kna med att Sverige blir ett stor turistland i framtiden. D&amp;aring; Svenska produkter efterfr&amp;aring;gas mer och mer. Vi f&amp;aring;r hoppas att Thomas Br&amp;uuml;hl teori st&amp;auml;mmer, f&amp;ouml;r visst vill vi ha mer turism och arbetstillf&amp;auml;llen i Sverige. Bra jobbat! 
&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;
&lt;strong&gt;L&amp;auml;s mer. &lt;br /&gt;
&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;
&lt;a href="http://www.varldenidag.se/index.php?option=com_content&amp;amp;task=view&amp;amp;id=1565&amp;amp;Itemid=67"&gt;Sverige vinner mark som internationellt turistm&amp;aring;l&lt;/a&gt; 
&lt;/p&gt;
</description><link>http://www.aktivaskol.se/tag/thomas+br%c3%bchl.aspx</link><pubDate>2008-07-17 11:45:00</pubDate></item><item><title>microsoft</title><description>&lt;p&gt;
Det &amp;auml;r konstigt att Microsoft har en st&amp;auml;mpel som d&amp;aring;ligt och hatad. &amp;Auml;ven om verktygen &amp;auml;r s&amp;auml;mre &amp;auml;n konkurrenters s&amp;aring; har Microsoft h&amp;ouml;gst marknadsandelar. Det finns m&amp;aring;nga exempel p&amp;aring; produkter som blivit f&amp;ouml;rbisedda p&amp;aring; grund av att andra s&amp;auml;mre produkter f&amp;aring;tt st&amp;ouml;rre utrymme. Min hypotes &amp;auml;r att Microsoft har funnit bra marknadsf&amp;ouml;ringskanaler och varit med i tiden, bundit r&amp;auml;tt kontakter i r&amp;auml;tt &amp;ouml;gonblick. Jag skulle vilja p&amp;aring;st&amp;aring; att Microsoft &amp;auml;r mest hatad av ungdomar som v&amp;auml;xt upp med internetkulturen. Om man g&amp;ouml;r en j&amp;auml;mf&amp;ouml;relse med Google vill jag dock p&amp;aring;st&amp;aring; att Google i sin tur &amp;auml;r mest &amp;auml;lskad av ungdomar som v&amp;auml;xt upp i internetkulturen. Skillnaden &amp;auml;r kanske att Google har bra funktioner, &amp;auml;r gratis och p&amp;aring;litlig medan Microsoft &amp;auml;r bristf&amp;auml;llig och framf&amp;ouml;r allt dyrt. Gemensamt f&amp;ouml;r de b&amp;aring;da &amp;auml;r att de dominerar i marknadsandelar mot sina konkurrenter. 
&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;
&amp;nbsp;
&lt;/p&gt;
</description><link>http://www.aktivaskol.se/tag/microsoft.aspx</link><pubDate>2008-07-17 11:37:00</pubDate></item><item><title>seo</title><description>&lt;p&gt;
&lt;strong&gt;P&amp;aring; msn idag varnar de f&amp;ouml;r att ditt umg&amp;auml;nge p&amp;aring; Internet kan s&amp;auml;tta din karri&amp;auml;r p&amp;aring; spel. Det &amp;auml;r inte f&amp;ouml;rsta g&amp;aring;ngen som &amp;auml;mnet &amp;auml;r hett, det &amp;auml;r allt fler och fler som skriver om det och allt fler arbetsgivare som praktiserar det.&lt;/strong&gt; 
&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;
&amp;rdquo;Den d&amp;auml;r snygga, trevliga killen som skryter om sina fyllebravader p&amp;aring; Mingel.net kanske tr&amp;auml;ffar m&amp;aring;nga andra festglada p&amp;aring; n&amp;auml;tet, men han l&amp;auml;r nog inte bli s&amp;aring; popul&amp;auml;r bland f&amp;ouml;retagens rekryteringsansvariga&amp;rdquo; skriver de p&amp;aring; Jobbguiden.se. En studie som nyligen genomf&amp;ouml;rdes av rekryteringsf&amp;ouml;retaget ExecuNet visade att 77 procent av alla rekryterare g&amp;ouml;r s&amp;ouml;kningar p&amp;aring; n&amp;auml;tet om de s&amp;ouml;kande och 35 procent av dem s&amp;auml;ger att de har valt bort en s&amp;ouml;kande p&amp;aring; grund av uppgifter som kommit fram vid s&amp;aring;dana s&amp;ouml;kningar. 
&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;
S&amp;aring; h&amp;auml;r s&amp;auml;ger Jobbrekryterare Jessika om internets&amp;ouml;kning vid rekrytering:&lt;br /&gt;
&amp;rdquo;Du kan inte ana vad jag har f&amp;aring;tt se n&amp;auml;r jag har s&amp;ouml;kt information om s&amp;ouml;kande&amp;rdquo;, s&amp;auml;ger Jessika som &amp;auml;r rekryterare p&amp;aring; ett stort, framg&amp;aring;ngsrikt f&amp;ouml;retag som nyligen b&amp;ouml;rjade s&amp;ouml;ka information om potentiella medarbetare p&amp;aring; n&amp;auml;tet. &amp;rdquo;Vi hade sv&amp;aring;rt att v&amp;auml;lja mellan tv&amp;aring; s&amp;ouml;kande &amp;auml;nda tills jag hittade en av de s&amp;ouml;kandes personliga sida p&amp;aring; Passagen.se. D&amp;auml;r fanns en bild av henne i bikini halvliggande i en hammock. Som intressen hade hon bland annat uppgett &amp;rdquo;att ha kul&amp;rdquo; och &amp;rdquo;sex&amp;rdquo;. Det var inte riktigt vad vi var ute efter.&amp;rdquo; &amp;rdquo;Vid ett annat tillf&amp;auml;lle gick jag in p&amp;aring; en s&amp;ouml;kandes hemsida och hittade rasistiska uttalanden och sk&amp;auml;mt&amp;rdquo;, forts&amp;auml;tter Jessika. &amp;rdquo;Och vid ett tredje tillf&amp;auml;lle var det en s&amp;ouml;kande som sa till mig att han fortfarande arbetade p&amp;aring; ett visst f&amp;ouml;retag, trots att han skrev i ett meddelande p&amp;aring; sin kompis personliga sida att det &amp;rdquo;var skit&amp;rdquo; att ha f&amp;aring;tt sparken men att det var sk&amp;ouml;nt att vara arbetsl&amp;ouml;s!&amp;rdquo; 
&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;
&lt;strong&gt;Arbetsgivarens f&amp;ouml;rsta intryck&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;
Eftersom m&amp;auml;ngden personliga uppgifter p&amp;aring; n&amp;auml;tet &amp;ouml;kar kan man f&amp;aring; ett f&amp;ouml;rsta intryck av en s&amp;ouml;kande l&amp;aring;ngt innan sj&amp;auml;lva intervjuprocessen b&amp;ouml;rjar, varnar David Opton, vd och grundare av ExecuNet. &amp;rdquo;Med tanke p&amp;aring; vilka konsekvenser uppgifter p&amp;aring; n&amp;auml;tet kan f&amp;aring; och p&amp;aring; att de inte f&amp;ouml;rsvinner borde alla jobba p&amp;aring; att ge en bra bild av sig sj&amp;auml;lva p&amp;aring; n&amp;auml;tet &amp;ndash; oavsett om man &amp;auml;r arbetss&amp;ouml;kande eller inte&amp;rdquo;, s&amp;auml;ger han. F&amp;ouml;r riskerna upph&amp;ouml;r ju inte bara f&amp;ouml;r att du blir anst&amp;auml;lld. 
&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;
&lt;strong&gt;Sjukskrev sig f&amp;ouml;r n&amp;ouml;je &amp;ndash;arbetsgivare uppt&amp;auml;ckte fusket p&amp;aring; n&amp;auml;tet&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;
Kristin, 23 &amp;aring;r, fick nyligen jobb som ledningskonsult p&amp;aring; en h&amp;ouml;gt ansedd advokatfirma i Stockholm. Hon var nyinflyttad fr&amp;aring;n Sm&amp;aring;land, och eftersom hon varken hade v&amp;auml;nner eller sl&amp;auml;ktingar i Stockholmsomr&amp;aring;det skapade hon en personlig sida p&amp;aring; ett n&amp;auml;tforum i f&amp;ouml;rhoppning om att tr&amp;auml;ffa nya m&amp;auml;nniskor. Kristin var f&amp;ouml;rst&amp;aring;ndig n&amp;auml;r hon skapade sin personliga sida: &amp;rdquo;Jag fyllde inte i n&amp;aring;got dumt fr&amp;aring;geformul&amp;auml;r som m&amp;aring;nga g&amp;ouml;r, d&amp;auml;r man ska beskriva sina b&amp;auml;sta egenskaper och uppge om man brukar duscha varje dag&amp;rdquo;, s&amp;auml;ger hon. &amp;rdquo;Jag anv&amp;auml;nde en bild d&amp;auml;r jag s&amp;aring;g snygg ut men inte var det minsta utmanande, och jag var till och med f&amp;ouml;rsiktig n&amp;auml;r jag valde musiken.&amp;rdquo; Efter n&amp;aring;gra m&amp;aring;nader hade Kristin tr&amp;auml;ffat flera andra p&amp;aring; n&amp;auml;tet som liksom hon sj&amp;auml;lv var intresserade av kl&amp;auml;ttring. En fredagsmorgon ringde Kristin till jobbet och sjukanm&amp;auml;lde sig f&amp;ouml;r att kunna &amp;aring;ka ut och kl&amp;auml;ttra med sina nya v&amp;auml;nner. Den helgen lade Kristins v&amp;auml;ninna, utan Kristins vetskap, in n&amp;aring;gra bilder fr&amp;aring;n den dagen p&amp;aring; Kristins personliga sida och skrev ett meddelande d&amp;auml;r det stod: &amp;rdquo;Vi borde sjukanm&amp;auml;la oss lite oftare&amp;rdquo;. Oturligt nog satt Kristins chef den helgen och s&amp;ouml;kte p&amp;aring; samma n&amp;auml;tforum f&amp;ouml;r att kontrollera sin ton&amp;aring;rsdotter och r&amp;aring;kade d&amp;aring; hitta Kristins personliga sida och de daterade bilderna! Kristin ber&amp;auml;ttar f&amp;ouml;r&amp;ouml;dmjukat att hon l&amp;auml;rde sig en viktig l&amp;auml;xa &amp;ndash; inte bara om &amp;auml;rlighet, utan &amp;auml;ven om hur liten v&amp;auml;rlden p&amp;aring; Internet kan vara och hur lite kontroll man har &amp;ouml;ver de uppgifter som l&amp;auml;ggs ut p&amp;aring; n&amp;auml;tet. 
&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;
&lt;strong&gt;Tips p&amp;aring; vad man ska t&amp;auml;nka p&amp;aring; n&amp;auml;r man skriver blogg och &amp;auml;r med i forum&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;
Det &amp;auml;r inte alla arbetsgivare som s&amp;ouml;ker information om s&amp;ouml;kande och anst&amp;auml;llda p&amp;aring; n&amp;auml;tet, men det blir allt vanligare. L&amp;aring;t inte ditt umg&amp;auml;nge p&amp;aring; Internet f&amp;ouml;rst&amp;ouml;ra dina karri&amp;auml;rm&amp;ouml;jligheter. Skydda bilden av dig sj&amp;auml;lv med hj&amp;auml;lp av f&amp;ouml;ljande enkla tips: 
&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;
1. Var f&amp;ouml;rsiktig. Ingenting &amp;auml;r privat. L&amp;auml;gg inte ut n&amp;aring;gra uppgifter p&amp;aring; din personliga sida som du inte vill att en eventuell framtida arbetsgivare ska se. Neds&amp;auml;ttande kommentarer, avsl&amp;ouml;jande eller riskabla bilder, svordomar och oanst&amp;auml;ndiga sk&amp;auml;mt kommer att uppfattas som en &amp;aring;terspegling av din personlighet. 
&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;
2. Var diskret. St&amp;auml;ll in din personliga sida s&amp;aring; att den &amp;auml;r privat, om det g&amp;aring;r, s&amp;aring; att bara de v&amp;auml;nner som du v&amp;auml;ljer kan se den. Och eftersom du inte kan styra vad andra skriver p&amp;aring; din personliga sida kan det vara bra att anv&amp;auml;nda funktionen f&amp;ouml;r att blockera kommentarer. Kom ih&amp;aring;g att allting p&amp;aring; Internet sparas, och det g&amp;aring;r inte att radera!&amp;nbsp; 
&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;
3. Var f&amp;ouml;rberedd. Kontrollera din personliga sida regelbundet f&amp;ouml;r att se vilka meddelanden du har f&amp;aring;tt. Anv&amp;auml;nd en s&amp;ouml;kmotor och s&amp;ouml;k efter tr&amp;auml;ffar om dig sj&amp;auml;lv p&amp;aring; n&amp;auml;tet f&amp;ouml;r att se vilka uppgifter som finns om dig. Om du hittar uppgifter som du tror skulle kunna f&amp;ouml;rst&amp;ouml;ra dina anst&amp;auml;llnings- eller karri&amp;auml;rm&amp;ouml;jligheter b&amp;ouml;r du se till att de tas bort &amp;ndash; och se till att ha ett f&amp;ouml;rberett svar f&amp;ouml;r att bem&amp;ouml;ta eller f&amp;ouml;rklara skvaller p&amp;aring; n&amp;auml;tet. 
&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;
K&amp;auml;lla: &lt;a href="http://msn.jobbguiden.se/se/custom/msn/ViewArticle.aspx?articleid=65&amp;amp;SiteId=int_semsn_a65hp&amp;amp;sc_extcmp=int_semsn_a65hp&amp;amp;cbRecursionCnt=1&amp;amp;cbsid=f9b4ecebac3f4c0bb71bfe818fb03c52-269409956-JA-5" target="_blank"&gt;jobbguiden.se&lt;/a&gt; &amp;nbsp; 
&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;
&lt;strong&gt;Bra saker med att engagera sig p&amp;aring; n&amp;auml;tet&lt;/strong&gt; 
&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;
Precis som att det &amp;auml;r dumt att skriva om fyllefester p&amp;aring; n&amp;auml;tet och visa upp sina d&amp;aring;liga sidor s&amp;aring; kan n&amp;auml;tet vara en bra marknadsf&amp;ouml;ringskanal f&amp;ouml;r dig n&amp;auml;r du s&amp;ouml;ker jobb. Om arbetsgivare f&amp;aring;r en kompletterande beskrivning och ett bra intryck av dig fr&amp;aring;n olika sajter s&amp;aring; &amp;ouml;kar det chanserna att du f&amp;aring;r jobb. I min bransch d&amp;auml;r jag jobbar mycket med data &amp;auml;r det v&amp;auml;ldigt positivt att man tex har en blogg och en personlig hemsida d&amp;auml;r man visar upp sina kunskaper. Ibland kan man dock vara &amp;aring;terh&amp;aring;llsam med sina &amp;aring;sikter och kommentarer men samtidigt visa att man &amp;auml;r en social person &amp;auml;ven p&amp;aring; n&amp;auml;tet. Tyv&amp;auml;rr &amp;auml;r det inte s&amp;aring; l&amp;auml;tt som artikeln vill visa. Tjejen i artikeln kunde aldrig f&amp;ouml;rst&amp;aring; att hennes sjukskrivning fick s&amp;aring; stora proprotioner, det var ju trots allt inte hon som lagt upp bilderna. Det som inte g&amp;aring;r att komma ifr&amp;aring;n &amp;auml;r att man g&amp;ouml;r dumma saker ibland, man har ett privat liv som man sj&amp;auml;lv best&amp;auml;mmer &amp;ouml;ver och kan inte vara helt perfekt. S&amp;aring; skulle du nu avskr&amp;auml;mmas fr&amp;aring;n att vara p&amp;aring; Internet kan du aldrig styra om vad andra skriver om dig. Ett bra exempel p&amp;aring; detta &amp;auml;r tex om du skickar in ins&amp;auml;ndare till tidningar, som numera lagrar sina tidningsartiklar p&amp;aring; n&amp;auml;tet. &amp;Auml;ven om tidningen endast &amp;auml;r f&amp;auml;rsk idag, kommer nyheten kunna ses av massa m&amp;auml;nniskor genom intern&amp;auml;ts&amp;ouml;kning i flera &amp;aring;r fram&amp;ouml;ver. Just nu &amp;auml;r det m&amp;aring;nga f&amp;ouml;retag som sysslar med SEO /s&amp;ouml;kmotoroptimering, i framtiden kanske det blir aktuellt till m&amp;auml;nniskor ocks&amp;aring;. Ist&amp;auml;llet f&amp;ouml;r att ligga etta p&amp;aring; google kommer man vilja ligga sist p&amp;aring; google, eller f&amp;ouml;rsvinna helt. Mitt tips &amp;auml;r ist&amp;auml;llet att vara aktiv p&amp;aring; n&amp;auml;tet, f&amp;ouml;rs&amp;ouml;ka vara&amp;nbsp;anonym ibland och vara f&amp;ouml;rsiktig med vad man skriver och vilka bilder man l&amp;auml;gger ut.
&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;
&amp;nbsp;
&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;
&lt;a href="http://www.mysos.2u.se" target="_blank" title="mysos"&gt;Mysos&amp;nbsp;&lt;/a&gt;
&lt;/p&gt;
</description><link>http://www.aktivaskol.se/tag/seo.aspx</link><pubDate>2008-07-15 10:24:00</pubDate></item><item><title>jobb</title><description>&lt;p&gt;
Att m&amp;auml;nniskor byter arbete beror m&amp;aring;nga g&amp;aring;nger p&amp;aring; att de vantrivs p&amp;aring; jobbet. Detta h&amp;ouml;r mycket ihop med att man upplever d&amp;aring;liga arbetsf&amp;ouml;rh&amp;aring;llanden. I arbetsmilj&amp;ouml;lagen (1977:1160) finns regler om skyldigheter f&amp;ouml;r arbetsgivare och andra skyddsansvariga om att f&amp;ouml;rebygga oh&amp;auml;lsa och olycksfall i arbetet. Det finns ocks&amp;aring; regler om samverkan mellan arbetsgivare och arbetstagare (facket), till exempel regler om skyddsombudens verksamhet. 
&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;
Arbetsmilj&amp;ouml;n omfattar alla faktorer och f&amp;ouml;rh&amp;aring;llanden i arbetet: 
&lt;/p&gt;
&lt;ul&gt;
	&lt;li&gt;
	&lt;div&gt;
	tekniska, 
	&lt;/div&gt;
	&lt;/li&gt;
	&lt;li&gt;
	&lt;div&gt;
	fysiska, 
	&lt;/div&gt;
	&lt;/li&gt;
	&lt;li&gt;
	&lt;div&gt;
	arbetsorganisatoriska, 
	&lt;/div&gt;
	&lt;/li&gt;
	&lt;li&gt;
	&lt;div&gt;
	sociala samt 
	&lt;/div&gt;
	&lt;/li&gt;
	&lt;li&gt;
	&lt;div&gt;
	arbetets inneh&amp;aring;ll. 
	&lt;/div&gt;
	&lt;/li&gt;
&lt;/ul&gt;
&lt;p&gt;
Det &amp;auml;r allts&amp;aring; lika viktigt att t&amp;auml;nka p&amp;aring; fysiska redskap som kontorsm&amp;ouml;bler, industrimaskiner och andra verktyg som det &amp;auml;r att t&amp;auml;nka p&amp;aring; m&amp;auml;nniskors psykiska h&amp;auml;lsa. De fysiska redskapen &amp;auml;r oftast l&amp;auml;tta att uppt&amp;auml;cka, de g&amp;aring;r att motverka med ergonomiska arbetsplatser som h&amp;ouml;jbara och s&amp;auml;nkbara bord och stolar. Det g&amp;aring;r ocks&amp;aring; att motverka med satsningar p&amp;aring; gratis tr&amp;auml;ning efter arbetet och rotation p&amp;aring; arbetsplatsen. Den psykiska h&amp;auml;lsan &amp;auml;r sv&amp;aring;rare att uppt&amp;auml;cka, det kan b&amp;ouml;rja med dolt missn&amp;ouml;je och sprida sig i stora p&lt;span style="font-size: 8.5pt; color: black; font-family: 'Verdana','sans-serif'"&gt;roportioner&lt;/span&gt;. Grundstenen till att motverka psykisk oh&amp;auml;lsa &amp;auml;r att ha resurser p&amp;aring; plats p&amp;aring; arbetet, psykolog och f&amp;ouml;retagsl&amp;auml;kare. Det &amp;auml;r ocks&amp;aring; viktigt att h&amp;aring;lla regelbundna medarbetarsamtal och l&amp;aring;ta medarbetarna ventilera sina &amp;aring;sikter. Som arbetsgivare har man stort ansvar f&amp;ouml;r att sina medarbetare m&amp;aring;r bra och d&amp;auml;rmed kan sk&amp;ouml;ta sitt jobb. 
&lt;/p&gt;
</description><link>http://www.aktivaskol.se/tag/jobb.aspx</link><pubDate>2008-07-14 11:44:00</pubDate></item><item><title>pärmar</title><description>Flexibelt arbete och m&amp;ouml;jligheten att jobba hemifr&amp;aring;n &amp;auml;r n&amp;aring;got som m&amp;aring;nga lockas av n&amp;auml;r de s&amp;ouml;ker arbete. Ibland kan det dock vara sv&amp;aring;rare &amp;auml;n vad man tror. I m&amp;aring;nga organisationer &amp;auml;r det faktiskt om&amp;ouml;jligt att ha tillg&amp;aring;ng till alla de verktyg som man beh&amp;ouml;ver f&amp;ouml;r att kunna arbeta effektivt. Om man som f&amp;ouml;retag vill erbjuda anst&amp;auml;llda att jobba hemifr&amp;aring;n &amp;auml;r det viktigt att ha en plattform som g&amp;aring;r att komma &amp;aring;t &amp;ouml;ver internet. Det &amp;auml;r ocks&amp;aring; viktigt att urgamla tillv&amp;auml;gag&amp;aring;ngss&amp;auml;tt som dokumentering i p&amp;auml;rmar och register &amp;auml;ven finns i elektronisk form. Det b&amp;auml;sta med Internet &amp;auml;r att det har mycket att erbjuda, h&amp;auml;r finns det uppslagsverk, mailprogram, interna och externa system men hur mycket man &amp;auml;n g&amp;ouml;r f&amp;ouml;r att datorisera verksamheten s&amp;aring; beh&amp;ouml;vs det mer &amp;auml;n en laptop med skrivare och mobil n&amp;auml;r man ska jobba hemifr&amp;aring;n. N&amp;aring;got som jag st&amp;ouml;r mig p&amp;aring; &amp;auml;r att det oftast beh&amp;ouml;vs kuvert och frim&amp;auml;rken vid utg&amp;aring;ende post, som inte kan skickas via e-post och n&amp;auml;r det inte finns tillg&amp;aring;ng till broschyrer och &amp;ouml;vrigt. D&amp;aring; &amp;auml;r det ocks&amp;aring; n&amp;ouml;dv&amp;auml;ndigt att ha tillg&amp;aring;ng till exempelvis fotopapper f&amp;ouml;r att demonstrera sina tj&amp;auml;nster. Detta &amp;auml;r bara n&amp;aring;gra exempel som g&amp;ouml;r att man fastnar i sitt arbete och inte kommer vidare. Ska man jobba hemifr&amp;aring;n f&amp;aring;r man ocks&amp;aring; r&amp;auml;kna med att ha ett litet kontor hemma. 
</description><link>http://www.aktivaskol.se/tag/p%c3%a4rmar.aspx</link><pubDate>2008-07-14 10:56:00</pubDate></item><item><title>allergi</title><description>&lt;p&gt;
Med Major Bj&amp;ouml;rklund i spetsen h&amp;auml;nder det mycket inom utbildningsfronten och skolan &amp;ndash; ibland dock inte till det b&amp;auml;ttre. Det &amp;auml;r inget nytt att borgligheten tycker att det &amp;auml;r f&amp;ouml;r m&amp;aring;nga studenter vid universitet och h&amp;ouml;gskola. Detta syns tydlig i deras prioriteringar med minskad valbarhet till gymnasiet och m&amp;ouml;jligheterna att studera p&amp;aring; h&amp;ouml;gskolan.&amp;nbsp;Inte nog med det f&amp;ouml;respr&amp;aring;kar regeringen&amp;nbsp;minskade utbildningsplatser och endast satsningar p&amp;aring; universiteten i storst&amp;auml;derna. Ett hot mot m&amp;aring;ngfalden av&amp;nbsp;studenter med olika bakgrund och fr&amp;aring;n hela landet. 
&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;
Det livsl&amp;aring;nga l&amp;auml;randet har redan slitits is&amp;auml;r genom att komvux bantar och studerande villkoret tagits bort. Fr&amp;aring;gan &amp;auml;r vem som studerar med de villkoren? Trots att det lovades i valet att satsa p&amp;aring; studenter f&amp;ouml;rsvinner deras bost&amp;auml;der och nu ska det dras in p&amp;aring; b&amp;aring;de studiel&amp;aring;n och bidrag. Fr&amp;aring;gan &amp;auml;r bara varf&amp;ouml;r&amp;nbsp;alliansen inte vill att folk ska studera? &lt;br /&gt;
&amp;Auml;r det kompisarna i n&amp;auml;ringslivet som &amp;auml;r r&amp;auml;dda att befolkningen kommer kr&amp;auml;va allt h&amp;ouml;gre l&amp;ouml;ner? 
&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;
Nu &amp;auml;r de i alla fall alliansen som har makten &amp;ndash; vilket du utnyttjar v&amp;auml;ldigt bra med snabba f&amp;ouml;r&amp;auml;ndringar med&amp;nbsp;kanske inte alltid s&amp;aring; igenomt&amp;auml;nkta lagar. L&amp;aring;t oss ta FRA-lagen som exempel som v&amp;auml;ckt stora protester. Nu n&amp;auml;r alliansen har m&amp;ouml;jligheten att regera tar de verkligen chansen att &amp;ouml;ka klyftorna i samh&amp;auml;llet igen. Nu har det kommit in ett regeringsf&amp;ouml;rslag om att f&amp;ouml;rtidspension&amp;auml;rer ska f&amp;aring; studera s&amp;aring; mycket de vill utan att riskera att f&amp;ouml;rlora sjukers&amp;auml;ttningen. 
&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;
&amp;ndash; &amp;rdquo;Att f&amp;aring; studera och komplettera sin utbildning och l&amp;auml;ra sig vad som h&amp;auml;nt under tiden de varit sjukskrivna kan ju vara en f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttning f&amp;ouml;r jobb. S&amp;aring; jag tycker att det &amp;auml;r roligt f&amp;ouml;r att f&amp;aring; l&amp;auml;gga det h&amp;auml;r f&amp;ouml;rslaget&amp;rdquo;, s&amp;auml;ger socialf&amp;ouml;rs&amp;auml;kringsminister Cristina Husmark Pehrsson (m), till Sveriges Radios Ekoredaktion. 
&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;
Om f&amp;ouml;rslaget g&amp;aring;r igenom &amp;auml;r det f&amp;ouml;rst&amp;aring;s en f&amp;ouml;rdel att sjuka f&amp;aring;r chansen att komma igen. Samtidigt blir det or&amp;auml;ttvist mot alla l&amp;aring;ngtidsarbetsl&amp;ouml;sa som har l&amp;aring;g ers&amp;auml;ttning, dyra studiel&amp;aring;n, kanske har tagit ut allt studiel&amp;aring;n och som i m&amp;aring;nga fall tog studiel&amp;aring;n i hopp om att inte bli utslagna ur samh&amp;auml;llet n&amp;auml;r de t.ex fick v&amp;auml;rk eller allergi och inte kunde jobba kvar. Alternativt de som tog studiel&amp;aring;n och som aldrig fick n&amp;aring;got jobb. Det &amp;auml;r jobbigt att vara arbetsl&amp;ouml;s och t.ex tvingas g&amp;aring; p&amp;aring; folkh&amp;ouml;gskola efter flera &amp;aring;rs h&amp;ouml;gskoleutbildning. N&amp;auml;r arbetsf&amp;ouml;rmedlingen jagar arbetsl&amp;ouml;sa som pluggar och som straffas&amp;nbsp;utan ers&amp;auml;ttning, kan man undra vad som kommer h&amp;auml;nda om lagf&amp;ouml;rslaget g&amp;aring;r igenom? Kommer alliansen tvinga l&amp;aring;ngtidsarbetsl&amp;ouml;sa att studera? 
&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;
Fast om man ser alliansens tidigare prestationer inom skola och utbildning s&amp;aring; &amp;auml;r det inte deras prioritet att l&amp;aring;ta sjukskrivna studera, utan ist&amp;auml;llet g&amp;aring;r alliansen under slagorden: sluta klaga och sluta ta bidrag &amp;ndash; en kick i arslet skulle de ha och b&amp;ouml;rja arbeta igen, de lata bidragsutsugarna (sarkastiskt). 
&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;
L&amp;auml;s mer: &lt;a href="http://www.privataaffarer.se/nyheter/200806/studier-blir-tillatet-for-/index.xml"&gt;Studier blir till&amp;aring;tet f&amp;ouml;r f&amp;ouml;rtidspension&amp;auml;r&lt;/a&gt; 
&lt;/p&gt;
</description><link>http://www.aktivaskol.se/tag/allergi.aspx</link><pubDate>2008-07-08 17:03:00</pubDate></item><item><title>olja</title><description>&lt;p&gt;
Oljekrisen p&amp;aring;verkar dig mer &amp;auml;n du tror. Bristen p&amp;aring; olja kommer att tvinga fram stora f&amp;ouml;r&amp;auml;ndringar i v&amp;aring;rt s&amp;auml;tt att leva. Kjell Aleklett, fysikprofessor vid Uppsala universitet menar att de styrande politikerna inte har insett vad det &amp;auml;r som h&amp;aring;ller p&amp;aring; att h&amp;auml;nda och inte ser allvaret i oljekrisen. Ansvaret vilar tungt p&amp;aring; politikerna och p&amp;aring; n&amp;auml;ringslivet f&amp;ouml;r att minska v&amp;aring;rt oljeberoende. Statsminister Fredrik Reinfeldt sa f&amp;ouml;r drygt en vecka sedan att det stigande oljepriset var &amp;rdquo;f&amp;ouml;rvirrande&amp;rdquo; f&amp;ouml;r honom. Han menar att oljan &amp;auml;r en &amp;auml;ndlig resurs som dessutom har negativ p&amp;aring;verkan p&amp;aring; milj&amp;ouml;n. Ju fortare vi kommer bort fr&amp;aring;n den desto b&amp;auml;ttre. 
&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;
Oljepriset skjuter i h&amp;ouml;jden och n&amp;aring;r hela tiden nya rekord. V&amp;auml;rldens l&amp;auml;nder &amp;auml;r samlade i krism&amp;ouml;te. Men f&amp;ouml;r kineserna forts&amp;auml;tter oljefesten&amp;nbsp;&amp;ndash;&amp;nbsp;till billiga priser och i allt st&amp;ouml;rre m&amp;auml;ngder. 
&lt;/p&gt;
&lt;h1&gt;&lt;font size="4"&gt;F&amp;ouml;r&amp;auml;ndringar i samh&amp;auml;llet&lt;/font&gt;&lt;/h1&gt;
&lt;p&gt;
&lt;strong&gt;Infrastrukturen&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;
Oljekrisen kommer p&amp;aring;verka infrastrukturen d&amp;auml;r, vi m&amp;aring;ste sluta bygga in tv&amp;aring;nget att transportera oss hela tiden. Vi ska inte l&amp;auml;ngre bygga k&amp;ouml;pcentra som tvingar folk att k&amp;ouml;ra bil. 
&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;
&lt;strong&gt;Resorna&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;
I framtiden kommer vi inte att kunna flyga som vi har gjort hittills. Br&amp;auml;nslepriserna har redan f&amp;aring;tt en h&amp;aring;rt pr&amp;ouml;vad flygindustri i gungning. De priser som vi har nu finns sannolikt inte om ett &amp;aring;r. Kanske har vi den sista sommaren med billiga charterresor. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;strong&gt;Huspriserna&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;
Huspriserna kommer med stor sannolikhet att sjunka n&amp;auml;r oljepriset stiger. F&amp;ouml;rutom att det blir dyrt att v&amp;auml;rma upp hus med olja, pressar oljepriset ocks&amp;aring; upp efterfr&amp;aring;gan p&amp;aring; alternativen &amp;ndash; och d&amp;auml;rmed ocks&amp;aring; priset. Stigande r&amp;auml;ntor f&amp;ouml;r att h&amp;aring;lla nere inflationen bidrar till att s&amp;auml;nka priserna p&amp;aring; fastigheter. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;strong&gt;Maten&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;
Matpriserna kommer att &amp;ouml;ka kraftigt p&amp;aring; grund av br&amp;auml;nslekostnaderna. Priset p&amp;aring; diesel till traktorer och jordbruksmaskiner skjuter i h&amp;ouml;jden. &amp;Ouml;kande kostnader f&amp;ouml;r transporter med lastbil och flyg g&amp;ouml;r det s&amp;aring; sm&amp;aring;ningom v&amp;auml;ldigt dyrt att k&amp;ouml;pa mat som f&amp;auml;rdats l&amp;aring;ng v&amp;auml;g. Konstg&amp;ouml;dsel, som &amp;auml;r mycket energikr&amp;auml;vande att producera, kommer att bidra till att h&amp;ouml;ja matpriserna ytterligare. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;strong&gt;Bilen&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;
Bristen p&amp;aring; br&amp;auml;nsle sl&amp;aring;r h&amp;aring;rdast mot v&amp;aring;rt bil-&amp;aring;kande. Det finns i dag inget som p&amp;aring; allvar kan ers&amp;auml;tta bensin och diesel. Etanolproduktionen &amp;auml;r ig&amp;aring;ng, men &amp;auml;r mer energikr&amp;auml;vande att tillverka och kommer dessutom att konkurrera om jordbruksmarken. Att pendla till jobbet blir b&amp;aring;de dyrare och kr&amp;aring;ngligare. F&amp;ouml;r vissa kommer det att bli sv&amp;aring;rt att arbeta kvar eller att bo kvar. 
&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;
&lt;strong&gt;Oljekrisen ber&amp;ouml;r ocks&amp;aring; jobben..&lt;/strong&gt;&amp;nbsp; &lt;br /&gt;
Ett oljepris som stiger kraftigt rubbar de vanliga mekanismer som styr ekonomin. Det inneb&amp;auml;r att ekonomin blir sv&amp;aring;rf&amp;ouml;ruts&amp;auml;gbar. Vissa menar att investeringslusten kommer att minska kraftigt med konkurser, b&amp;ouml;rsfall och arbetsl&amp;ouml;shet som f&amp;ouml;ljd innan vi tagit oss ur oljeberoendet. Andra h&amp;auml;vdar att vi under en period m&amp;aring;ste ha fler m&amp;auml;nniskor som jobbar i jordbruket, eftersom det &amp;auml;r v&amp;auml;ldigt oljeberoende och det i dag inte finns n&amp;aring;got lika energieffektivt br&amp;auml;nsle som kan ers&amp;auml;tta oljan. 
&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;
AB:&lt;a href="http://www.aftonbladet.se/nyheter/article2739421.ab" target="_blank" title="oljekrisen"&gt;Slut p&amp;aring; olja &amp;ndash; s&amp;aring; p&amp;aring;verkar det dig.&lt;/a&gt; 
&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;
AB: &lt;a href="http://www.aftonbladet.se/nyheter/article2736114.ab" target="_blank" title="Soppatorsk"&gt;Soppatorsk&lt;/a&gt; 
&lt;/p&gt;
</description><link>http://www.aktivaskol.se/tag/olja.aspx</link><pubDate>2008-06-23 11:04:00</pubDate></item><item><title>huvudvärk</title><description>&lt;p&gt;
I &lt;a href="http://www.alltombarn.se/halsa/ont-i-huvudet-vanligare-an-man-tror-1.12442" target="_blank" title="Expressen"&gt;Expressen&lt;/a&gt; idag st&amp;aring;r det att barn allt oftare har huvudv&amp;auml;rk. Idag har 20% av alla barn migr&amp;auml;n eller huvudv&amp;auml;rk, detta kan ha en biologisk f&amp;ouml;rklaring med migr&amp;auml;n medan sp&amp;auml;nningshuvudv&amp;auml;rk enbart handlar om en renodlad anstr&amp;auml;ngningsprocess. &lt;span class="beginBold"&gt;En del flickors migr&amp;auml;n&lt;/span&gt; &amp;auml;r kopplad till deras menscykel, d&amp;aring;&amp;nbsp;fler ton&amp;aring;rsflickor &amp;auml;n pojkar har migr&amp;auml;n vilket skulle kunna ha en hormomell f&amp;ouml;rklaring. Har man migr&amp;auml;n kanske inte vanliga sm&amp;auml;rtstillande tabletter hj&amp;auml;lper. D&amp;auml;remot kan det hj&amp;auml;lpa att l&amp;auml;gga sig en stund i ett m&amp;ouml;rkt rum. Till sm&amp;aring; barn rekommenderas att man f&amp;ouml;ljer upp barnets huvudv&amp;auml;rk med en s&amp;aring; kallad huvudv&amp;auml;rksdagbok d&amp;auml;r man ber&amp;auml;ttar n&amp;auml;r anfallen kommer, hur l&amp;auml;nge de varar och ber barnet att f&amp;ouml;rs&amp;ouml;ka uppskatta hur ont det g&amp;ouml;r. Detta underl&amp;auml;ttar f&amp;ouml;r doktorn att st&amp;auml;lla en korrekt diagnos. &lt;span class="beginBold"&gt;Att ofta ha huvudv&amp;auml;rk &lt;/span&gt;p&amp;aring;verkar f&amp;ouml;rst&amp;aring;s skolarbetet och kanske &amp;auml;ven det sociala livet om barnet ofta ligger hemma med migr&amp;auml;n och f&amp;ouml;rdragna persienner.&lt;br /&gt;
&amp;nbsp; 
&lt;/p&gt;
</description><link>http://www.aktivaskol.se/tag/huvudv%c3%a4rk.aspx</link><pubDate>2008-06-18 16:46:00</pubDate></item><item><title>källsortering</title><description>&lt;p&gt;
I Sverige kan vi vara stolta &amp;ouml;ver att vi h&amp;aring;ller rent p&amp;aring; v&amp;aring;ra gator och torg. Men trots det &amp;auml;r det m&amp;aring;nga som inte k&amp;auml;llsorterar i sina hem. Svenskar &amp;auml;r i allm&amp;auml;nhet duktiga p&amp;aring; att &amp;aring;tervinna papper och glas men trots det &amp;auml;r det mycket som hamnar i soporna som egentligen borde &amp;aring;tervinnas. Varf&amp;ouml;r k&amp;auml;llsorterar vi inte i v&amp;aring;ra hush&amp;aring;ll kan man fr&amp;aring;ga sig? I mitt eget fall s&amp;aring; &amp;auml;r utrymmer en av anledningarna. &amp;Auml;ven fast man vet att det &amp;auml;r viktigt att sortera och viljan &amp;auml;r det inget fel p&amp;aring;, h&amp;auml;nger det i mitt fall p&amp;aring; att det finns d&amp;aring;ligt med plats under diskb&amp;auml;nken. Men den stora boven vill jag &amp;auml;nd&amp;aring; skylla p&amp;aring; min fastighetssk&amp;ouml;tare som faktiskt inte informerat om k&amp;auml;llsortering, att bara hitta till sopstationen tog mig n&amp;aring;gra dagar att finna som nyinflyttad. V&amp;aring;r &amp;aring;tervinningsstation var heller inte s&amp;aring; l&amp;auml;tt att uppt&amp;auml;cka, det finns ocks&amp;aring; bara sortering f&amp;ouml;r papper och glas i denna. Jag tror dock inte jag &amp;auml;r ensam om problemet eller som inte sorterar alla mina hush&amp;aring;llningssopor. Jag tror att om det skulle finnas fler &amp;aring;tervinningscentraler och finnas smarta l&amp;ouml;sningar och information, tror jag att fler skulle b&amp;ouml;rja sortera. Det m&amp;aring;ste finnas enkla m&amp;ouml;jligheter till det i vardagen helt enkelt. F&amp;ouml;r precis som f&amp;ouml;r mig som m&amp;aring;nga andra g&amp;aring;r bekv&amp;auml;mlighet ibland f&amp;ouml;re milj&amp;ouml;t&amp;auml;nkandet.
&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;
Runt om i Sverige ansvarar olika f&amp;ouml;retag f&amp;ouml;r insamligen av v&amp;aring;ra sopor p&amp;aring; &amp;aring;tervinningsstationerna. De f&amp;aring;r ers&amp;auml;ttning f&amp;ouml;r material s&amp;aring;som plats, glas, metall n&amp;auml;r det l&amp;auml;mnas till specifika insamlingsplatser. F&amp;ouml;r att f&amp;aring; betalt m&amp;aring;ste dock f&amp;ouml;rpackningar och tidningar vara sorterade och h&amp;aring;lla en viss kvalitet, annars tas de inte emot och m&amp;aring;ste ist&amp;auml;llet tas till soptippen. D&amp;auml;r kostar det i sin tur pengar f&amp;ouml;r att l&amp;auml;mna avfall. Jag tycker det &amp;auml;r viktigt att man tidigt l&amp;auml;r sig att k&amp;auml;llsortera. Det borde vara en naturlig del i b&amp;aring;de skolan som i hemmet. Tyv&amp;auml;rr har det visar det sig att unga har v&amp;auml;ldigt liten del i k&amp;auml;llsorteringen hemma, &amp;auml;ven om de faktiskt &amp;auml;r intresserade. I den shoppingkultur som vi idag lever i pr&amp;auml;glas v&amp;aring;r syn av slit och sl&amp;auml;ng. Allt som vi konsumerar i slut&amp;auml;ndan blir sopor och n&amp;aring;got som borde beaktas &amp;auml;r att jordens resurser inte &amp;auml;r o&amp;auml;ndliga. M&amp;aring;nga &amp;auml;r i alla fall medvetna om milj&amp;ouml;t&amp;auml;nkande och tycker att &amp;aring;tervinning &amp;auml;r bra. D&amp;auml;remot finns det fler saker att ha i bakhuvudet. Det handlar inte bara om att sl&amp;auml;nga saker p&amp;aring; r&amp;auml;tt st&amp;auml;lle n&amp;auml;r de blivit skr&amp;auml;p utan att faktiskt fundera redan vid k&amp;ouml;pet. Bojkott av produkter till exempel, det finns m&amp;aring;nga billiga produkter som inneh&amp;aring;ller s&amp;aring; batterier, som hamnar i sopnedkastet ganska snart, fast som inte k&amp;auml;llsorteras. Det &amp;auml;r ocks&amp;aring; viktigt att t&amp;auml;nka p&amp;aring; varifr&amp;aring;n man handlar. Hur har dessa produkter transporterats hit och hur har de tillverkats? &amp;Auml;ven om de fr&amp;aring;gorna kan ibland vara sv&amp;aring;ra att finna ett svar p&amp;aring; m&amp;aring;ste vi vara kritiska konsumenter. Jag tycker &amp;auml;ven att det borde finnas m&amp;auml;rkning p&amp;aring; produkter s&amp;aring; man f&amp;aring;r reda p&amp;aring; hur transporter har skett och tydligare anvisningar p&amp;aring; hur produkterna ska k&amp;auml;llsorteras.
&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;
TT skriver i DN i december 2007 att Svensken &amp;auml;r en lyssnade sopsorterare.D&amp;auml;r skriver man att svensken t&amp;auml;nker milj&amp;ouml;v&amp;auml;nlig inom flera omr&amp;aring;den. N&amp;auml;r v&amp;auml;rmen till huset ska v&amp;auml;ljas &amp;auml;r svensken som mest milj&amp;ouml;medveten. 59 procent t&amp;auml;nker p&amp;aring; milj&amp;ouml;n n&amp;auml;r det g&amp;auml;ller uppv&amp;auml;rmningen&amp;rdquo;. &amp;Auml;ven vid bilk&amp;ouml;p &amp;auml;r 53% milj&amp;ouml;v&amp;auml;nliga, respektive matbutiken funderar 47% &amp;ouml;ver djur, natur och v&amp;auml;xthuseffekter. (DN)
&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;
Hur som helst beh&amp;ouml;vs det fler som sorterar! Dra ditt st&amp;aring; till stacken, b&amp;ouml;rja idag! :)
&lt;/p&gt;
</description><link>http://www.aktivaskol.se/tag/k%c3%a4llsortering.aspx</link><pubDate>2008-06-13 12:26:00</pubDate></item><item><title>betyg</title><description>&lt;p&gt;
Vill du ha betyg n&amp;auml;r du &amp;auml;r 7 &amp;aring;r? -Nej det villl jag inte. 
&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;
Regeringen h&amp;aring;ller p&amp;aring; och skapar en flum skola. Jan Bj&amp;ouml;rklund (fp)&amp;nbsp;s&amp;auml;ger att l&amp;auml;rare och f&amp;ouml;r&amp;auml;ldrar ska komma &amp;ouml;verens om hur deras barns betyg och omd&amp;ouml;me ska se ut fr&amp;aring;n f&amp;ouml;rsta klass. Kan jag d&amp;aring; som f&amp;ouml;r&amp;auml;lder v&amp;auml;lja att mitt barn inte ska ha n&amp;aring;got betyg alls. 
&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;
I DN idag kan man l&amp;auml;sa att l&amp;auml;rarf&amp;ouml;rbundets ordf&amp;ouml;rande, &amp;auml;r kritisk:&lt;br /&gt;
- Det h&amp;auml;r &amp;ouml;ppnar f&amp;ouml;r f&amp;ouml;renklade omd&amp;ouml;men. En elev f&amp;aring;r en bokstav, en annan f&amp;aring;r en siffra.Det blir brist p&amp;aring; likv&amp;auml;rdighet. 
&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;
Jan Bj&amp;ouml;rklund s&amp;auml;ger dock att hans&amp;nbsp;bed&amp;ouml;mning &amp;auml;r att v&amp;auml;ldigt f&amp;aring; skolor kommer att l&amp;aring;ta omd&amp;ouml;mena se ut som betyg men samtidigt finns det&amp;nbsp;inga hinder f&amp;ouml;r att g&amp;ouml;ra det. N&amp;auml;r man fr&amp;aring;gar l&amp;auml;rare s&amp;aring; tycker de att det redan idag &amp;auml;r sv&amp;aring;rt att s&amp;auml;tta betyg, hur ska det d&amp;aring; se ut n&amp;auml;r man kan v&amp;auml;lja? N&amp;auml;r det inte finns n&amp;aring;gra klara riktlinjer att ta h&amp;auml;nsyn till. Det &amp;quot;riktiga&amp;quot; betyget har inf&amp;ouml;rts fr&amp;aring;n &amp;aring;rskurs sex, varf&amp;ouml;r ska det &amp;ouml;verhuvudtaget finnas &amp;quot;l&amp;aring;tsas&amp;quot; betyg. Jag tror visst p&amp;aring; att f&amp;ouml;r&amp;auml;ldrar ska f&amp;aring; mer insikt i sina barns skolg&amp;aring;ng, men betyg fr&amp;aring;n &amp;aring;rskurs ett &amp;auml;r inte ett s&amp;auml;tt att motivera barn till utveckling. Idag l&amp;auml;ser man i skolan l&amp;auml;nge och det finns h&amp;ouml;g betygshets som g&amp;ouml;r att m&amp;aring;nga inte orkar l&amp;auml;sa. 
&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;
Fr&amp;aring;gan &amp;auml;r stor och det har redan skett m&amp;aring;nga f&amp;ouml;r&amp;auml;ndringar inom skolan, Jan Bj&amp;ouml;rklund (fp)&amp;nbsp;&amp;auml;r s&amp;aring; pass egotrippad att han inte vill lyssna eller &amp;auml;r beredd att kompromissa f&amp;ouml;r att komma &amp;ouml;verens med alla parter, att han helt enkelt k&amp;ouml;r ett eget race. 
&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;
L&amp;auml;rarf&amp;ouml;rbundets ordf&amp;ouml;rande&amp;nbsp;tycker att r&amp;aring;dande skolpolitik &amp;auml;r helt f&amp;ouml;r prestigeladdad. Varf&amp;ouml;r kan politikerna inte m&amp;ouml;tas &amp;ouml;ver blockgr&amp;auml;nserna, s&amp;aring; att skolan slipper skaka i valarna vart fj&amp;auml;rde &amp;aring;r? 
&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;
Heja Bj&amp;ouml;rklunds flumskola. 
&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;
&lt;a href="http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=1042&amp;amp;a=777935" target="_blank" title="Bj&amp;ouml;rklunds ego med flumskola"&gt;L&amp;auml;s mer p&amp;aring; DN&lt;/a&gt; 
&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;
&lt;a href="http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=147&amp;amp;a=776820" target="_blank" title="Ingen uppg&amp;ouml;relse"&gt;Ytterligare artikel fr&amp;aring;n DN&lt;/a&gt; 
&lt;/p&gt;
</description><link>http://www.aktivaskol.se/tag/betyg.aspx</link><pubDate>2008-06-10 08:48:00</pubDate></item><item><title>läkemedel</title><description>&lt;p&gt;
&amp;nbsp;
&lt;/p&gt;
&lt;h1&gt;&lt;span class="text"&gt;&lt;font size="3"&gt;B&amp;auml;ttre tillg&amp;auml;nglighet p&amp;aring; l&amp;auml;kemedel?&lt;/font&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/h1&gt;
&lt;p&gt;
&lt;span class="text"&gt;P&amp;aring; morgonnyheterna kunde man h&amp;ouml;ra att regeringen t&amp;auml;nker slopa monopolet p&amp;aring; apoteket.&amp;nbsp;&lt;br /&gt;
Troligen kommer detta ske den 1 juli 2009. Samtidigt visar en unders&amp;ouml;kning av konsumentverket att n&amp;auml;stan tv&amp;aring; tredjedelar och majoriteten av de tilfr&amp;aring;gade mellan 18-85 &amp;aring;r tror att tryggheten de k&amp;auml;nner p&amp;aring; apoteket kommer att minska i framtiden. Denna unders&amp;ouml;kning kommer heller inte l&amp;aring;ng efter att Apoteket har utsetts till det &amp;auml;rligaste bolaget i Sverige. (L&amp;auml;s l&amp;auml;nkarna nedan). &lt;/span&gt;
&lt;/p&gt;
&lt;span class="text"&gt;
&lt;p&gt;
M&amp;aring;nga tror d&amp;auml;remot att&amp;nbsp;tillg&amp;aring;ngen p&amp;aring; l&amp;auml;kemedel kommer blir mer tillg&amp;auml;nglig&amp;nbsp;och att avst&amp;aring;ndet till n&amp;auml;rmaste apotek minskar. &lt;br /&gt;
M&amp;aring;nga hoppas ocks&amp;aring; att priserna p&amp;aring; l&amp;auml;kemedel ska g&amp;aring; ned. Fr&amp;aring;gan &amp;auml;r bara om det kommer bli samma h&amp;ouml;ga service och kunskap.&amp;nbsp;Jag menar att jag v&amp;auml;ljer att handla p&amp;aring; apoteket idag beror&amp;nbsp;p&amp;aring; att dessa produkter &amp;auml;r testade och rekommenderade, &amp;auml;ven om de kan vara dyrare har de b&amp;auml;ttre trov&amp;auml;rdighet d&amp;aring; Apoteket har valt ut dessa ur s&amp;auml;rskilda kriterier.&amp;nbsp;Om monopolet slopas, d&amp;aring; vet jag inte om jag kommer ha samma trov&amp;auml;rdighet f&amp;ouml;r apotektet l&amp;auml;ngre. Antagligen kommer jag handla n&amp;aring;gon annanstans. 
&lt;/p&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="text"&gt;&lt;/span&gt;
&lt;p&gt;
L&amp;auml;s ocks&amp;aring; mitt tidigare inl&amp;auml;gg om &lt;a href="/post/2008/05/59-storsta-och-synligaste-bolagen-i-Sverige.aspx" title="59 mest synligaste bolagen i Sverige"&gt;59 mest synligaste bolagen i Sverige&lt;/a&gt;. &lt;br /&gt;
Apoteket upplevs som det mest &lt;a href="http://www2.apoteket.se/Apoteket/Privatpersoner/Hem/default.htm" title="Apoteket &amp;auml;rligaste bolaget"&gt;&amp;auml;rligaste bolaget.&lt;/a&gt; 
&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;
&lt;a href="http://www.svt.se/svt/jsp/Crosslink.jsp?d=22620&amp;amp;a=1169003&amp;amp;lid=puff_1168979&amp;amp;lpos=rubrik" target="_blank" title="SVT"&gt;L&amp;auml;s mer p&amp;aring; SVT&lt;/a&gt;&amp;nbsp; 
&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;
&lt;a href="http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?a=776670" title="DN"&gt;L&amp;auml;s mer p&amp;aring; DN&lt;/a&gt; 
&lt;/p&gt;
</description><link>http://www.aktivaskol.se/tag/l%c3%a4kemedel.aspx</link><pubDate>2008-06-10 08:09:00</pubDate></item><item><title>personalfest</title><description>&lt;h1&gt;&lt;font size="3"&gt;Ett tips till er som ska arrangera personalfester.&lt;/font&gt;&lt;/h1&gt;
&lt;p&gt;
Att arrangera &lt;a href="http://www.eventstore.se/search.php?query=personalfest" target="_blank" title="Personalfest"&gt;personalfester&lt;/a&gt; kan b&amp;aring;de vara tidskr&amp;auml;vande och ta mycket kraft. Ibland kan det rent av vara b&amp;auml;ttre att hyra in n&amp;aring;gon som tar hand om arrangemanget. Detta kan b&amp;aring;de vara bra f&amp;ouml;r att f&amp;aring; variation men ocks&amp;aring; f&amp;ouml;r att de oftast har kontakter med andra festarrang&amp;ouml;rer som hyr ut lokaler och artister. Problemet med att m&amp;aring;nga g&amp;aring;r hem tidigt p&amp;aring; personalfesten kan en expert fixa. Det g&amp;aring;r faktiskt att f&amp;aring; folk att stanna kvar och p&amp;aring; s&amp;aring; s&amp;auml;tt tj&amp;auml;nar f&amp;ouml;retaget p&amp;aring; att skapa mer kontakter inom f&amp;ouml;retaget och arbetsplatsgemenskapen. Nedan finns en l&amp;auml;nk till DNs skribent som svarar p&amp;aring; fr&amp;aring;gan; Hur f&amp;aring;r man folk att stanna kvar p&amp;aring; personalfesten? 
&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;
&lt;a href="http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=299&amp;amp;a=749334" target="_blank" title="Personalfest"&gt;DN&lt;/a&gt;:&amp;nbsp; Byta bord p&amp;aring; personalfest? 
&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;
Se &amp;auml;ven hur de arrangerar&amp;nbsp;&lt;a href="http://www.lokatt.nu" target="_blank" title="Spelningar"&gt;spelningar&lt;/a&gt; i Skaraborg. 
&lt;/p&gt;
</description><link>http://www.aktivaskol.se/tag/personalfest.aspx</link><pubDate>2008-06-04 12:51:00</pubDate></item><item><title>utbildning</title><description>&lt;p&gt;
P&amp;aring; &lt;a href="http://svt.se/svt/jsp/Crosslink.jsp?d=22620&amp;amp;a=1157145&amp;amp;lid=senasteNytt_275216&amp;amp;lpos=rubrik_1157145"&gt;svt&lt;/a&gt; kan man l&amp;auml;sa om att h&amp;ouml;gskoleverket rasar &amp;ouml;ver att kvinnor missgynnas i kultur och maktstrukturerna. De menar att det &amp;auml;r helt orimligt att h&amp;ouml;gutbildade kvinnor blir f&amp;ouml;rbisprungna av m&amp;auml;n som tagit en genv&amp;auml;g till toppjobben utan utbildning. Idagsl&amp;auml;get &amp;auml;r det en segregering mellan k&amp;ouml;nen p&amp;aring; h&amp;ouml;gskolan d&amp;aring; fler kvinnor som v&amp;auml;ljer att studera och mindre m&amp;auml;n som v&amp;auml;ljer h&amp;ouml;gskolestudier, d&amp;auml;remot kvarst&amp;aring;r oj&amp;auml;mna villkoren f&amp;ouml;r karri&amp;auml;r ooch l&amp;ouml;neutveckling. Trots att kvinnor &amp;auml;r mer v&amp;auml;lutbildade best&amp;aring;r maktstukturen med m&amp;auml;n i toppositioner. 
&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;
DN: &lt;a href="http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?a=773904"&gt;Allt f&amp;auml;rre m&amp;auml;n satsar p&amp;aring; h&amp;ouml;gre utbildningar&lt;/a&gt;
&lt;/p&gt;
</description><link>http://www.aktivaskol.se/tag/utbildning.aspx</link><pubDate>2008-05-28 11:50:00</pubDate></item><item><title>lärare</title><description>&lt;p&gt;
Sk&amp;auml;rpta beh&amp;ouml;righetsregler, kr&amp;auml;vas l&amp;auml;rarlegitimation och prov&amp;aring;r f&amp;ouml;r att f&amp;aring; anst&amp;auml;llas som l&amp;auml;rare eller f&amp;ouml;rskolel&amp;auml;rare utan tidsbegr&amp;auml;nsning. 
&lt;/p&gt;
&lt;h1&gt;&lt;font size="3"&gt;Ny l&amp;auml;rarutredning&lt;/font&gt;&lt;/h1&gt;
&lt;p&gt;
Fr&amp;aring;n den 1 juli 2010 ska det kr&amp;auml;vas l&amp;auml;rarlegitimation f&amp;ouml;r att undervisa&amp;nbsp;i skolan och f&amp;ouml;rskoll&amp;auml;rarlegitimation f&amp;ouml;r att ansvara f&amp;ouml;r det pedagogiska arbetet i barngrupper i f&amp;ouml;rskolan. N&amp;auml;r jag p&amp;aring;b&amp;ouml;rjade min utbildning 2005 till pedagog p&amp;aring;gick det en stor debatt om beh&amp;ouml;riga l&amp;auml;rare i skolan. Jag tycker l&amp;auml;rarutredningen fokuserar f&amp;ouml;r mycket p&amp;aring; l&amp;auml;rarutbildningen och inte ser de delar som &amp;auml;r kopplade till yrkesgruppen l&amp;auml;rare. Till exempel har vi specialpedagoger, fritidspedagoger, pedagoger, fritidsledare samt yrkesl&amp;auml;rare. Idag finns det massa utbildningar p&amp;aring; h&amp;ouml;gskola och folkh&amp;ouml;gskolor som inte f&amp;ouml;ljer dessa krav som b&amp;aring;de finns idag och som den nya l&amp;auml;rarutredningen inneh&amp;aring;ller. Om l&amp;auml;raryrkes g&amp;ouml;rs om m&amp;aring;ste det g&amp;auml;lla alla &amp;quot;pedagogiska program&amp;quot; och inte bara l&amp;auml;rarprogrammet. 
&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;
&lt;strong&gt;L&amp;auml;rarlegitimation kvalitetss&amp;auml;krar l&amp;auml;raryrket och h&amp;ouml;jer dess attraktionskraft, s&amp;auml;ger Jan Bj&amp;ouml;rklund (fp), utbildningsminister.&lt;/strong&gt; Karri&amp;auml;rstrappa, efter 4 &amp;aring;rs tj&amp;auml;nst och ett v&amp;auml;l dokumenterat praktiskt pedagogiskt utvecklingsarbete ska skolverket kunna utn&amp;auml;mna dem till s&amp;auml;rskilt kvalificerade. Jag tycker allt bara &amp;auml;r ett p&amp;aring;hitt, det finns inget som s&amp;auml;ger att en beh&amp;ouml;rig l&amp;auml;rare &amp;auml;r en b&amp;auml;ttre l&amp;auml;rare &amp;auml;n en obeh&amp;ouml;rig. D&amp;auml;remot &amp;auml;r det bra med beh&amp;ouml;riga l&amp;auml;rare i skolan, men d&amp;aring; r&amp;auml;knas inte med fritidspedagoger, specialpedagoger, pedagoger eller yrkesl&amp;auml;rare. Dessa &amp;auml;r inte beh&amp;ouml;riga &amp;auml;ven om de har l&amp;auml;st pegagogik i samma utstr&amp;auml;ckning som beh&amp;ouml;riga l&amp;auml;rare. Alliansen har l&amp;auml;nge hackat p&amp;aring; skolan och kvalit&amp;eacute;n, men &amp;auml;n har det inte setts n&amp;aring;got resultat. Inte en enda krona har lagts p&amp;aring; att h&amp;ouml;ja kvalit&amp;eacute;n i skolan. Sj&amp;auml;lv tycker jag att l&amp;auml;rarutbildningen b&amp;ouml;r ses &amp;ouml;ver, samt vilken pedagogik som anv&amp;auml;nts. F&amp;ouml;r om det &amp;auml;r n&amp;aring;got som b&amp;ouml;r kvalit&amp;eacute;tsh&amp;ouml;jas &amp;auml;r det utbildningen i sig. Med h&amp;ouml;gre krav p&amp;aring; studenterna och en ny syn p&amp;aring; l&amp;auml;rande och&amp;nbsp;pedagogik. Det borde v&amp;auml;l alla sett och f&amp;ouml;ljt under klass 9b;s dokument&amp;auml;r. 
&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;
V.ordf i l&amp;auml;rarf&amp;ouml;rbundet v&amp;auml;lkomnar legitimationen med motivationen att det &amp;auml;r beklagligt att lektortitel inte finns p&amp;aring; f&amp;ouml;rskola och i grundskola idag. &lt;br /&gt;
Jag tycker visserligen att det kan vara bra med att lektortitel &amp;auml;ven kan ges till de som har s&amp;aring; stor ansvar och tar hand om v&amp;aring;ra barn. Detta kan g&amp;ouml;ra att f&amp;ouml;rskolel&amp;auml;rare och&amp;nbsp; grundskolel&amp;auml;rare f&amp;aring;r h&amp;ouml;gre status i samh&amp;auml;llet och f&amp;aring;r &amp;ouml;kade l&amp;ouml;ner. D&amp;auml;remot st&amp;aring;r det inget i artikeln om h&amp;ouml;gre l&amp;ouml;ner, bara h&amp;ouml;gre krav och l&amp;auml;ngre utbildning och h&amp;ouml;gre studiel&amp;aring;n. 
&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;
L&amp;auml;s hela artikeln p&amp;aring; DN, &lt;a href="http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=147&amp;amp;a=773932" target="_blank"&gt;L&amp;auml;rarna ska tvingas skaffa legitimation.&lt;/a&gt;
&lt;/p&gt;
</description><link>http://www.aktivaskol.se/tag/l%c3%a4rare.aspx</link><pubDate>2008-05-28 08:27:00</pubDate></item><item><title>logistik</title><description>&lt;span style="font-size: 10.5pt; font-family: 'Times','serif'"&gt;&lt;font face="verdana,geneva" size="2"&gt;N&amp;aring;got som &amp;auml;r av stor betydelse f&amp;ouml;r ett f&amp;ouml;retags konkurrensf&amp;ouml;rm&amp;aring;ga och l&amp;ouml;nsamhet &amp;auml;r f&amp;ouml;retagets strategi f&amp;ouml;r distribution av produkter och valet av distributionsstruktur. Det betyder att man ska g&amp;ouml;ra produkter tillg&amp;auml;ngliga p&amp;aring; marknaden kostnadseffektivt och h&amp;aring;lla korta och s&amp;auml;kra leveranstider till kund, detta f&amp;ouml;r att ocks&amp;aring; ha h&amp;ouml;g leveransservice. Strategi ber&amp;ouml;r s&amp;aring;dant som l&amp;ouml;nsamhetskrav, finansiering, outsourcing och integration med kunder och leverant&amp;ouml;rer i distributionsprocessen. Vid struktur syftas till transportl&amp;ouml;sningar och logistik, organisationsstruktur, antalet lager, kapaciteten p&amp;aring; lagren samt lokalisering av dem. Funktionen omfattar s&amp;aring;v&amp;auml;l b&amp;aring;de interna och externa administrativa och fysiska funktioner med kapaciteter, teknik och layout f&amp;ouml;r lager samt ansvarsf&amp;ouml;rdelning och funktionsintegration. Logistiken och logistikkedjan har f&amp;aring;tt allt st&amp;ouml;rre betydelse f&amp;ouml;r f&amp;ouml;retag vid framf&amp;ouml;rallt elektroniska aff&amp;auml;rer. Efterfr&amp;aring;gan p&amp;aring; utbildade inom logistik v&amp;auml;xer och i framtiden sias om att det kommer bli allt mer viktigare.&lt;/font&gt; &lt;/span&gt;
</description><link>http://www.aktivaskol.se/tag/logistik.aspx</link><pubDate>2008-05-27 14:03:00</pubDate></item><item><title>fruktautomaten</title><description>&lt;p style="margin: 0cm 0cm 10pt" class="MsoNormal"&gt;
Ig&amp;aring;r fick jag h&amp;ouml;ra en v&amp;auml;ldigt klok sak; uppkomsten till att frukt smakar s&amp;aring; gott och har s&amp;aring; fin f&amp;auml;rg. &lt;span&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;Sj&amp;auml;lvklart beror det p&amp;aring; att djuren ska lockas till frukten, d&amp;auml;r den har som syfte att bli upp&amp;auml;ten f&amp;ouml;r att sedan spridas vidare genom avf&amp;ouml;ringen och v&amp;auml;xa upp n&amp;aring;gon annanstans. Detta &amp;auml;r en av faktorerna som g&amp;ouml;r att vi har rikt med b&amp;auml;r och frukt p&amp;aring; naturlig v&amp;auml;g i naturen. &lt;span&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;Det &amp;auml;r ocks&amp;aring; en av anledningarna till att jag h&amp;auml;nger vid fruktautomaten hela dagarna f&amp;ouml;r jag l&amp;auml;skas av den s&amp;ouml;ta smaken. Jag kan inte l&amp;aring;ta bli att t&amp;auml;nka p&amp;aring; fallfrukterianer, som &amp;auml;r frukterianer som endast &amp;auml;ter frukter som redan fallit fr&amp;aring;n v&amp;auml;xten. Hur resonemanget g&amp;aring;r kring att inte plocka frukt fr&amp;aring;n tr&amp;auml;det kan jag inte uttala mig om. Men om min teori st&amp;auml;mmer att fruktens f&amp;auml;rg , doft och smak ska locka djur att &amp;auml;ta, s&amp;aring; &amp;auml;r det enligt min mening en aning konstigt att vara fallfrukterian . Vill man leva med naturen, s&amp;aring; &amp;auml;r det v&amp;auml;l inget fel att &amp;auml;ta frukt fr&amp;aring;n tr&amp;auml;den som djuren faktiskt g&amp;ouml;r? N&amp;aring;gon som vet? 
&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin: 0cm 0cm 10pt" class="MsoNormal"&gt;
&lt;a href="http://susning.nu/Frukterian" target="_blank" title="frukterian"&gt;&amp;nbsp;L&amp;auml;s mer om frukterian p&amp;aring; susning.nu&lt;/a&gt; 
&lt;/p&gt;
</description><link>http://www.aktivaskol.se/tag/fruktautomaten.aspx</link><pubDate>2008-05-27 13:46:00</pubDate></item><item><title>självhäftande etiketter</title><description>&lt;p style="margin: 0cm 0cm 10pt" class="MsoNormal"&gt;
&lt;font face="Calibri" size="3"&gt;&lt;strong&gt;Dagens tips:&lt;/strong&gt; &amp;nbsp;&lt;/font&gt; 
&lt;/p&gt;
&lt;h1 style="margin: 0cm 0cm 10pt" class="MsoNormal"&gt;&lt;font size="3"&gt;Sj&amp;auml;lvh&amp;auml;ftande etiketter&lt;/font&gt;&lt;/h1&gt;
&lt;p&gt;
N&amp;aring;got som m&amp;aring;ste vara en v&amp;auml;ldigt smart uppfinning m&amp;aring;ste &amp;auml;nd&amp;aring; vara &lt;a href="http://www.serikett.se" target="_blank" title="Sj&amp;auml;lvh&amp;auml;ftande etiketter"&gt;sj&amp;auml;lvh&amp;auml;ftande etiketter&lt;/a&gt;. &lt;span&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;Har man ett litet f&amp;ouml;retag eller en f&amp;ouml;rening med lite pengar kan man trycka upp sj&amp;auml;lvh&amp;auml;ftande etiketter eller klisterlappar och f&amp;auml;sta p&amp;aring; m&amp;auml;sstr&amp;ouml;jor, anv&amp;auml;nda i kampanjer, s&amp;auml;tta p&amp;aring; ytterd&amp;ouml;rren, bilrutan etc. En v&amp;auml;ldigt smart uppfinnig f&amp;ouml;r en billig peng som g&amp;aring;r att anv&amp;auml;nda till allt. 
&lt;/p&gt;
</description><link>http://www.aktivaskol.se/tag/sj%c3%a4lvh%c3%a4ftande+etiketter.aspx</link><pubDate>2008-05-27 13:37:00</pubDate></item><item><title>ekonomi</title><description>&lt;p&gt;
Nu ska CSN &lt;a href="http://intressant.se/intressant" target="_blank"&gt;driva in pengar &lt;/a&gt;fr&amp;aring;n de 3200 personerna som studerat med studiel&amp;aring;n i Sverige men inte betalat sina studieskulder och&amp;nbsp;flyttat utomlands. F&amp;ouml;rst och fr&amp;auml;mst ska man driva in pengar fr&amp;aring;n de som &amp;auml;r bosatta i de nordiska l&amp;auml;nderna Finland, Norge och Danmark. Svenska staten v&amp;auml;ntas p&amp;aring; detta vis f&amp;aring; &amp;quot;miljontals kronor&amp;quot; tillbaka fr&amp;aring;n personer som inte sk&amp;ouml;ter sina &amp;aring;terbetalningar. CSN t&amp;auml;nker &amp;auml;ven vidta &amp;aring;tg&amp;auml;rder mot smitande &amp;aring;terbetalare i USA och England, enligt pressmeddelandet fr&amp;aring;n TT i &lt;a href="http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=3130&amp;amp;a=773282" target="_blank"&gt;DN&lt;/a&gt;. Dock &amp;auml;r det&amp;nbsp;betydligt sv&amp;aring;rare eftersom det handlar om helt andra r&amp;auml;ttssystem&amp;nbsp;s&amp;auml;ger chefen f&amp;ouml;r studiest&amp;ouml;dsavdelningen. Det har l&amp;auml;nge varit ett k&amp;auml;nt faktum att m&amp;aring;nga f&amp;ouml;rs&amp;ouml;ker smita fr&amp;aring;n sina &amp;aring;terbetalningar och flyttat utomlands. I Sverige har vi ett fint system&amp;nbsp;d&amp;auml;r alla f&amp;aring;r m&amp;ouml;jlighet att utbilda sig genom att f&amp;aring; ekonomiskt st&amp;ouml;d, detta ska inte missbrukas.&amp;nbsp;&amp;nbsp;Tummen upp att CSN &amp;auml;ntligen tar itu med skattesmitarna. 
&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;
&amp;nbsp;
&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;
&amp;nbsp;
&lt;/p&gt;
L&amp;auml;s &amp;auml;ven andra bloggares &amp;aring;sikter om &lt;a rel="tag" href="http://bloggar.se/om/slipp+dina+studiel%E5n"&gt;slipp dina studiel&amp;aring;n&lt;/a&gt;, &lt;a rel="tag" href="http://bloggar.se/om/flytta+utomlands"&gt;flytta utomlands&lt;/a&gt;, &lt;a rel="tag" href="http://bloggar.se/om/USA"&gt;USA&lt;/a&gt;, &lt;a rel="tag" href="http://bloggar.se/om/Finland"&gt;Finland&lt;/a&gt;, &lt;a rel="tag" href="http://bloggar.se/om/England"&gt;England&lt;/a&gt; 
</description><link>http://www.aktivaskol.se/tag/ekonomi.aspx</link><pubDate>2008-05-26 14:53:00</pubDate></item><item><title>sjuksköterskor</title><description>&lt;p&gt;
V&amp;aring;rdstrejken g&amp;aring;r in p&amp;aring; sitt fj&amp;auml;rde varsel, d&amp;aring; sammanlagt 10.200 sjuksk&amp;ouml;terskor g&amp;aring;r ut i strejk. 20 f&amp;ouml;rhandlingar har nu gjorts mellan V&amp;aring;rdf&amp;ouml;rbundet och Svergies kommuner och landsting, &amp;auml;nd&amp;aring; har de inte kunnat enas. Fr&amp;aring;gan &amp;auml;r om v&amp;aring;rdf&amp;ouml;rbundet f&amp;aring;r igenom sina krav innan kassan tar slut och hur stora konsekvenserna kommer bli av strejken med l&amp;auml;ngre k&amp;ouml;er och inst&amp;auml;llda operationer. 
&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;
&lt;span class="text"&gt;&lt;a href="http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=3130&amp;amp;a=773402" target="_blank" title="v&amp;aring;rdstrejken"&gt;L&amp;auml;s mer i DN; Universitetssjukhusen rustar f&amp;ouml;r storstrejk&lt;br /&gt;
&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;
&lt;/p&gt;
</description><link>http://www.aktivaskol.se/tag/sjuksk%c3%b6terskor.aspx</link><pubDate>2008-05-26 14:46:00</pubDate></item><item><title>kontaklinser</title><description>&lt;p&gt;
&lt;span style="font-family: Verdana"&gt;&lt;font size="2"&gt;Sitter du framf&amp;ouml;r datorer hela dagarna? H&amp;auml;r &amp;auml;r n&amp;aring;gra tips p&amp;aring; hur man ska undvika att f&amp;aring; anstr&amp;auml;ngda tr&amp;ouml;tta &amp;ouml;gon. &lt;/font&gt;&lt;/span&gt;
&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;
&lt;strong&gt;&lt;span style="font-family: Verdana"&gt;&lt;font size="2"&gt;Symptom p&amp;aring; CVS:&amp;nbsp; (C&lt;font size="2"&gt;omputer vision syndrome &amp;ouml;versatt till svenska som d&lt;/font&gt;ata tr&amp;ouml;tta &amp;ouml;gon ) &lt;/font&gt;&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;span style="font-family: Verdana"&gt;&lt;font size="2"&gt;&lt;br /&gt;
&lt;/font&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="font-family: Verdana"&gt;&lt;font size="2"&gt;&lt;br /&gt;
Anstr&amp;auml;ngda, tr&amp;ouml;tta &amp;ouml;gon.&lt;br /&gt;
Problem att flytta synfokus.&lt;br /&gt;
Ljusk&amp;auml;nslighet.&lt;br /&gt;
F&amp;ouml;r&amp;auml;ndrat f&amp;auml;rgseende.&lt;br /&gt;
Torra &amp;ouml;gon.&lt;br /&gt;
R&amp;ouml;da &amp;ouml;gon.&lt;br /&gt;
Sveda i &amp;ouml;gonen.&lt;br /&gt;
Tillf&amp;auml;lligt suddig n&amp;auml;rsyn.&lt;br /&gt;
Tillf&amp;auml;lligt suddig l&amp;aring;ngsyn.&lt;br /&gt;
Skavande kontaktlinser.&lt;br /&gt;
Huvudv&amp;auml;rk.&lt;br /&gt;
Sm&amp;auml;rta i axlarna,nacken eller ryggen.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;strong&gt;S&amp;aring; r&amp;auml;ddar du &amp;ouml;gonen:&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;
Skaffa glas&amp;ouml;gon f&amp;ouml;r datorn (arbetsgivaren st&amp;aring;r enligt lagen f&amp;ouml;r kostnaden om du till vardags anv&amp;auml;nder l&amp;auml;sglas&amp;ouml;gon).&lt;br /&gt;
Undvik f&amp;ouml;nster framf&amp;ouml;r eller bakom sk&amp;auml;rmen.&lt;br /&gt;
Sitt 50-60 cm fr&amp;aring;n sk&amp;auml;rmen.&lt;br /&gt;
Placera sk&amp;auml;rmen 9-18 cm l&amp;auml;gre &amp;auml;n &amp;ouml;gonlinjen.&lt;br /&gt;
Undvik starka taklampor.&lt;br /&gt;
Blinka ofta f&amp;ouml;r att fylla p&amp;aring; t&amp;aring;rv&amp;auml;tska.&lt;br /&gt;
Flytta regelbundet blicken fr&amp;aring;n datorn till saker som st&amp;aring;r n&amp;auml;rmare eller l&amp;auml;ngre bort.&lt;br /&gt;
Unna &amp;ouml;gonen regelbundna datorpauser, helst en kvart varje timme.&lt;br /&gt;
Anv&amp;auml;nd &amp;ouml;gondroppar vid behov.&lt;br /&gt;
Har du st&amp;auml;llt in datorns ljusstyrka och kontrast?&lt;br /&gt;
Reng&amp;ouml;r sk&amp;auml;rmen! &lt;/font&gt;&lt;/span&gt;
&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;
&lt;span style="font-weight: 700; font-family: Verdana"&gt;&lt;font size="2"&gt;Viktigt &amp;auml;r ocks&amp;aring; att &amp;auml;ta kosttillskott.&lt;/font&gt;&lt;/span&gt; 
&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;
&lt;span style="font-family: Verdana"&gt;&lt;font size="+0"&gt;&lt;font size="2"&gt;Texten tagen fr&amp;aring;n &lt;a href="http://www.aktivsyn.se/"&gt;http://www.aktivsyn.se/&lt;/a&gt;&lt;/font&gt;&lt;br /&gt;
&lt;/font&gt;&lt;/span&gt;
&lt;/p&gt;
</description><link>http://www.aktivaskol.se/tag/kontaklinser.aspx</link><pubDate>2008-05-23 09:30:00</pubDate></item><item><title>vitaminer</title><description>&lt;p&gt;
K&amp;auml;nner mig lite h&amp;auml;ngig och tr&amp;ouml;tt idag, kan det bero p&amp;aring; att det &amp;auml;r fredag tro? Eller att jag har&amp;nbsp;brist p&amp;aring; vitaminer? &amp;nbsp;Funderar iaf p&amp;aring; att sticka ner till aff&amp;auml;ren och k&amp;ouml;pa lite vitamintillskott i form juice f&amp;ouml;r att l&amp;auml;tta upp hj&amp;auml;rnan. Skulle visserligen kunna ta en frukt direkt ur fruktautomaten.. 
&lt;/p&gt;
</description><link>http://www.aktivaskol.se/tag/vitaminer.aspx</link><pubDate>2008-05-23 08:59:00</pubDate></item><item><title>mobil</title><description>&lt;p&gt;
&lt;span class="paragraphIntro"&gt;I en kanadenskisk unders&amp;ouml;kning har man fr&amp;aring;gat&amp;nbsp;vilket som &amp;auml;r det viktigaste f&amp;ouml;rem&amp;aring;let att ha med sig om man tvingades l&amp;auml;mna hemmet under 24 timmar.&amp;nbsp;&lt;br /&gt;
Det f&amp;ouml;rem&amp;aring;let som flest tillfr&amp;aring;gade skulle ta med sig&amp;nbsp;var mobiltelefonen. Pl&amp;aring;nkbok, nycklar eller dator var inte alls lika viktigt.&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;span class="paragraphIntro"&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;span class="paragraphIntro"&gt;2&lt;/span&gt; 367 personer som var tillfr&amp;aring;gade i de 17 inkluderade l&amp;auml;nderna valde 38 procent mobilen fr&amp;auml;mst. Pl&amp;aring;nboken kom p&amp;aring;&amp;nbsp;andraplats med 30 procent. Man f&amp;aring;r dock hoppas att mobilen var laddad eller att&amp;nbsp;det ocks&amp;aring; inkluderade att ta med sig&amp;nbsp;mobilladdaren, f&amp;ouml;r annars skulle valet inte bli&amp;nbsp;v&amp;auml;rdefullt. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
L&amp;auml;s mer om unders&amp;ouml;kningen p&amp;aring; &lt;a href="http://www.idg.se/2.1085/1.161745" target="_blank" title="Mobil viktigare &amp;auml;n pl&amp;aring;nbok och nycklar"&gt;IDG&lt;/a&gt;. 
&lt;/p&gt;
</description><link>http://www.aktivaskol.se/tag/mobil.aspx</link><pubDate>2008-05-23 08:47:00</pubDate></item><item><title>konferenser</title><description>&lt;p&gt;
Videom&amp;ouml;ten har &amp;ouml;kat med 200 % p&amp;aring; ett &amp;aring;r. Fr&amp;aring;n en unders&amp;ouml;kning fr&amp;aring;n Telia anv&amp;auml;nder en av fem f&amp;ouml;retag videom&amp;ouml;te. &lt;span class="paragraphIntro"&gt;Trenden bekr&amp;auml;ftas &amp;auml;ven fr&amp;aring;n&amp;nbsp;&lt;/span&gt;Skype som ocks&amp;aring; gjort en unders&amp;ouml;kning som s&amp;auml;ger att en tredjedel av de sm&amp;aring; och medel&amp;shy;stora f&amp;ouml;retagen i Europa anv&amp;auml;nder videokonferenser. Bakom &amp;ouml;kningen tros ligga &amp;ouml;kad milj&amp;ouml;medvetenhet, minskade resekostnader och st&amp;ouml;rre effektivitet. 
&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;
Tummen upp f&amp;ouml;r milj&amp;ouml;n! &lt;img src="/admin/tiny_mce/plugins/emotions/images/smiley-laughing.gif" border="0" alt="Laughing" title="Laughing" width="18" height="18" /&gt; 
&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;
L&amp;auml;s mer i &lt;a href="http://www.idg.se/2.1085/1.163562" target="_blank" title="&amp;Auml;ntligen dags f&amp;ouml;r vidoem&amp;ouml;ten"&gt;IDG&lt;/a&gt; 
&lt;/p&gt;
</description><link>http://www.aktivaskol.se/tag/konferenser.aspx</link><pubDate>2008-05-23 08:22:00</pubDate></item><item><title>anställningsintervjun</title><description>&lt;p&gt;
&lt;strong&gt;De st&amp;ouml;rsta tabbarna under anst&amp;auml;llningsintervjun&lt;/strong&gt;
&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;
De vanligaste misstagen som kan f&amp;aring; en s&amp;ouml;kande att g&amp;aring; miste om jobbet &amp;auml;r: 
&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;
1. Att visa sig ointresserad (enligt 78 procent av personalcheferna) 
&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;
2. Att verka arrogant (64 procent) 
&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;
3. F&amp;auml;lla negativa kommentarer om nuvarande eller tidigare arbetsgivare (47 procent) 
&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;
4. Kl&amp;auml; sig ol&amp;auml;mpligt (19 procent), 
&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;
5. Inte st&amp;auml;lla bra fr&amp;aring;gor (17 procent) 
&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;
6.&amp;nbsp;Avsl&amp;ouml;ja f&amp;ouml;r mycket personlig information (12 procent). 
&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;
Unders&amp;ouml;kningen baseras p&amp;aring; intervjuer med 244 personalchefer i november-december 2007. 
&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;
L&amp;auml;s mer p&amp;aring; 
&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;
&lt;a href="http://www.bt.se/nyheter/har-ar-varsta-tabbarna-under-jobbintervjun(563636).gm" target="_blank" title="tabbar under anst&amp;auml;llningsintervjun"&gt;bt: H&amp;auml;r &amp;auml;r v&amp;auml;rsta tabbarna under anst&amp;auml;llnigsintervjun&lt;/a&gt; 
&lt;/p&gt;
</description><link>http://www.aktivaskol.se/tag/anst%c3%a4llningsintervjun.aspx</link><pubDate>2008-05-23 08:17:00</pubDate></item><item><title>kläder</title><description>&lt;p&gt;
Hel och ren &amp;auml;r en bra utg&amp;aring;ngspunkt f&amp;ouml;r hur du ska kl&amp;auml; dig p&amp;aring; jobbintervjun. Kl&amp;auml;derna &amp;auml;r inte avg&amp;ouml;rande om man f&amp;aring;r tj&amp;auml;nsten men ett krav &amp;auml;r att de ska lukta gott. F&amp;ouml;r hj&amp;auml;rnan tar det en halv sekund att skapa sig en uppfattning om hur en m&amp;auml;nniska ter sig. Kl&amp;auml;der speglar personligheten och d&amp;auml;rf&amp;ouml;r &amp;auml;r keps och solglas&amp;ouml;gon inte&amp;nbsp;att f&amp;ouml;redra&amp;nbsp;att ha p&amp;aring; sig, d&amp;auml;rf&amp;ouml;r att detta speglar oh&amp;ouml;vligt beteende. Glas&amp;ouml;gon och kavaj speglar d&amp;auml;remot ett v&amp;auml;lv&amp;aring;rdat beteende och &amp;auml;r att f&amp;ouml;redra. Trasiga eller smutsiga kl&amp;auml;der &amp;auml;r inte accepterat. Annars &amp;auml;r det mesta okej, s&amp;aring; som jeans, t-shirt och gympaskor. Men allt &amp;auml;r f&amp;ouml;rst&amp;aring;s beroende p&amp;aring; vilken tj&amp;auml;nst det g&amp;auml;ller. 
&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;
Slutsats att dra av detta &amp;auml;r att t&amp;auml;nk p&amp;aring; vad ni har p&amp;aring; er och hur ni luktar innan ni g&amp;aring;r p&amp;aring; jobbintervju. 
&lt;/p&gt;
</description><link>http://www.aktivaskol.se/tag/kl%c3%a4der.aspx</link><pubDate>2008-05-22 15:48:00</pubDate></item><item><title>bläckpatroner</title><description>&lt;p&gt;
&lt;font face="verdana,geneva" size="1"&gt;Man beh&amp;ouml;ver inte sl&amp;auml;nga ut en massa tusenlappar f&amp;ouml;r att k&amp;ouml;pa skrivare, idag finns det hyffsat billiga skrivare till studentpriser som&amp;nbsp;ocks&amp;aring;&amp;nbsp;passar till det lilla kontoret. Men n&amp;aring;got som man b&amp;ouml;r uppm&amp;auml;rksamma&amp;nbsp;n&amp;auml;r man k&amp;ouml;per skrivare &amp;auml;r bl&amp;auml;ckpatronerna och d&amp;aring; framf&amp;ouml;r allt f&amp;auml;rgpatronerna. Det &amp;auml;r inte konstigt att studentkortet har studentrabatt p&amp;aring; patroner med tanke p&amp;aring; det h&amp;ouml;ga priset. Tips &amp;auml;r allts&amp;aring; att se&amp;nbsp;upp n&amp;auml;r ni k&amp;ouml;per utbildningsmaterial, f&amp;ouml;r att ha r&amp;aring;d att anv&amp;auml;nda skrivare m&amp;aring;ste det ocks&amp;aring; vara kostnadseffektivt att k&amp;ouml;pa patroner. Skrivare &amp;auml;r en eng&amp;aring;ngskostnad, bl&amp;auml;ckpatroner en flerg&amp;aring;ngskostnad. &lt;/font&gt;
&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;
&lt;font face="verdana,geneva" size="1"&gt;L&amp;auml;s mer: &lt;/font&gt;
&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;
&lt;font face="verdana,geneva" size="1"&gt;IDG: &lt;/font&gt;&lt;a href="http://www.idg.se/2.1085/1.162084" target="_blank" title="Skrivare och bl&amp;auml;ckpatroner"&gt;&lt;font face="verdana,geneva" size="1"&gt;Skrivartillverkarna mobiliserar&lt;/font&gt;&lt;/a&gt; 
&lt;/p&gt;
</description><link>http://www.aktivaskol.se/tag/bl%c3%a4ckpatroner.aspx</link><pubDate>2008-05-22 15:06:00</pubDate></item><item><title>möbler</title><description>&lt;p&gt;
&lt;a href="http://www.snickargardens-mobler.se/" title="M&amp;ouml;belf&amp;ouml;retaget"&gt;M&amp;ouml;belf&amp;ouml;retaget&lt;/a&gt; IKEA stoppar utvecklingen f&amp;ouml;r satsningar p&amp;aring; &lt;a href="http://www.getupdated.se/nytt/erbjudanden/eShop/" target="_blank" title="Eshop"&gt;eshop&lt;/a&gt;. Pressansvariga menar att man i varuhusen kan erbjuda en b&amp;auml;ttre upplevelse och kan visa helhetsl&amp;ouml;sningar och d&amp;auml;rf&amp;ouml;r valt att fokusera p&amp;aring; dessa. Hon menar att hemsidan ofta &amp;auml;r en f&amp;ouml;rberedelse inf&amp;ouml;r bes&amp;ouml;ket, d&amp;auml;r man ser prisniv&amp;aring;er och f&amp;aring;r inspiration. Det &amp;auml;r &amp;auml;nd&amp;aring; lite konstigt resonerat, n&amp;auml;r fler och fler f&amp;ouml;retag satsar p&amp;aring; e-handel s&amp;aring; tar ett s&amp;aring; stor f&amp;ouml;retag som IKEA ett steg bak&amp;aring;t i utvecklingen. P&amp;aring; IKEA kan man d&amp;auml;remot k&amp;ouml;pa &lt;a href="http://www.snickargardens-mobler.se/" title="m&amp;ouml;bler"&gt;m&amp;ouml;bler&lt;/a&gt; via postorder, fr&amp;aring;gan &amp;auml;r bara om inte postorder &amp;auml;r en gammal upplaga av n&amp;auml;tbutik? 
&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;
&lt;strong&gt;L&amp;auml;s mer:&lt;/strong&gt; 
&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;
&lt;a href="http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=3130&amp;amp;a=772147" target="_blank"&gt;DN:&lt;/a&gt;&amp;nbsp;E-butik inget f&amp;ouml;r Kamprad&amp;nbsp; 
&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;
&lt;strong&gt;F&amp;ouml;retag som gjort succ&amp;eacute; med hj&amp;auml;lp av n&amp;auml;thandeln:&lt;/strong&gt; 
&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;
&lt;a href="http://internetworld.idg.se/2.1006/1.157030" target="_blank"&gt;IDG: Servera m&amp;ouml;ter varje kund&lt;/a&gt; 
&lt;/p&gt;
</description><link>http://www.aktivaskol.se/tag/m%c3%b6bler.aspx</link><pubDate>2008-05-22 08:38:00</pubDate></item><item><title>betyg</title><description>&lt;p&gt;
&lt;a href="http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=147&amp;amp;a=771834" title="betyg eller inte"&gt;DN&lt;/a&gt; idag skriver att det finns ett&amp;nbsp;starkt st&amp;ouml;d fr&amp;aring;n l&amp;auml;rare och f&amp;ouml;r&amp;auml;ldrar med tidigare betyg i skolan. &lt;br /&gt;
83% av l&amp;auml;rarna och 72% av f&amp;ouml;r&amp;auml;ldrarna vill ha betyg tidigare &amp;auml;n idag. St&amp;ouml;rre delen av eleverna &amp;auml;r d&amp;auml;remot n&amp;ouml;jda med betyget fr&amp;aring;n och med &amp;aring;ttonde klass. &lt;br /&gt;
Som utbildad pedagog tycker &lt;u&gt;inte&lt;/u&gt; jag&amp;nbsp;att betyg ska vara ett s&amp;auml;tt att motivera barn och ungdomar i skolan. Det &amp;auml;r en m&amp;auml;nsklig drift att vilja l&amp;auml;ra sig och ett bra betyg skulle kunna stimulera l&amp;auml;randet. Dock om betyget &amp;auml;r d&amp;aring;ligt, skulle eleven en tid kunna&amp;nbsp;anstr&amp;auml;nga sig f&amp;ouml;r att f&amp;aring; ett b&amp;auml;ttre betyg men&amp;nbsp;arbetssituationen blir hetsig och tr&amp;ouml;ttsam. Det &amp;auml;r ett m&amp;auml;nskligt drag att vilja g&amp;ouml;ra bra ifr&amp;aring;n sig och bli uppskattad, detta blir man inte med betyg. Om man ser p&amp;aring; sm&amp;aring; barn som ska b&amp;ouml;rja skolan &amp;auml;r inte arbetsgl&amp;auml;djen att f&amp;aring; betyg, d&amp;auml;remot uppskattning och visa vad man kan. 91% L&amp;auml;rarna s&amp;auml;ger idag att de uppskattningsvis tycker att alla elever inte f&amp;aring;r likv&amp;auml;rdig utbildning. Det skulle vara v&amp;auml;ldigt intressant om l&amp;auml;rarna kunde motivera detta svar och f&amp;aring; fram orsakerna kring varf&amp;ouml;r inte alla f&amp;aring;r likv&amp;auml;rdig utbildning. Sj&amp;auml;lv &amp;auml;r jag helt &amp;ouml;vertygande &amp;ouml;ver att alla barn och ungdomar inte f&amp;aring;r likv&amp;auml;rdig utbildning. En av de orsakerna till att jag tror att l&amp;auml;rarna vill ha tidigare betyg i skolan &amp;auml;r att det &amp;auml;r l&amp;auml;ttare f&amp;ouml;r en l&amp;auml;rare att f&amp;aring; kontroll &amp;ouml;ver en klass med betyg. En l&amp;auml;rare kan d&amp;aring; peka med hela handen och f&amp;aring; ett &amp;ouml;verhuvud i klassen, f&amp;ouml;r att det l&amp;auml;raren s&amp;auml;ger kommer p&amp;aring; provet och resulteras i betyget. Om man d&amp;auml;remot inte skulle ha betyg, m&amp;aring;ste man som l&amp;auml;rare stimulera l&amp;auml;randet och hitta nya v&amp;auml;gar f&amp;ouml;r att n&amp;aring; fram till eleverna. Allts&amp;aring; inspirera och&amp;nbsp;leka fram kunskapen, d&amp;aring; handlar det om att det ska vara kul att l&amp;auml;ra. 
&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;
Jag vet hur det var n&amp;auml;r jag gick i sexan och sjuan, hur vi fick tr&amp;auml;na oss p&amp;aring; att skriva bra uppsatser och prov. D&amp;aring; v&amp;aring;r l&amp;auml;rare&amp;nbsp;g&amp;aring;ng p&amp;aring; g&amp;aring;ng f&amp;ouml;rs&amp;ouml;kte f&amp;aring; oss att anstr&amp;auml;nga oss b&amp;auml;ttre f&amp;ouml;r att&amp;nbsp;f&amp;ouml;rberedda sig f&amp;ouml;r n&amp;auml;r man skulle f&amp;aring; betyg i &amp;aring;ttan och nian.&amp;nbsp;N&amp;auml;r man v&amp;auml;l kom upp i sjunde klass gjorde l&amp;auml;raren&amp;nbsp;sm&amp;aring; anvisningar p&amp;aring; vilket betyg man skulle f&amp;aring;tt om man gick i &amp;aring;ttan och n&amp;auml;r man v&amp;auml;l gick i &amp;aring;ttan d&amp;aring; fick man &amp;quot;sm&amp;aring; betyg&amp;quot; f&amp;ouml;r att det senare skulle h&amp;ouml;jas i nian. Allts&amp;aring; inte det betyget som man f&amp;ouml;rtj&amp;auml;nade utan snittet under f&amp;ouml;r att det skulle se b&amp;auml;ttre ut i&amp;nbsp;nian. &amp;Auml;ven om det bara handlade om ett &amp;aring;r, d&amp;aring; man fick l&amp;auml;gre betyg, s&amp;aring; speglar min syn p&amp;aring; betyg. Till slut s&amp;aring;&amp;nbsp;slutade man anstr&amp;auml;nga sig, det var ju ingen id&amp;eacute; d&amp;aring; man &amp;auml;nd&amp;aring; inte fick det&amp;nbsp;betyg som man f&amp;ouml;rtj&amp;auml;nade. Hur mycket man k&amp;auml;mpade fick man inte betalt f&amp;ouml;r sin anstr&amp;auml;ngning. 
&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;
Som systemet ser ut nu &amp;auml;r jag &amp;auml;nd&amp;aring; &amp;ouml;ppen f&amp;ouml;r att &amp;auml;ven&amp;nbsp;inf&amp;ouml;ra betyg i sjuan men dock &amp;auml;r det inte att gl&amp;ouml;mma att 13-15 &amp;aring;rs&amp;aring;ldern &amp;auml;r en jobbig &amp;aring;lder. Idag &amp;auml;r det stor betygshets som leder till att m&amp;aring;nga ungdomar blir skoltr&amp;ouml;tta. Jag skulle kunna t&amp;auml;nka mig att betyg i l&amp;auml;gre &amp;aring;ldrar skulle g&amp;ouml;ra att det blir st&amp;ouml;rre klyftor p&amp;aring; de som klarar skolan med glans och de som hoppar av och &amp;quot;skiter&amp;quot; i skolan pga skoltr&amp;ouml;tthet. T&amp;auml;nk er in i situationen om att st&amp;auml;ndigt bli granskade och riskera mindre l&amp;ouml;n av er chef vid minsta snesteg. T&amp;auml;nk om du skulle vantrivas p&amp;aring; din arbetsplats men att du &amp;auml;r fast d&amp;auml;r n&amp;aring;gra &amp;aring;r till. Idag finns det f&amp;aring; alternativ till de som &amp;auml;r skoltr&amp;ouml;tta och vill g&amp;ouml;ra n&amp;aring;got annat. 
&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;
Som jag ocks&amp;aring; p&amp;aring;pekat tidigare (l&amp;auml;s &lt;a href="/post/2008/05/betyg-i-skolan.aspx" class="postheader taggedlink"&gt;&lt;font color="#666644"&gt;ska det finnas betyg i skolan?&lt;/font&gt;&lt;/a&gt;)&amp;nbsp;s&amp;aring; &amp;auml;r det n&amp;ouml;dv&amp;auml;ndigt att b&amp;aring;da sidor i riksdagen kommer &amp;ouml;verens om en skolpolitik. F&amp;ouml;r t&amp;auml;nk dig in i hur du skulle uppleva f&amp;ouml;r&amp;auml;ndringar och nya rutiner p&amp;aring; din arbetsplats. 
&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;
Jag skulle &amp;ouml;nska att det inf&amp;ouml;rdes betyg i tv&amp;aring; steg, godk&amp;auml;nt och icke godk&amp;auml;nt. D&amp;auml;r det ocks&amp;aring; sattes en h&amp;ouml;gre gr&amp;auml;ns p&amp;aring; att f&amp;aring; godk&amp;auml;nt. 
&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;
&amp;nbsp;
&lt;/p&gt;
</description><link>http://www.aktivaskol.se/tag/betyg.aspx</link><pubDate>2008-05-21 08:19:00</pubDate></item><item><title>entreprenören</title><description>&lt;p&gt;
Nytt magasin&amp;nbsp; f&amp;ouml;r den kvinnliga entrepren&amp;ouml;ren lanseras i veckan. 
&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;
L&amp;auml;s mer i DN 
&lt;/p&gt;
</description><link>http://www.aktivaskol.se/tag/entrepren%c3%b6ren.aspx</link><pubDate>2008-05-20 08:40:00</pubDate></item><item><title>fruktautomat</title><description>&lt;p&gt;
Nu &amp;auml;r det m&amp;aring;ndagsmorgon igen och lika segt som alltid att komma upp och g&amp;aring; till jobbet. Alla onyttigheter som man bel&amp;ouml;nat sig med under helgen ska nu ers&amp;auml;ttas av frukt och gr&amp;ouml;nt. Denna vecka ska &lt;a href="http://www.shopping4net.se/Haelsokost.htm" target="_blank" title="H&amp;auml;lsokost"&gt;h&amp;auml;lsokost&lt;/a&gt; st&amp;aring; p&amp;aring; programmet, som alltid vill jag ge en uppmuntran till er alla att &amp;ouml;vertala ledning om inf&amp;ouml;randet av en fruktautomat p&amp;aring; er arbetsplats. F&amp;ouml;r precis som alla vet &amp;auml;r frukt och gr&amp;ouml;nsaker bra f&amp;ouml;r b&amp;auml;ttre h&amp;auml;lsa. Kolhydrater kan bidra med att minska risken f&amp;ouml;r hj&amp;auml;rt- och k&amp;auml;rlsjukdomar, diabetes, &amp;ouml;vervikt och fetma. Tv&amp;aring; &amp;auml;pplen om dagen f&amp;ouml;respr&amp;aring;kar doktorn, de e nog dags f&amp;ouml;r mig att hugga in p&amp;aring; det f&amp;ouml;rsta. &lt;a href="http://www.joning.se/frukt-ar-bra/" title="Frukt &amp;auml;r bra"&gt;Frukt &amp;auml;t bra&lt;/a&gt;
&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;
&amp;nbsp;
&lt;/p&gt;
&lt;img src="/image.axd?picture=frukt.jpg" alt="" width="402" height="317" /&gt; 
</description><link>http://www.aktivaskol.se/tag/fruktautomat.aspx</link><pubDate>2008-05-19 09:19:00</pubDate></item><item><title>arbetsmarknaden</title><description>&lt;p&gt;
&amp;nbsp;
&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;
Nio av tio svenskar tycker att kvinnor har tuffare &amp;auml;n m&amp;auml;n framf&amp;ouml;r allt p&amp;aring; arbetsmarknaden. Nio av tio anser att myndigheter, f&amp;ouml;retag och andra organisationer g&amp;ouml;r&amp;nbsp;f&amp;ouml;r lite &amp;aring;t problemet. Tre av fyra tycker att v&amp;aring;ra ministrar och riksdagsledam&amp;ouml;ter har misslyckats med att f&amp;ouml;rebygga och motverka diskriminering. 
&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;
Det skulle vara intressant att se hur politikerna svarar p&amp;aring; kritiken samt vad som f&amp;ouml;respr&amp;aring;kas att g&amp;ouml;ra &amp;aring;t problematiken. 
&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;
&lt;a href="http://www.aftonbladet.se/kvinna/article2426722.ab" title="arbete"&gt;L&amp;auml;s hela artikeln p&amp;aring; Aftonbladet&lt;/a&gt; 
&lt;/p&gt;
</description><link>http://www.aktivaskol.se/tag/arbetsmarknaden.aspx</link><pubDate>2008-05-19 09:10:00</pubDate></item><item><title>karriär</title><description>&lt;p&gt;
Idag g&amp;ouml;r man en unders&amp;ouml;kning p&amp;aring; &lt;a href="http://www.aftonbladet.se/kvinna/article2456197.ab" title="K&amp;auml;rlek eller karri&amp;auml;r?"&gt;AB&lt;/a&gt; om bes&amp;ouml;karna v&amp;auml;ljer k&amp;auml;rlek eller karri&amp;auml;r. Min fr&amp;aring;gan &amp;auml;r bara om man inte kan f&amp;aring; b&amp;aring;de ock?? I artikeln skriver de om kvinnor som har status, makt och r&amp;aring;d att k&amp;ouml;pa en Herm&amp;eacute;s Bikin, d&amp;auml;r karri&amp;auml;ren &amp;auml;r allt. Det handlar om att k&amp;auml;rlek kommer i andra hand, att man ska&amp;nbsp;satsa p&amp;aring; sig sj&amp;auml;lv samt rata m&amp;auml;nnen. Jag tycker hela artikeln &amp;auml;r tokig, f&amp;ouml;r visst &amp;auml;r inte k&amp;auml;rlek ett hinder i karri&amp;auml;ren, lever man lyckligt &amp;auml;r detta snarare n&amp;aring;got som hj&amp;auml;lper karri&amp;auml;ren. Visst &amp;auml;r det en markant skillnad att ha barn och inte ha barn, f&amp;ouml;r hur man &amp;auml;n g&amp;ouml;r s&amp;aring; g&amp;aring;r det inte att fr&amp;aring;ng&amp;aring; att barn tar tid, barn beh&amp;ouml;ver ha tid. Ibland tycker jag dock att debatten endast handlar om kvinnorna, om de vill offra barnaf&amp;ouml;dandet eller karri&amp;auml;ren, debatten handlar mindre om j&amp;auml;mst&amp;auml;llda l&amp;ouml;ner och delad f&amp;ouml;r&amp;auml;ldraf&amp;ouml;rs&amp;auml;kring. 
&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;
Positivt i artikeln &amp;auml;r att det inte l&amp;auml;ngre &amp;auml;r ensamt p&amp;aring; toppen, vilket betyder att fler kvinnor g&amp;ouml;r karri&amp;auml;r och f&amp;aring;r ledande positioner. F&amp;ouml;rr var det ett begrepp att du m&amp;aring;ste vara man f&amp;ouml;r att lyckas och att de manliga egenskaperna beskrev en chefsposition. F&amp;ouml;rfattaren till artikeln i AF menar att man idag till&amp;aring;ts att vara ung, smart, snygg och framg&amp;aring;ngsrik och inte &amp;quot;bli man&amp;quot; p&amp;aring; k&amp;ouml;pet. En unders&amp;ouml;kning i&amp;nbsp; 17 l&amp;auml;nder visar att pengar och status blir allt viktigare f&amp;ouml;r unga kvinnor, samtidigt som tilltron till m&amp;auml;n blir mindre. 
&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;
AF ger sex r&amp;aring;d till de som vill g&amp;ouml;ra karri&amp;auml;r: 
&lt;/p&gt;
&lt;ul&gt;
	&lt;li&gt;Egot framf&amp;ouml;r allt, visa medk&amp;auml;nsla och empati, men det &amp;auml;r du som g&amp;auml;ller. &lt;/li&gt;
	&lt;li&gt;Bli expert p&amp;aring; det du g&amp;ouml;r.&lt;/li&gt;
	&lt;li&gt;Beh&amp;aring;ll fokus&lt;/li&gt;
	&lt;li&gt;Ta ingen skit. Varken fr&amp;aring;n din chef, kollegor eller din partner.&lt;/li&gt;
	&lt;li&gt;St&amp;aring; upp f&amp;ouml;r dina v&amp;auml;nner. &lt;/li&gt;
	&lt;li&gt;S&amp;auml;tt h&amp;ouml;ga m&amp;aring;l, ge dig aldrig. &lt;/li&gt;
&lt;/ul&gt;
&lt;p&gt;
L&amp;auml;s hela artikeln p&amp;aring; &lt;a href="http://www.aftonbladet.se/kvinna/article2456197.ab" target="_blank"&gt;Aftonbladet.&lt;/a&gt; 
&lt;/p&gt;
</description><link>http://www.aktivaskol.se/tag/karri%c3%a4r.aspx</link><pubDate>2008-05-19 08:53:00</pubDate></item><item><title>budget</title><description>&lt;p&gt;
Den&amp;nbsp;7 mars mars skriver &lt;a href="http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=3225&amp;amp;a=749802" target="_blank" title="Att t&amp;auml;nka p&amp;aring; n&amp;auml;r man ska studera"&gt;DN&lt;/a&gt; om att det &amp;auml;r viktigt att t&amp;auml;nka p&amp;aring; framtiden innan man v&amp;auml;ljer&amp;nbsp;h&amp;ouml;gskoleprogram. De skriver ocks&amp;aring; att studenter v&amp;auml;ljer h&amp;ouml;gskoleutbildningar utifr&amp;aring;n dagens arbetsmarknad trots att de inte g&amp;aring;r ut i arbetslivet f&amp;ouml;rr&amp;auml;n m&amp;aring;nga &amp;aring;r senare. Jag kan inte l&amp;aring;ta bli att kritisera artikeln och undra varifr&amp;aring;n dessa uppgifter kommer, det &amp;auml;r iaf inte s&amp;aring; min vardag ser ut. Jag har i flera &amp;aring;r arbetar som studentrekryterare och sett att m&amp;aring;nga av de studenter som jag pratat med inte v&amp;auml;ljer utbildning efter hur arbetsmarkanden ser ut, det &amp;auml;r m&amp;ouml;jligt att det &amp;auml;r en faktor som spelar in men oftast &amp;auml;r det n&amp;aring;got annat som dominerar. Den st&amp;ouml;rsta faktor till att en student v&amp;auml;ljer ett utbildningsprogram &amp;auml;r andra studenters uppfattning kring programmet, bem&amp;ouml;tandet p&amp;aring; plats och framf&amp;ouml;r allt intresset f&amp;ouml;r utbildningen. Idag syns en &amp;ouml;kad trend f&amp;ouml;r att fler och fler v&amp;auml;ljer fotbollsgymnasium och konstgymnasium f&amp;ouml;r att man &amp;auml;r intresserad av utbildningen eller vill g&amp;ouml;ra n&amp;aring;got skoj. Detta m&amp;ouml;nster f&amp;ouml;ljer &amp;auml;ven f&amp;ouml;r nyblivna studenter att l&amp;auml;sa en intressant utbildning p&amp;aring; h&amp;ouml;gre studier. En annan popul&amp;auml;r trend att l&amp;auml;sa KY-utbildningar, allts&amp;aring; kvalificerade yrkesutbildningar, d&amp;auml;r man kombinerar teori med praktik under en kortare period. 
&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;
I artikeln st&amp;aring;r det ocks&amp;aring; att&amp;nbsp;h&amp;ouml;gskolan och universitet ska dimensioneras efter studenternas intresse och arbetsmarknadens behov. H&amp;ouml;gskolor och universitet tar inte sitt ansvar p&amp;aring; allvar. Idag &amp;auml;r det f&amp;aring; skolor som tycker att det &amp;auml;r deras arbetsuppgift &amp;auml;r att se till arbetsmarkandens behov och ha samarbete med n&amp;auml;ringslivet. Det &amp;auml;r heller inte m&amp;aring;nga h&amp;ouml;gskolor och universitet som det framg&amp;aring;r vad man blir efter avslutad utbildning. Idag handlar det om konkurrens d&amp;auml;r bidragen &amp;auml;r f&amp;ouml;rdelade efter antalet studenter.&amp;nbsp;Det &amp;auml;r allts&amp;aring; en t&amp;auml;vling&amp;nbsp;mellan studenterna som g&amp;ouml;r att skolorna&amp;nbsp;l&amp;auml;gger stor budget p&amp;aring; marknadsf&amp;ouml;ring (som kanske inte riktigt st&amp;auml;mmer med verkligheten) f&amp;ouml;r att f&amp;aring; studenter att b&amp;ouml;rja p&amp;aring; programmet.&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Men ofta v&amp;auml;ljer studenter h&amp;ouml;gskoleutbildningar utifr&amp;aring;n dagens arbetsmarknad trots att de inte g&amp;aring;r ut i arbetslivet f&amp;ouml;rr&amp;auml;n efter 4-5 &amp;aring;r eller &amp;auml;nnu l&amp;auml;ngre fram i tiden. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
J&amp;auml;mf&amp;ouml;rt med antalet utbildningsplatser och arbetsmarknadens behov s&amp;aring; s&amp;ouml;ker v&amp;auml;ldigt f&amp;aring; studenter till l&amp;auml;rarprogrammets inriktningar mot fritidspedagoger och f&amp;ouml;rskoll&amp;auml;rare. Det har under m&amp;aring;nga &amp;aring;r varit sv&amp;aring;rt att f&amp;aring; tag p&amp;aring; utbildade f&amp;ouml;rskoll&amp;auml;rare och fritidspedagoger - och i synnerhet m&amp;auml;n.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;span class="artindrag"&gt;&lt;strong&gt;M&amp;aring;nga som arbetar&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt; inom yrket trivs, men anser att l&amp;ouml;neniv&amp;aring; och status &amp;auml;r f&amp;ouml;r l&amp;aring;g. Unga blir avskr&amp;auml;ckta och utbildar sig till l&amp;auml;rare f&amp;ouml;r de l&amp;auml;gre &amp;aring;ldrarna inom skolan i st&amp;auml;llet. 
&lt;/p&gt;
</description><link>http://www.aktivaskol.se/tag/budget.aspx</link><pubDate>2008-05-16 09:49:00</pubDate></item><item><title>mat</title><description>&lt;p&gt;
Baraf&amp;ouml;r att det &amp;auml;r fredag s&amp;aring; kan vi festa till det lite h&amp;auml;r p&amp;aring; hemsidan.&amp;nbsp;&lt;br /&gt;
Men det betyder&amp;nbsp;inte 2 kilo godis och dega i soffan. P&amp;aring; Dn finns det d&amp;auml;remot tips p&amp;aring; snacks som &amp;auml;r mer h&amp;auml;lsosamt men framf&amp;ouml;rallt v&amp;auml;ldigt gott. &lt;br /&gt;
S&amp;aring; nu kopplar vi bort fruktautomaten p&amp;aring; jobbet och inriktar oss p&amp;aring; plockmat, dipp&amp;nbsp;och r&amp;ouml;ror p&amp;aring; soffbordet, &lt;a href="http://www.alltombarn.se/aktuellt/barnslig-dipp-och-rora-perfekta-fredagsmyset-1.11318" title="Plockmat"&gt;h&amp;auml;r finns tipsen&lt;/a&gt; som ger dig en lite&amp;nbsp;mysigare&amp;nbsp;hemmakv&amp;auml;ll. 
&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;
&amp;nbsp;
&lt;/p&gt;
</description><link>http://www.aktivaskol.se/tag/mat.aspx</link><pubDate>2008-05-16 09:27:00</pubDate></item><item><title>jobb</title><description>&lt;p&gt;
Visste ni att ICA-Stig kanske s&amp;auml;ger upp sig p&amp;aring; ICA-butiken och flyttar till g&amp;ouml;teborg?&lt;br /&gt;
ICA-stig har n&amp;auml;mligen f&amp;aring;tt en roll i andra avenyn och hans rollfigur i ICA-reklamen kan bli sv&amp;aring;r att kombinera med det nya jobbet. 
&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;
ICA-stig tycker jag visserligen &amp;auml;r hj&amp;auml;rtat i ICAs reklam.&amp;nbsp;F&amp;ouml;r&amp;auml;ndringar beh&amp;ouml;ver ju inte alltid inneb&amp;auml;ra n&amp;aring;got d&amp;aring;ligt, utan kanske n&amp;aring;got bra, b&amp;aring;de f&amp;ouml;r ICA som f&amp;ouml;r Andra avenyn. 
&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;
L&amp;auml;s mer p&amp;aring; &lt;a href="http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=2374&amp;amp;a=769772" target="_blank" title="ICA-stig byter karri&amp;auml;r"&gt;DN&lt;/a&gt; 
&lt;/p&gt;
</description><link>http://www.aktivaskol.se/tag/jobb.aspx</link><pubDate>2008-05-16 09:16:00</pubDate></item><item><title>outsourcing</title><description>&lt;p style="margin: 0cm 0cm 10pt" class="MsoNormal"&gt;
&lt;span class="nyckelartikeltext1"&gt;&lt;span style="line-height: 115%"&gt;&lt;font size="2"&gt;Michael Moore h&amp;ouml;jer ett varningsfinger mot att s&amp;auml;lja ut sjukhusen genom &lt;/font&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="text1"&gt;&lt;span style="font-size: 8.5pt; line-height: 115%"&gt;&lt;a href="https://www.aditro.se/page.aspx?path=192200,209766,200052,200054,209976,209977" target="_blank" title="Outsourcing"&gt;&lt;font size="2"&gt;outsourcing &lt;/font&gt;&lt;/a&gt;&lt;font size="2"&gt;och &amp;ouml;ka privatiseringarna. I filmen &amp;quot;Sicko&amp;quot; tar Michael Moore med sig skadade frivilligarbetare fr&amp;aring;n 11 september-tragedin till Kuba f&amp;ouml;r den v&amp;aring;rd de har f&amp;ouml;rv&amp;auml;grats i USA. L&amp;auml;s mer om vad Michael Moore s&amp;auml;ger om outsourcing av den offentliga sjukv&amp;aring;rden p&amp;aring; &lt;/font&gt;&lt;a href="http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?a=698799" title="Filmen &amp;quot;Sicko&amp;quot;"&gt;&lt;font size="2"&gt;DN&lt;/font&gt;&lt;/a&gt;&lt;font size="2"&gt;.&lt;/font&gt; &lt;span&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt; 
&lt;/p&gt;
</description><link>http://www.aktivaskol.se/tag/outsourcing.aspx</link><pubDate>2008-05-16 08:51:00</pubDate></item><item><title>a-kassa</title><description>&lt;span style="font-size: 10pt; line-height: 115%; font-family: 'Verdana','sans-serif'"&gt;Massa svenskar har l&amp;auml;mnat a-kassan efter regeringens genomf&amp;ouml;rande av nya a-kasseregler och omorganisation. N&amp;auml;rmare &lt;span class="text1"&gt;&lt;span style="line-height: 115%"&gt;460.000 m&amp;auml;nniskor har l&amp;auml;mnat a-kassorna. Dock &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&amp;auml;r det ingen nyhet att a-kassan b&amp;aring;de blivit dyrare och s&amp;auml;mre.&lt;span&gt;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;Nu &amp;auml;r nytt f&amp;ouml;rslag p&amp;aring; remiss, f&amp;ouml;rslag som kommit fram &amp;auml;r att a-kassa n&amp;nbsp;ska bli obligatorisk- allts&amp;aring; tvinga folk som valt att l&amp;auml;mna a-kassan att g&amp;aring; med. I &lt;a href="http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=3130&amp;amp;a=770233"&gt;DN &lt;/a&gt;idag kan man dock l&amp;auml;sa att &amp;auml;ven Fredrik Reinfeldt &amp;auml;r tveksam till alliansens f&amp;ouml;rslag i fr&amp;aring;gan. &lt;/span&gt;&lt;span style="font-size: 10pt; line-height: 115%; font-family: 'Verdana','sans-serif'"&gt;&amp;Auml;ven om en kommande l&amp;aring;gkonjunktur riskerar att st&amp;auml;lla massa folk utan inkomst &amp;auml;r det inte r&amp;auml;tt att tvinga folk att vara med i a-kassan. Dessutom &amp;auml;r det en v&amp;auml;ldigt h&amp;ouml;g avgift som presenterats, det skulle innefatta 5000 kr per &amp;aring;r. F&amp;ouml;r vad &amp;auml;r det d&amp;aring; man betalar f&amp;ouml;r? M&lt;span class="text1"&gt;&lt;span style="line-height: 115%"&gt;&amp;aring;nga som tvingas att g&amp;aring; med kommer inte att ha r&amp;auml;tt till ers&amp;auml;ttning vid arbetsl&amp;ouml;shet. Det k&amp;auml;nns inte riktigt som ett genomt&amp;auml;nkt f&amp;ouml;rslag, som jag heller inte tror kommer att g&amp;aring; igenom. &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;
</description><link>http://www.aktivaskol.se/tag/a-kassa.aspx</link><pubDate>2008-05-16 08:26:00</pubDate></item><item><title>studera</title><description>&lt;p&gt;
&amp;Aring;rets student&amp;nbsp; &amp;auml;r en t&amp;auml;vling som &amp;nbsp;arrangeras av f&amp;ouml;retaget Studentmedia. Idag st&amp;aring;r det i &lt;a href="http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=147&amp;amp;a=770029" title="&amp;Aring;rets student"&gt;DN&lt;/a&gt; att vinnaren blev Gustav Borgefalk, som studerar p&amp;aring; Handelsh&amp;ouml;gskolan i Stockholm. &lt;br /&gt;
&amp;Auml;ven fast jag studerat i tre &amp;aring;r har jag aldrig ens h&amp;ouml;rt talas om t&amp;auml;vlingen men tycker det &amp;auml;r en str&amp;aring;lande id&amp;eacute; att annordna en t&amp;auml;vling som uppmuntrar till att studera. 
&lt;/p&gt;
</description><link>http://www.aktivaskol.se/tag/studera.aspx</link><pubDate>2008-05-16 08:10:00</pubDate></item><item><title>fruktautomat</title><description>&lt;p&gt;
I dag &amp;auml;r det tio g&amp;aring;nger vanligare att kvinnor d&amp;ouml;r i hj&amp;auml;rtinfarkt &amp;auml;n i br&amp;ouml;stcancer skriver man p&amp;aring; &lt;a href="http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?a=741653" title="Upp med pulsen, kvinnor, f&amp;ouml;r hj&amp;auml;rtats skull"&gt;DN&lt;/a&gt;. 
&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;
&lt;strong&gt;F&amp;ouml;rebygg hj&amp;auml;rtinfarkt med fruktautomater.&lt;/strong&gt; &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
R&amp;aring;den &amp;auml;r enkla, &amp;auml;t frukt mellan seminariet eller p&amp;aring; arbetsrasten. &amp;Auml;t mycket gr&amp;ouml;nt och fet fisk.&lt;br /&gt;
G&amp;aring; hem fr&amp;aring;n skolan eller jobbet i rask takt och se till att f&amp;aring; upp pulsen genom att &amp;auml;ven tr&amp;auml;na n&amp;aring;gon g&amp;aring;ng i veckan. Det &amp;auml;r bra att f&amp;aring; upp pulsen &amp;ouml;ver 100 ett par g&amp;aring;nger&amp;nbsp;om dagen. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Sluta r&amp;ouml;ka &amp;auml;r ocks&amp;aring; v&amp;auml;ldigt bra och tipsa f&amp;ouml;retagsledningen att inskaffa en fruktautomat p&amp;aring; jobbet s&amp;aring; ni alltid har fr&amp;auml;sch frukt tillg&amp;auml;nglig. 
&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;
L&amp;auml;s ocks&amp;aring; artikeln om frukterna som ger dig ett h&amp;auml;lsosammare liv p&amp;aring; &lt;a href="http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=548&amp;amp;a=739386.jsp?d=548&amp;amp;a=739386" target="_blank" title="Frukterna som f&amp;ouml;rebygger oh&amp;auml;lsa"&gt;DN&lt;/a&gt;. 
&lt;/p&gt;
</description><link>http://www.aktivaskol.se/tag/fruktautomat.aspx</link><pubDate>2008-05-13 14:20:00</pubDate></item><item><title>utbildning</title><description>&lt;h1&gt;&lt;font size="4"&gt;Folk ljuger p&amp;aring; anst&amp;auml;llningsintervjun&lt;/font&gt;&amp;nbsp;&lt;/h1&gt;
&lt;p&gt;
M&amp;aring;nga ljuger p&amp;aring; anst&amp;auml;llningsintervjun eller i sina handlingar visar en studie fr&amp;aring;n &lt;a href="http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=3130&amp;amp;a=769432" title="DN"&gt;Stockholms handelkammare.&lt;/a&gt; &lt;br /&gt;
Det vanligaste l&amp;ouml;gnen &amp;auml;r att det framst&amp;aring;r som man har examen fast att studierna inte &amp;auml;r avklarade eller att det fattas po&amp;auml;ng f&amp;ouml;r n&amp;aring;gon kurs. &lt;br /&gt;
I studien framkommer det &amp;nbsp;att arbetsgivaren egentligen inte har s&amp;aring; stort v&amp;auml;rde i om studierna &amp;auml;r avslutade eller inte, d&amp;auml;remot &amp;auml;r l&amp;ouml;gnen av ett stort symboliskt v&amp;auml;rde. 
&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;
Det finns en tendens &amp;ouml;ver att det kommer bli allt vanligare att arbetsgivaren noggrannare kollar upp sina anst&amp;auml;llda. &lt;br /&gt;
&lt;span class="artindrag"&gt;Ungef&amp;auml;r h&amp;auml;lften vill veta&lt;/span&gt; vilken sjukfr&amp;aring;nvaro n&amp;aring;gon har haft och i fall en person har st&amp;auml;mts eller &amp;auml;r d&amp;ouml;md f&amp;ouml;r n&amp;aring;got brott. N&amp;auml;stan lika m&amp;aring;nga vill g&amp;ouml;ra alkohol- och drogtest inf&amp;ouml;r en anst&amp;auml;llning. &lt;br /&gt;
Att g&amp;ouml;ra ett alkoholtest eller drogtest &amp;auml;r inget man kan tvinga fram, men iom att man har en utsatt position som nyanst&amp;auml;lld kan detta bli avg&amp;ouml;rande om man f&amp;aring;r arbetet. 
&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;
F&amp;ouml;rv&amp;aring;nande i unders&amp;ouml;kningen &amp;auml;r att det endast &amp;auml;r en av tolv&amp;nbsp;personalchefer som kollar upp de anst&amp;auml;llda p&amp;aring; internet, genom att till exempel googla p&amp;aring; namnet. &amp;Auml;nnu f&amp;auml;rre kollar upp om person har en privat blogg. Detta tror forskarna som gjort unders&amp;ouml;kningen handlar om en generationsfr&amp;aring;ga. Genom att googla eller s&amp;ouml;ka p&amp;aring; Internet kan man f&amp;aring; fram mycket av en persons &amp;aring;sikter och livsstil. 
&lt;/p&gt;
&lt;h1&gt;&lt;font size="4"&gt;T&amp;auml;nka p&amp;aring; vad man skriver p&amp;aring; Internet?&lt;/font&gt;&lt;/h1&gt;
&lt;p&gt;
Min f&amp;ouml;rsta tanke var att man &amp;auml;r ganska utsatt med det&amp;nbsp;som l&amp;auml;ggs ut p&amp;aring; internet. Det finns m&amp;aring;nga sajter som kan ge information om telefonummer, adressuppgifter och f&amp;ouml;delsedag. Det finns andra sajter som registrerar vad en person har skrivit och utf&amp;ouml;rt p&amp;aring; n&amp;auml;tet. Genom att s&amp;ouml;ka p&amp;aring; personer kan man f&amp;aring; fram v&amp;auml;ldigt mycket information, oavsett om man vill eller inte. Du kanske inte ens har internet &amp;auml;nd&amp;aring; finns det information om dig p&amp;aring; sajterna. Fr&amp;aring;gan &amp;auml;r om man ska vara f&amp;ouml;rsiktig med vad man skriver om och utger sig f&amp;ouml;r att vara? H&amp;auml;romdagen, se l&amp;auml;ngre ner i bloggen, s&amp;aring; visade f&amp;ouml;rs&amp;auml;kringskassan att de kollade upp politiker som fuskat med att sjukanm&amp;auml;la sig, detta uppt&amp;auml;ckas genom att &amp;ouml;vervaka politikernas bloggar. 
&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;
Fr&amp;aring;gan &amp;auml;r om det &amp;auml;r b&amp;auml;ttre att inte utm&amp;auml;rka sig eller identifiera sig p&amp;aring; n&amp;auml;tet. D&amp;aring; f&amp;ouml;rsvinner halva n&amp;ouml;jet. Men framf&amp;ouml;r allt&amp;nbsp;skulle det vara s&amp;aring; att man inte hade&amp;nbsp;n&amp;aring;got relaterat till sig p&amp;aring; webben, s&amp;aring; skulle det ocks&amp;aring; g&amp;aring; att tolka som en inaktiv&amp;nbsp;och osocial person. &amp;nbsp; 
&lt;/p&gt;
</description><link>http://www.aktivaskol.se/tag/utbildning.aspx</link><pubDate>2008-05-13 13:51:00</pubDate></item><item><title>cv</title><description>&lt;p&gt;
Fr&amp;aring;n en unders&amp;ouml;kning som Stockholms handelskammare visar vad arbetsgivaren kontrollerar f&amp;ouml;rst p&amp;aring; ditt CV. 
&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;
&lt;span class="text"&gt;Det h&amp;auml;r kollar f&amp;ouml;retagen:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Referenser: 99 procent&lt;br /&gt;
Tidigare anst&amp;auml;llningar: 82 procent&lt;br /&gt;
Utbildningshistorik: 61 procent&lt;br /&gt;
H&amp;auml;lsokontroll: 32 procent&lt;br /&gt;
Brottsdomar och st&amp;auml;mningar: 28 procent&lt;br /&gt;
Alkohol- och drogtest: 20 procent&lt;br /&gt;
Kreditupplysning och betalningsanm&amp;auml;rkningar: 19 procent&lt;br /&gt;
F&amp;ouml;retagsengagemang: 13 procent&lt;br /&gt;
Fr&amp;aring;nvaro via F&amp;ouml;rs&amp;auml;kringskassan: 9 procent&lt;br /&gt;
Google, Facebook, Linked In eller liknande&lt;br /&gt;
internettj&amp;auml;nster: 8 procent&lt;br /&gt;
Konkurser: 6 procent&lt;br /&gt;
Inkomstuppgifter: 5 procent&lt;br /&gt;
&amp;Ouml;vrig privatekonomi: 1 procent&lt;/span&gt; 
&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;
L&amp;auml;s hela artikeln p&amp;aring; &lt;a href="http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=3130&amp;amp;a=769441" title="Arbetsgivaren kontrollerar"&gt;DN&lt;/a&gt; 
&lt;/p&gt;
</description><link>http://www.aktivaskol.se/tag/cv.aspx</link><pubDate>2008-05-13 13:46:00</pubDate></item><item><title>kunskap</title><description>&lt;p&gt;
&lt;font size="2"&gt;&lt;span class="nyckelArtikelText"&gt;&lt;strong&gt;Kunskapskanalen var SVT:s satsning p&amp;aring; f&amp;ouml;rdjupande faktaprogram. Nu ska den f&amp;ouml;rvandlas till en repriskanal. De smala, f&amp;ouml;rdjupande programmen riskerar att f&amp;ouml;rsvinna ur tabl&amp;aring;erna.&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt; &lt;/font&gt;
&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;
&lt;font size="2"&gt;S&amp;aring; skriver man p&amp;aring; &lt;a href="http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?a=764935" title="kunskapskanalen f&amp;ouml;rsvinner"&gt;DN&lt;/a&gt; om kunskapskanalen som skulle varit f&amp;ouml;r att upplysa samh&amp;auml;llet med mer kunskap och utbildning. Jag tycker det &amp;auml;r v&amp;auml;ldigt tr&amp;aring;kigt att utbudet av folkbildning och utbildning f&amp;ouml;rsvinner. Fler &amp;auml;n jag borde v&amp;auml;l&amp;nbsp;l&amp;auml;ngtar efter n&amp;aring;got annat&amp;nbsp;&amp;auml;n att se BB och andra dramaserier. &lt;/font&gt;
&lt;/p&gt;
&lt;font size="2"&gt;
&lt;p&gt;
&amp;nbsp;
&lt;/p&gt;
&lt;/font&gt;
</description><link>http://www.aktivaskol.se/tag/kunskap.aspx</link><pubDate>2008-05-12 16:55:00</pubDate></item><item><title>fruktautomat</title><description>&lt;p&gt;
&lt;strong&gt;Fruktautomater ist&amp;auml;llet f&amp;ouml;r tobaksautomater&lt;/strong&gt;&amp;nbsp; 
&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;
I sommar inf&amp;ouml;rs&amp;nbsp;en ny lag f&amp;ouml;r japanerna n&amp;auml;r det g&amp;auml;ller tobaksautomaterna. Automaterna f&amp;aring;r inte s&amp;auml;lja tobak till k&amp;ouml;pare under 20 &amp;aring;r s&amp;aring; man har tagit fram en kamera f&amp;ouml;r att j&amp;auml;mf&amp;ouml;ra k&amp;ouml;parens ansikte med 100.000 andra i en databas. Datorn kommer unders&amp;ouml;ka antalet rynkor personen har och hur sl&amp;auml;t hyn &amp;auml;r runt &amp;ouml;gonen. Detta kommer inneb&amp;auml;ra att inga f&amp;ouml;rfalskade id-kort kommer vara giltiga. Det ska bli kul att se om det fungerar. Sj&amp;auml;lv tycker jag att det vore b&amp;auml;ttre om man bytte ut alla tobaksautomater till fruktautomater ist&amp;auml;llet.&amp;nbsp;Att man f&amp;aring;r p&amp;aring;sar under &amp;ouml;gonen och rynkor skulle avskr&amp;auml;cka mig fr&amp;aring;n att ens handla ur en tobaksautomat. Mitt f&amp;ouml;rlag blir d&amp;auml;rf&amp;ouml;r att ist&amp;auml;llet inf&amp;ouml;ra fruktautomater f&amp;ouml;r en h&amp;auml;lsosammare livsstil! 
&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;
L&amp;auml;s artikeln i &lt;a href="http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=148&amp;amp;a=769090" target="_blank" title="Rynkor f&amp;ouml;r cigaretter"&gt;DN&lt;/a&gt; 
&lt;/p&gt;
</description><link>http://www.aktivaskol.se/tag/fruktautomat.aspx</link><pubDate>2008-05-12 16:30:00</pubDate></item><item><title>fruktautomat</title><description>&lt;p&gt;
&lt;strong&gt;Fruktautomaten &amp;auml;r h&amp;auml;r f&amp;ouml;r att stanna&lt;/strong&gt;&amp;nbsp; 
&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;
Har ni h&amp;ouml;rt talas om informationssamh&amp;auml;llet, kunskapssamh&amp;auml;llet &amp;aring; nu kanske h&amp;auml;lsosamh&amp;auml;llet?&lt;br /&gt;
Tj&amp;auml;nsten som fruktutdelare som m&amp;aring;nga f&amp;ouml;retag best&amp;auml;ller med fruktkorgar f&amp;aring;r nu h&amp;aring;rd konkurrans med den nya uppfinningen fruktautomaten. Flera f&amp;ouml;retag funderar nu p&amp;aring; att byta ut sina l&amp;auml;sk och godisautomater och ist&amp;auml;llet investeria i en fruktautomat.&amp;nbsp;Hur fungerar det? Jo man betalar en slant, v&amp;auml;ljer fruktsort och f&amp;aring;r ut en f&amp;auml;rsk frukt. Enkelt och bra. 
&lt;/p&gt;
</description><link>http://www.aktivaskol.se/tag/fruktautomat.aspx</link><pubDate>2008-05-12 14:00:00</pubDate></item><item><title>fruktautomat</title><description>&lt;font size="2"&gt;
&lt;p&gt;
I helgen var&amp;nbsp;det h&amp;auml;lsotema i G&amp;ouml;teborg p&amp;aring; slottstr&amp;auml;dg&amp;aring;rden.&lt;br /&gt;
Det stod k&amp;ouml;pm&amp;auml;n utanf&amp;ouml;r som s&amp;aring;lde jordgubbar och annat frukt och gr&amp;ouml;nt.&amp;nbsp;&lt;br /&gt;
Tyckte lite synd om dem d&amp;auml;r de stod och svettades under den rekordh&amp;ouml;ga v&amp;auml;rmen&amp;nbsp;som varit de senaste dagarna.&amp;nbsp;Det hade varit mycket b&amp;auml;ttre om de tagit dit en fruktautomat&amp;nbsp;som&amp;nbsp;fick g&amp;ouml;ra deras jobb ist&amp;auml;llet. En frukautomat t&amp;auml;nker ni nu&amp;nbsp;fr&amp;aring;gande, vad &amp;auml;r det? Jo&amp;nbsp;en s&amp;aring;n automat som det finns frukt i precis som&amp;nbsp;godisautomat och l&amp;auml;skautomat, s&amp;aring;&amp;nbsp;&amp;auml;r det en fruktautomat. Andra f&amp;ouml;rdelar med fruktautomat skulle var att frukten hade varit mycket fr&amp;auml;schare d&amp;aring; solen inte stod och sken p&amp;aring; frukten hela dagen. 
&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;
&amp;nbsp;
&lt;/p&gt;
&lt;/font&gt;
</description><link>http://www.aktivaskol.se/tag/fruktautomat.aspx</link><pubDate>2008-05-12 13:35:00</pubDate></item><item><title>utbildning</title><description>&lt;span class="text1"&gt;&lt;span style="font-size: 8.5pt; line-height: 115%"&gt;
&lt;p style="margin: 0cm 0cm 10pt" class="MsoNormal"&gt;
&lt;span style="font-size: 10pt; line-height: 115%; font-family: 'Verdana','sans-serif'"&gt;G&amp;aring;r det att kombinera att vara kvinna och aff&amp;auml;rskvinna? Om man v&amp;auml;nder p&amp;aring; steken; g&amp;aring;r det att kombinera man med karri&amp;auml;rsman? Finns det ens n&amp;aring;got ord som heter karri&amp;auml;rsm&amp;auml;n eller &amp;auml;r begreppet f&amp;ouml;r sj&amp;auml;lvklart att det inte beh&amp;ouml;va belysas? &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size: 10pt; line-height: 115%; font-family: 'Verdana','sans-serif'"&gt;I &lt;a href="http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?a=766040" title="Karri&amp;auml;rskvinna"&gt;DN&lt;/a&gt; idag finns en artikel om utbildningar i genusperspektiv p&amp;aring; &lt;span class="text1"&gt;&lt;span style="line-height: 115%"&gt;Handelsh&amp;ouml;gskolan i G&amp;ouml;teborg. Kurser som heter &amp;quot;Organisation och k&amp;ouml;n&amp;quot; eller &amp;quot;Kvinnor som ledare&amp;quot; st&amp;aring;r p&amp;aring; schemat f&amp;ouml;r en del elever, dock inte alla. F&amp;ouml;r mig tycker jag att det vore en sj&amp;auml;lvklarhet att dessa kurser skulle ing&amp;aring; i undervisningen i och med att sne k&amp;ouml;nsf&amp;ouml;rdelningen inte &amp;auml;r ett nytt fenomen utan mer uppenbart. F&amp;ouml;r att &amp;auml;ven m&amp;auml;nniskor i yrkeslivet ska kunna ta del av kurserna och att f&amp;ouml;retag ska jobba p&amp;aring; genusperspektivet skulle det ocks&amp;aring; vara bra om det fanns &lt;a href="http://www.handelsakademin.se/sidor_utb/utb_kvall.html" title="Kv&amp;auml;llskurser"&gt;kv&amp;auml;llskurser&lt;/a&gt; som fanns till f&amp;ouml;rfogande. Forts&amp;auml;tt att g&amp;ouml;ra ett bra arbete Fosfor!&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;
&lt;/p&gt;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;
</description><link>http://www.aktivaskol.se/tag/utbildning.aspx</link><pubDate>2008-05-12 12:57:00</pubDate></item><item><title>kompetensutveckling</title><description>&lt;div&gt;
Man ska aldrig ge upp att n&amp;aring; sitt dr&amp;ouml;myrke.&amp;nbsp; Det finns m&amp;aring;nga steg till att g&amp;ouml;ra karri&amp;auml;r genom kompetensutveckling, utbildning, vidareutbildning och praktik. Min karri&amp;auml;rscoach har gett ett tips som jag kan dela med mig. Skriv ner p&amp;aring; ett papper det du str&amp;auml;var efter och g&amp;ouml;r etappm&amp;aring;l till att n&amp;aring; det slutgiltiga m&amp;aring;let. M&amp;aring;let kan vara alltifr&amp;aring;n att byta arbetsuppgifter, g&amp;ouml;ra karri&amp;auml;r eller att h&amp;ouml;ja sin l&amp;ouml;n. Var realistisk och dela in i tidsperioder. Ex vart befinner jag mig om 5 &amp;aring;r? Hur tar jag mig dit? Beroende p&amp;aring; ditt slutm&amp;aring;l kan man uppn&amp;aring; detta med olika delm&amp;aring;l som tex g&amp;aring; en kv&amp;auml;llskurs, l&amp;auml;sa mer facktidningar, g&amp;aring; en internutbildning, l&amp;auml;ra mig nya arbetsuppgifter. 
&lt;/div&gt;
&lt;div&gt;
S&amp;aring;ngf&amp;aring;geln Basshunter hade en dr&amp;ouml;m att ut&amp;ouml;va musik och slog igenom &amp;ouml;ver en natt. Nu &amp;auml;r han b&amp;aring;de artist och l&amp;aring;tskrivare. &lt;br /&gt;
&lt;/div&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;div&gt;
&lt;object classid="clsid:d27cdb6e-ae6d-11cf-96b8-444553540000" codebase="http://download.macromedia.com/pub/shockwave/cabs/flash/swflash.cab#version=6,0,40,0" width="425" height="355"&gt;
	&lt;param name="width" value="425" /&gt;
	&lt;param name="height" value="355" /&gt;
	&lt;param name="src" value="http://www.youtube.com/v/ztveBaLTBEA&amp;amp;hl=en" /&gt;
	&lt;param name="wmode" value="transparent" /&gt;
	&lt;embed type="application/x-shockwave-flash" width="425" height="355" src="http://www.youtube.com/v/ztveBaLTBEA&amp;amp;hl=en" wmode="transparent"&gt;&lt;/embed&gt;
&lt;/object&gt;
&lt;/div&gt;
</description><link>http://www.aktivaskol.se/tag/kompetensutveckling.aspx</link><pubDate>2008-05-12 11:26:00</pubDate></item><item><title>arbete</title><description>&lt;p&gt;
Se upp med vad du bloggar p&amp;aring; n&amp;auml;tet. Metro avsl&amp;ouml;jar idag att Bloggerskan Blondinbella hamnade i trassel med r&amp;auml;ttvisan d&amp;aring; hon i sin blogg av&amp;shy;sl&amp;ouml;jade att hon f&amp;aring;r be&amp;shy;talt f&amp;ouml;r att skriva om produk&amp;shy;ter. Nu riskerar hon b&amp;ouml;ter. F&amp;ouml;rs&amp;auml;kringskassan&amp;nbsp;kollar bloggar om folk har arbete eller arbetar n&amp;auml;r de har sjukers&amp;auml;ttning.&amp;nbsp; 
&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;
Jag tycker det &amp;auml;r v&amp;auml;ldigt t&amp;ouml;ntigt det h&amp;auml;r med att f&amp;ouml;rs&amp;auml;kringskassan och a-kassan jagar m&amp;auml;nniskor p&amp;aring; sm&amp;aring;pengar. Om man som arbetss&amp;ouml;kande ska g&amp;aring; en distanskurs eller kv&amp;auml;llskurs ska man ha meddelat a-kassan detta och riskerar att bli av med ers&amp;auml;ttning. 
&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;
Myndigheterna om bloggkollen s&amp;auml;ger att &amp;quot;Vi skannar inte av bloggar f&amp;ouml;r att uppt&amp;auml;cka brott men visst f&amp;aring;r vi tips i konkreta &amp;auml;renden som &amp;auml;r intressanta. D&amp;aring; kollar vi bloggar&amp;quot;. 
&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;
&lt;img src="/image.axd?picture=blogg2.JPG" alt="" width="240" height="360" /&gt;
&lt;/p&gt;
</description><link>http://www.aktivaskol.se/tag/arbete.aspx</link><pubDate>2008-05-12 09:42:00</pubDate></item><item><title>marknadsföring</title><description>&lt;p&gt;
&amp;nbsp;
&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;
&lt;strong&gt;H&amp;ouml;jdhoppsstj&amp;auml;rnan&amp;nbsp;Kajsa Bergqvist tar sikte mot ny karri&amp;auml;r.&lt;/strong&gt; 
&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;
Nu har Kajsa Bergqvist f&amp;aring;tt nytta av sin universitetsexamen i marknadsf&amp;ouml;ring som hon tog under sina &amp;aring;r i Dallas, i slutet av 90-talet.&amp;nbsp;Det &amp;auml;r ingen slump att hon hamnat p&amp;aring; det stora f&amp;ouml;retaget Carnegie, utan det handlar snarare om kontakter som hon byggt upp under en l&amp;auml;ngre tid som idrottsstj&amp;auml;rna. Det borde inte vara n&amp;aring;gra problem f&amp;ouml;r Kajsa att b&amp;ouml;rja en ny karri&amp;auml;r inom marknadsf&amp;ouml;ring d&amp;aring; hon b&amp;aring;de har studerat &amp;auml;mnet i fyra &amp;aring;r samt praktiserat det i sin egen karri&amp;auml;r. Jag &amp;ouml;nskar henne allt gott i framtiden. 
&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;
Artikeln fr&amp;aring;n &lt;a href="http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=3130&amp;amp;a=768642" target="_blank" title="Kajsa tar sats p&amp;aring; ny bana"&gt;DN&lt;/a&gt; 
&lt;/p&gt;
</description><link>http://www.aktivaskol.se/tag/marknadsf%c3%b6ring.aspx</link><pubDate>2008-05-12 09:00:00</pubDate></item><item><title>jobb</title><description>&lt;p&gt;
En studie fr&amp;aring;n Stressforskningsinstitutet p&amp;aring; Aftonbladet idag menar att kafferasten&amp;nbsp;&amp;auml;r viktigt oavsett om man her ett fysiskt eller mentalt kr&amp;auml;vande&amp;nbsp;arbete.&amp;nbsp;Studien visar ocks&amp;aring; att&amp;nbsp;om man har ett tr&amp;aring;kigt och&amp;nbsp;monotont jobb&amp;nbsp;&amp;auml;r&amp;nbsp;rasten mer betydelsefull f&amp;ouml;r de anst&amp;auml;llda.&amp;nbsp;Trivs man p&amp;aring; sitt arbete visar&amp;nbsp;det ocks&amp;aring; att m&amp;aring;nga hoppar &amp;ouml;ver kafferasten,&amp;nbsp;kanske rent av gl&amp;ouml;mmer bort den.&amp;nbsp;&amp;nbsp;Dock &amp;auml;r det som m&amp;aring;nga vet viktigt att ta rast en stund f&amp;ouml;r att inte belasta hj&amp;auml;rnan. 
&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;
Studien visar ocks&amp;aring; att kafferasten motverkar tr&amp;ouml;tthet.&amp;nbsp;Kaffet &amp;auml;r inte avg&amp;ouml;rande f&amp;ouml;r &amp;aring;terh&amp;auml;mtningen, men kaffet f&amp;ouml;rst&amp;auml;rker och f&amp;ouml;rl&amp;auml;nger effekten. Om n&amp;aring;gon tar paus genom att sl&amp;ouml;surfa och l&amp;auml;sa lite skvaller p&amp;aring; n&amp;auml;tet, s&amp;aring; &amp;auml;r det ocks&amp;aring; vila. Det viktiga &amp;auml;r att man g&amp;ouml;r n&amp;aring;got annat. Det &amp;auml;r tack vare rasterna vi klarar av att arbeta i &amp;aring;tta timmar. 
&lt;/p&gt;
</description><link>http://www.aktivaskol.se/tag/jobb.aspx</link><pubDate>2008-05-12 08:38:00</pubDate></item><item><title>jobb</title><description>&lt;h1&gt;&lt;font size="3"&gt;Sova i 2 160 h&amp;nbsp;&lt;/font&gt;&lt;/h1&gt;
&lt;p&gt;
I aftonbladet idag kan man l&amp;auml;sa om att NASA s&amp;ouml;ker personer som&lt;br /&gt;
skulle vilja sova i&amp;nbsp; 2 160 timmar p&amp;aring; en ers&amp;auml;ttning av 107 000 kronor. 
&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;
Anledningen till jobbet &amp;auml;r att forskarna vill unders&amp;ouml;ka&amp;nbsp;kopplingen till att&amp;nbsp;astronauter &lt;br /&gt;
som har spenderat l&amp;aring;ng tid i rymden har f&amp;aring;tt sv&amp;aring;ra komplikationer p&amp;aring; grund av skillnaden &lt;br /&gt;
i g-kraft. M&amp;auml;nniskokroppen &amp;auml;r n&amp;auml;mligen utvecklad f&amp;ouml;r att klara av det m&amp;aring;tt av g-kraft som &lt;br /&gt;
finns p&amp;aring; jorden och n&amp;auml;r g-kraften minskar f&amp;ouml;rtvinar musklerna och skelettets t&amp;auml;thet sjunker. &lt;br /&gt;
Det kan sedan ta m&amp;aring;nader f&amp;ouml;r astronauterna att justera tillbaka till jordens g-kraft. 
&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;
S&amp;aring; vill du ha v&amp;auml;rldens lataste jobb, s&amp;ouml;k till NASA. 
&lt;/p&gt;
&lt;img src="/image.axd?picture=sleep2.JPG" alt="" width="492" height="369" /&gt;
</description><link>http://www.aktivaskol.se/tag/jobb.aspx</link><pubDate>2008-05-12 08:32:00</pubDate></item><item><title>kompetens</title><description>&lt;p&gt;
&amp;nbsp;
&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;
I Mona Sahlins f&amp;ouml;rsta maj tal talade hon om en f&amp;ouml;r&amp;auml;ndring i a-kassan. &lt;br /&gt;
&amp;quot;G&amp;ouml;r om delar av den nuvarande arbetsf&amp;ouml;rmedlingen till en kompetensf&amp;ouml;rmedling och inf&amp;ouml;r en kompetensf&amp;ouml;rs&amp;auml;kring&amp;quot;. &lt;br /&gt;
Tyv&amp;auml;rr stod det inte mer p&amp;aring; DN vad detta skulle inneb&amp;auml;ra. Men det skulle iaf vara intressant att f&amp;ouml;lja utvecklingen. &lt;br /&gt;
Hon p&amp;aring;pekar ocks&amp;aring; att det &amp;auml;r &amp;quot;en&amp;nbsp;orimlig situation att arbetsl&amp;ouml;sheten stiger n&amp;auml;r det &amp;auml;r brist p&amp;aring; kompetent arbetskraft i m&amp;aring;nga yrken&amp;quot;.&lt;br /&gt;
&amp;Auml;ven har var informationen p&amp;aring; DN bristf&amp;auml;llig, hur ska utbildningarna motsvara vad n&amp;auml;ringlivet &amp;ouml;nskar? 
&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;
&lt;br /&gt;
L&amp;auml;s mer p&amp;aring; artikel fr&amp;aring;n &lt;a href="http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?a=765963" title="Inf&amp;ouml;r kompetensf&amp;ouml;rs&amp;auml;kring"&gt;DN&lt;/a&gt; 
&lt;/p&gt;
</description><link>http://www.aktivaskol.se/tag/kompetens.aspx</link><pubDate>2008-05-09 16:53:00</pubDate></item><item><title>fredrik reinfeldt</title><description>&lt;span class="text1"&gt;&lt;span style="font-size: 8.5pt; line-height: 115%"&gt;Alliansregeringen med moderaterna i spetsen har &amp;auml;ndrat reglerna i arbetslinjen som medf&amp;ouml;rt sk&amp;auml;rpta krav p&amp;aring; sjukskrivna, arbetsl&amp;ouml;sa och f&amp;ouml;rtidspensionerade. &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="text1"&gt;&lt;span style="font-size: 8.5pt; line-height: 115%"&gt;I DN kan man l&amp;auml;sa om Ulrika Schenstr&amp;ouml;m, Fredrik Reinfeldt fd statssekreterare, om hennes arbetsliv efter avbrottet. Precis som Kristina Ax&amp;eacute;n Olin som avgick som finansborgarr&amp;aring;d i Stockholm s&amp;aring; ska de b&amp;aring;da ers&amp;auml;tta arbete med hem och familj. &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;
&lt;p&gt;
&lt;span style="font-size: 8.5pt; color: black; line-height: 115%; font-family: 'Verdana','sans-serif'"&gt;Tydligen &amp;auml;r det skillnad p&amp;aring; folk och folk, n&amp;auml;r alliansregeringen &amp;auml;ndrade a-kassereglerna till att man inte fick tacka nej till ett arbete p&amp;aring; en annan ort oavsett om man varken hade bil, kunde ta sig eller hade man/barn och inte kunde &amp;rdquo;flytta p&amp;aring; sig&amp;rdquo; s&amp;aring; g&amp;auml;llde inte dessa regler d&amp;aring; Reinfeldts fick nytt jobb som stadsminister. Hans barn beh&amp;ouml;vde inte byta dagis pga att han &amp;rdquo;flyttade&amp;rdquo; p&amp;aring; sig. Lika &amp;auml;r det f&amp;ouml;r Kristina Ax&amp;eacute;n Olin och Ulrica Schenstr&amp;ouml;m som inte beh&amp;ouml;ver s&amp;ouml;ka jobb eller jobba p&amp;aring; av feta pensioner och regeringens avg&amp;aring;ngsvederlag och jobbskatteavdrag. &lt;span&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Tydligen g&amp;auml;ller arbetsregler bara f&amp;ouml;r vissa. &lt;/span&gt;
&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;
Artikel fr&amp;aring;n &lt;a href="http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?a=766263" title="Arbetslinje f&amp;ouml;r andra"&gt;DN&lt;/a&gt; 
&lt;/p&gt;
</description><link>http://www.aktivaskol.se/tag/fredrik+reinfeldt.aspx</link><pubDate>2008-05-09 16:39:00</pubDate></item><item><title>arbetsmarknaden</title><description>&lt;span class="text1"&gt;&lt;span style="font-size: 8.5pt; line-height: 115%"&gt;Hej! L&amp;auml;ste en artikel idag p&amp;aring; DN om att civilingenj&amp;ouml;rsf&amp;ouml;rbundet rapporterar att det &amp;auml;r f&amp;aring; som s&amp;ouml;ker till h&amp;ouml;gskoleingenj&amp;ouml;r fast att det gjorts rapporter om att det inom snar framtid kommer bli brist p&amp;aring; h&amp;ouml;gskoletekniker. Jag har tidigare arbetat som h&amp;ouml;gskolerekryterare och vet att de som s&amp;ouml;ker till h&amp;ouml;gskolan idag inte har s&amp;aring; stor koll p&amp;aring; arbetsmarknaden. Oftast v&amp;auml;ljer de ett program de har f&amp;aring;tt intresse f&amp;ouml;r eller ett &amp;auml;mne de skulle kunna t&amp;auml;nka sig att arbeta med. Det &amp;auml;r f&amp;ouml;rst efter studierna som studenterna b&amp;ouml;rjar t&amp;auml;nka till &amp;rdquo;jag skulle ha valt n&amp;aring;got annat&amp;rdquo;, d&amp;aring; de m&amp;auml;rker hur sv&amp;aring;rt det faktiskt &amp;auml;r att f&amp;aring; jobb. &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="text1"&gt;&lt;span style="font-size: 8.5pt; line-height: 115%"&gt;Min personliga &amp;aring;sikt &amp;auml;r att skolorna idag &amp;auml;r f&amp;ouml;r d&amp;aring;liga p&amp;aring; att f&amp;aring; rapporter om arbetsmarknaden. Samtidigt borde samh&amp;auml;llet ta mer ansvar och styra &amp;ouml;ver utbildningsplatserna. Vad &amp;auml;r det egentligen f&amp;ouml;r mening att ha begr&amp;auml;nsade platser p&amp;aring; l&amp;auml;karprogrammet n&amp;auml;r det r&amp;aring;der brist p&amp;aring; l&amp;auml;kare? Och varf&amp;ouml;r utbildas det s&amp;aring; m&amp;aring;nga socionomer n&amp;auml;r arbetsl&amp;ouml;sheten &amp;auml;r enorm f&amp;ouml;r de som tagit examen i &amp;auml;mnet. &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="text1"&gt;&lt;span style="font-size: 8.5pt; line-height: 115%"&gt;Antalet s&amp;ouml;kande p&amp;aring; h&amp;ouml;gskoletekniker har minskat med tv&amp;aring; tredjedelar under de senaste 10 &amp;aring;ren! S&amp;ouml;ktrycket p&amp;aring; antalet utbildningsplatser har legat p&amp;aring; 1,0 eller strax &amp;ouml;ver tidigare, allts&amp;aring; de som har s&amp;ouml;kt har kommit in. Det kanske &amp;auml;r hemskt att s&amp;auml;ga men det finns stor risk f&amp;ouml;r att om s&amp;ouml;ktrycket &amp;auml;r l&amp;aring;gt och om alla som s&amp;ouml;ker kommer in blir det i regel ganska stora avhoppningar av studenter. &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="text1"&gt;&lt;span style="font-size: 8.5pt; line-height: 115%"&gt;Sen s&amp;aring; &amp;auml;r det ocks&amp;aring; sj&amp;auml;lvklart att de studenter som verkligen &amp;auml;r intresserad att bli h&amp;ouml;gskoletekniker, hellre v&amp;auml;ljer ett h&amp;ouml;gavl&amp;ouml;nat arbete som ingenj&amp;ouml;r om studietiden &amp;auml;r lika l&amp;aring;ng och studiel&amp;aring;nen lika stora. &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;
&lt;p&gt;
Artikeln om att det blir f&amp;aring; ingenj&amp;ouml;rer finns p&amp;aring; &lt;a href="http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?a=766723" target="_blank" title="F&amp;aring; vill bli ingenj&amp;ouml;rer"&gt;dn&lt;/a&gt;. 
&lt;/p&gt;
</description><link>http://www.aktivaskol.se/tag/arbetsmarknaden.aspx</link><pubDate>2008-05-09 16:16:00</pubDate></item><item><title>utbildning</title><description>&lt;p&gt;
&lt;span style="font-size: 9.5pt; color: black; line-height: 115%; font-family: 'Arial','sans-serif'"&gt;Efter att ha lagt sex &amp;aring;r p&amp;aring; utbildning, praktiserat och gjort utlandspraktik &amp;auml;r det dumt att bli bortsorterad i anst&amp;auml;llningsprocessen f&amp;ouml;r att man inte lagt ner lite m&amp;ouml;da p&amp;aring; cv. Investera d&amp;auml;rf&amp;ouml;r i dig sj&amp;auml;lv och skriv ett&amp;nbsp;ordentligt cv som framh&amp;auml;ver att du verkligen vill ha jobbet. G&amp;ouml;r inte samma misstag som alla andra och anv&amp;auml;nd en tr&amp;aring;kig mall som arbetsgivaren redan sett tusen g&amp;aring;nger.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size: 9.5pt; color: black; line-height: 115%; font-family: 'Arial','sans-serif'"&gt;&lt;br /&gt;
Jag fick ber&amp;auml;ttat f&amp;ouml;r mig under ett seminarium f&amp;ouml;r cv- granskning att det var viktigt att betona b&amp;aring;de i det personliga brevet som i cv:t det som g&amp;ouml;r dig unik. Allts&amp;aring; det som du v&amp;auml;rderar som din viktigaste tillg&amp;aring;ng. En arbetsgivare kanske f&amp;aring;r m&amp;aring;nga ans&amp;ouml;kningar d&amp;auml;rf&amp;ouml;r &amp;auml;r det nog s&amp;aring; viktigt att skriva med din viktigaste tillg&amp;aring;ng tv&amp;aring; g&amp;aring;nger, b&amp;aring;de i cv:t och i det personliga brevet. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size: 9.5pt; color: black; line-height: 115%; font-family: 'Arial','sans-serif'"&gt;N&amp;auml;r du b&amp;ouml;rjar skriva ditt personliga brev &amp;auml;r det ocks&amp;aring; av betydelse att du f&amp;ouml;rst har utl&amp;auml;st vem det &amp;auml;r som skrivit annonsen. Vad &amp;auml;r det som efterfr&amp;aring;gas? Vilka &amp;auml;r dina viktigaste tillg&amp;aring;ngar?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Var noga med att se attityder i annonsen, &amp;auml;r den formell eller skriven p&amp;aring; ett vardagligt spr&amp;aring;k. D&amp;auml;rifr&amp;aring;n kan man ocks&amp;aring; f&amp;aring; en fingervisning p&amp;aring; hur jobbanm&amp;auml;lan ska vara skriven men ocks&amp;aring; hur Du ska vara kl&amp;auml;dd vid en jobbintervju. P&amp;aring; tal av kl&amp;auml;dsel tycker jag att man alltid ska vara lite &amp;ouml;ver det vanliga uppkl&amp;auml;dd. Oftast uppskattas detta av arbetsgivaren att man har f&amp;ouml;rberett sig f&amp;ouml;r jobbintervjun. Ett annat tips skulle vara om man n&amp;aring;gra dagar innan jobbintervjun bes&amp;ouml;ker f&amp;ouml;retaget s&amp;aring; man i god tid kan &lt;br /&gt;
f&amp;ouml;rbereda sig f&amp;ouml;r att hitta dit samtidigt som man l&amp;auml;tt skulle kunna spionera utanf&amp;ouml;r och se vad de anst&amp;auml;llda har p&amp;aring; sig f&amp;ouml;r kl&amp;auml;der f&amp;ouml;r att g&amp;ouml;ra ett &amp;auml;nnu b&amp;auml;ttre intryck. &lt;/span&gt;&lt;span style="font-size: 9.5pt; color: black; line-height: 115%; font-family: 'Arial','sans-serif'"&gt;N&amp;auml;r man v&amp;auml;l infinner sig p&amp;aring; den svettiga och en aning jobbiga situationen som en jobbintervju kan inneb&amp;auml;ra &amp;auml;r det ocks&amp;aring; viktigt att man &amp;auml;r f&amp;ouml;rberedd f&amp;ouml;r intervjufr&amp;aring;gorna. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Den klassiska fr&amp;aring;gan som de flesta f&amp;aring;tt uppleva &amp;auml;r &amp;rdquo;ber&amp;auml;tta om dig sj&amp;auml;lv&amp;rdquo;. &amp;Auml;ven fast vi med viss s&amp;auml;kerhet kan r&amp;auml;kna ut att denna fr&amp;aring;gan kommer poppa upp blir vi ofta st&amp;auml;llda av den och sp&amp;aring;rar ut och ber&amp;auml;ttar om v&amp;aring;ra husdjur eller n&amp;aring;got annat skoj. En enast&amp;aring;ende motfr&amp;aring;ga f&amp;ouml;r att styra intervjun &amp;rdquo;&amp;auml;r det n&amp;aring;got i mitt cv som ni tycker &lt;br /&gt;
jag ska b&amp;ouml;rja med&amp;rdquo;? Underbar fr&amp;aring;ga d&amp;aring; man f&amp;aring;r en uppfattning om vad intervjuaren tycker &amp;auml;r viktigt. &lt;/span&gt;&lt;span style="font-size: 9.5pt; color: black; font-family: 'Arial','sans-serif'"&gt;F&amp;ouml;r att visa intervjuaren att man &amp;auml;r intresserad av jobbet tycker jag personligen att man ska vara f&amp;ouml;rberedd och kikat runt p&amp;aring; arbetsgivarens hemsida f&amp;ouml;r att veta vilka fr&amp;aring;gor man ska st&amp;auml;lla samt knyta ihop s&amp;auml;cken vid avslutning och st&amp;auml;lla n&amp;aring;gra relevanta fr&amp;aring;gor. &lt;/span&gt;
&lt;/p&gt;
</description><link>http://www.aktivaskol.se/tag/utbildning.aspx</link><pubDate>2008-05-09 13:34:00</pubDate></item><item><title>jobb</title><description>&lt;span style="font-size: 10pt; color: black; line-height: 115%; font-family: 'Arial','sans-serif'"&gt;&lt;span&gt;&lt;span style="font-size: 8.5pt; color: black; line-height: 115%; font-family: 'Arial','sans-serif'"&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt; 
&lt;p style="margin: 0cm 0cm 10pt" class="MsoNormal"&gt;
&lt;span style="font-size: 10pt; color: black; line-height: 115%; font-family: 'Arial','sans-serif'"&gt;Ekonominyheter E24 svartlistar de saker som ger d&amp;aring;lig status p&amp;aring; jobbet i en artikel p&amp;aring; Aftonbladet idag. &lt;/span&gt;
&lt;/p&gt;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;
&lt;p style="margin: 0cm 0cm 0pt 36pt; text-indent: -18pt" class="MsoListParagraphCxSpFirst"&gt;
&lt;span style="font-size: 10pt; color: black; line-height: 115%; font-family: 'Arial','sans-serif'"&gt;&lt;span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;
&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;
&lt;span style="font-size: 10pt; color: black; line-height: 115%; font-family: 'Arial','sans-serif'"&gt;&lt;span&gt;1.&lt;span style="font: 7pt 'Times New Roman'"&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size: 10pt; color: black; line-height: 115%; font-family: 'Arial','sans-serif'"&gt;P&amp;aring; f&amp;ouml;rsta plats kommer att ha barnflicka eller st&amp;auml;dhj&amp;auml;lp speciellt om man ocks&amp;aring; betalar svart f&amp;ouml;r dessa tj&amp;auml;nster.&lt;/span&gt; 
&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;
&lt;span style="font-size: 10pt; color: black; line-height: 115%; font-family: 'Arial','sans-serif'"&gt;&lt;span&gt;2.&lt;span style="font: 7pt 'Times New Roman'"&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size: 10pt; color: black; line-height: 115%; font-family: 'Arial','sans-serif'"&gt;&amp;Auml;ga en &amp;auml;kta p&amp;auml;lskappa eller p&amp;auml;lsrock kommer p&amp;aring; andra plats, inte n&amp;aring;got att rekommendera allts&amp;aring;. &lt;/span&gt;
&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;
&lt;span style="font-size: 10pt; color: black; line-height: 115%; font-family: 'Arial','sans-serif'"&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size: 10pt; color: black; line-height: 115%; font-family: 'Arial','sans-serif'"&gt;&lt;span&gt;3.&lt;span style="font: 7pt 'Times New Roman'"&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size: 10pt; color: black; line-height: 115%; font-family: 'Arial','sans-serif'"&gt;&lt;span&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;P&amp;aring; tredje plats kommer f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttra sitt utseende med medicinska hj&amp;auml;lpmedel och plastikkirurgi. &lt;/span&gt;
&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;
&lt;span style="font-size: 10pt; color: black; line-height: 115%; font-family: 'Arial','sans-serif'"&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size: 10pt; color: black; line-height: 115%; font-family: 'Arial','sans-serif'"&gt;&lt;span&gt;4.&lt;span style="font: 7pt 'Times New Roman'"&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size: 10pt; color: black; line-height: 115%; font-family: 'Arial','sans-serif'"&gt;Att g&amp;aring; i kyrkan varje s&amp;ouml;ndag &amp;auml;r heller inte att rekommendera om du vill bli poppis p&amp;aring; jobbet.&lt;/span&gt; 
&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;
&lt;span style="font-size: 10pt; color: black; line-height: 115%; font-family: 'Arial','sans-serif'"&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size: 10pt; color: black; line-height: 115%; font-family: 'Arial','sans-serif'"&gt;&lt;span&gt;5.&lt;span style="font: 7pt 'Times New Roman'"&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size: 10pt; color: black; line-height: 115%; font-family: 'Arial','sans-serif'"&gt;Att ha en &lt;span&gt;15 &amp;aring;r yngre man&lt;/span&gt; hamnar p&amp;aring; femte plats.&lt;/span&gt; 
&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;
&lt;span style="font-size: 10pt; color: black; line-height: 115%; font-family: 'Arial','sans-serif'"&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size: 10pt; color: black; line-height: 115%; font-family: 'Arial','sans-serif'"&gt;&lt;span&gt;6.&lt;span style="font: 7pt 'Times New Roman'"&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size: 10pt; color: black; line-height: 115%; font-family: 'Arial','sans-serif'"&gt;&lt;span&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;Att ha en &lt;span&gt;15 &amp;aring;r yngre fru&lt;/span&gt; &amp;auml;r inte heller s&amp;aring; poppis.&lt;/span&gt; 
&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;
&lt;span style="font-size: 10pt; color: black; line-height: 115%; font-family: 'Arial','sans-serif'"&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size: 10pt; color: black; line-height: 115%; font-family: 'Arial','sans-serif'"&gt;&lt;span&gt;7.&lt;span style="font: 7pt 'Times New Roman'"&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size: 10pt; color: black; line-height: 115%; font-family: 'Arial','sans-serif'"&gt;Tro det eller ej men att &lt;span&gt;&amp;auml;ga en Iphone&lt;/span&gt; ger l&amp;aring;g status.&lt;/span&gt; 
&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;
&lt;span style="font-size: 10pt; color: black; line-height: 115%; font-family: 'Arial','sans-serif'"&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size: 10pt; color: black; line-height: 115%; font-family: 'Arial','sans-serif'"&gt;&lt;span&gt;8.&lt;span style="font: 7pt 'Times New Roman'"&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size: 10pt; color: black; line-height: 115%; font-family: 'Arial','sans-serif'"&gt;Att skryta om att g&amp;aring; i terapi&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size: 10pt; color: black; line-height: 115%; font-family: 'Arial','sans-serif'"&gt; st&amp;aring;r inte s&amp;aring; h&amp;ouml;gt i kurs. &lt;/span&gt;
&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;
&lt;span style="font-size: 10pt; color: black; line-height: 115%; font-family: 'Arial','sans-serif'"&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size: 10pt; color: black; line-height: 115%; font-family: 'Arial','sans-serif'"&gt;&lt;span&gt;9.&lt;span style="font: 7pt 'Times New Roman'"&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size: 10pt; color: black; line-height: 115%; font-family: 'Arial','sans-serif'"&gt;&amp;Aring;ter igen ger det inte stor status att va&lt;span&gt;ra engagerad i kyrkans verksamhet&lt;/span&gt;. &lt;/span&gt;
&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;
&lt;span style="font-size: 10pt; color: black; line-height: 115%; font-family: 'Arial','sans-serif'"&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size: 10pt; line-height: 115%"&gt;&lt;span&gt;&lt;font face="Calibri"&gt;10.&lt;/font&gt;&lt;span style="font: 7pt 'Times New Roman'"&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size: 10pt; color: black; line-height: 115%; font-family: 'Arial','sans-serif'"&gt;Singel med intensivt k&amp;auml;rleksliv h&amp;auml;mnar sist p&amp;aring; listan. &lt;/span&gt;&lt;span style="font-size: 10pt; line-height: 115%"&gt;&lt;/span&gt;
&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;
&amp;nbsp;
&lt;/p&gt;
</description><link>http://www.aktivaskol.se/tag/jobb.aspx</link><pubDate>2008-05-09 13:12:00</pubDate></item></channel></rss>