I Sverige har vi gratis skolgång och kan ges möjligheter till studielån vid högre studier. Men det finns också mängder med formella utbildningar som man glömmer bort och som dessutom är gratis. Det finns mängder av olika utbildningar på studieförbunden, föreningar och politiska organisationer. Även kommunen, facken, nutek, och andra organisationer arrangerar årligen utbildningar för deras medlemmar. Några som söker frivilliga medlemmar som kan tänkas ställa upp med en hjälpande hand för samhället är försvarsutbildarna.

Försvarsutbildarna är en rikstäckande organisation som har territoriellt organiserade förbund men även förbund med särskild kompetensinriktning. Försvarsutbildarna har alltsedan 1912 planlagt, organiserat och genomfört utbildning utifrån de behov som medlemmarna och /eller Försvarsmakten ställt. Vi sätter upp tydliga och mätbara utbildningsmål i dialog med Försvarsmakten. I och med att denna myndighet medverkar med kurschefer och instruktörer vid genomförandet kvalitetssäkras även utbildningen. Kurserna eller övningarna tar upp den senaste taktiska och tekniska utvecklingen inom olika funktioner och stridssätt, för att kunna svara upp mot Hemvärnets behov men även den övriga insatsorganisationen. Genom att deltaga i den frivilla försvarsutbildningen bibehåller medlemmen sin militära kompetens och förmåga, för att kunna ingå i olika typer av befattningar inom Försvarsmaktens insatsorganisation eller att kunna medverka vid internationella insatser. Som medlem får man gå på både formella utbildningar men också genomföra praktiska övningar. I försvarsmakten i Uddevalla har man tex utbildningskvällar varje onsdag både för ungdomar och vuxna. Redan som ungdom kan man alltså med i fbu Uddevalla och få försvarsutbildarnas ungdomsutbildning.

Sveriges studenter blir allt fattigare och har halkat efter rejält i inkomstligan. Utvecklingen har gjort att det är skyhöga löneskillnader mellan att studera och arbeta. I måndags började landets universitet dra igång igen, kanske en lättnad för många då CSN kommer igång igen och en klump i magen för andra som funderar på hur de ska klara av att leva på studiebidragen. Swedbank beräknade tidigare i år att överskottet för en ensamstående student efter nödvändig konsumtion minskat med 300 kronor i fast penningvärde per månad sen 1989 - ett tapp på 24 procent. Ett ungt enpersonshushåll med arbete utan högre utbildning har under samma period istället fått en real förbättring med 4100 kronor per månad, en ökning med 100 procent.
Hur får då studenterna pengarna att räcka till?

En del har inte råd med en egen bostad utan det är samboende, eller inneboende som gäller. Andra handlar smart och lever på nudlar, begagnad kurslitteratur och får bidrag från föräldrar. Går det att få ett extra jobb är det många som försöker jobba kvällar, helger. Somliga arbetar en termin och arbetar nästa termin för att slippa ta lån. För lånfällan är det som skräcker studenter mest, även om det är nödvändligt att ta lån visar statistik att färre studenter tar lån för att det finns risk att inte kunna betala tillbaka.

(Se källa: DN)

Med Major Björklund i spetsen händer det mycket inom utbildningsfronten och skolan – ibland dock inte till det bättre. Det är inget nytt att borgligheten tycker att det är för många studenter vid universitet och högskola. Detta syns tydlig i deras prioriteringar med minskad valbarhet till gymnasiet och möjligheterna att studera på högskolan. Inte nog med det förespråkar regeringen minskade utbildningsplatser och endast satsningar på universiteten i storstäderna. Ett hot mot mångfalden av studenter med olika bakgrund och från hela landet.

Det livslånga lärandet har redan slitits isär genom att komvux bantar och studerande villkoret tagits bort. Frågan är vem som studerar med de villkoren? Trots att det lovades i valet att satsa på studenter försvinner deras bostäder och nu ska det dras in på både studielån och bidrag. Frågan är bara varför alliansen inte vill att folk ska studera?
Är det kompisarna i näringslivet som är rädda att befolkningen kommer kräva allt högre löner?

Nu är de i alla fall alliansen som har makten – vilket du utnyttjar väldigt bra med snabba förändringar med kanske inte alltid så igenomtänkta lagar. Låt oss ta FRA-lagen som exempel som väckt stora protester. Nu när alliansen har möjligheten att regera tar de verkligen chansen att öka klyftorna i samhället igen. Nu har det kommit in ett regeringsförslag om att förtidspensionärer ska få studera så mycket de vill utan att riskera att förlora sjukersättningen.

– ”Att få studera och komplettera sin utbildning och lära sig vad som hänt under tiden de varit sjukskrivna kan ju vara en förutsättning för jobb. Så jag tycker att det är roligt för att få lägga det här förslaget”, säger socialförsäkringsminister Cristina Husmark Pehrsson (m), till Sveriges Radios Ekoredaktion.

Om förslaget går igenom är det förstås en fördel att sjuka får chansen att komma igen. Samtidigt blir det orättvist mot alla långtidsarbetslösa som har låg ersättning, dyra studielån, kanske har tagit ut allt studielån och som i många fall tog studielån i hopp om att inte bli utslagna ur samhället när de t.ex fick värk eller allergi och inte kunde jobba kvar. Alternativt de som tog studielån och som aldrig fick något jobb. Det är jobbigt att vara arbetslös och t.ex tvingas gå på folkhögskola efter flera års högskoleutbildning. När arbetsförmedlingen jagar arbetslösa som pluggar och som straffas utan ersättning, kan man undra vad som kommer hända om lagförslaget går igenom? Kommer alliansen tvinga långtidsarbetslösa att studera?

Fast om man ser alliansens tidigare prestationer inom skola och utbildning så är det inte deras prioritet att låta sjukskrivna studera, utan istället går alliansen under slagorden: sluta klaga och sluta ta bidrag – en kick i arslet skulle de ha och börja arbeta igen, de lata bidragsutsugarna (sarkastiskt).

Läs mer: Studier blir tillåtet för förtidspensionär

I Expressen idag står det att barn allt oftare har huvudvärk. Idag har 20% av alla barn migrän eller huvudvärk, detta kan ha en biologisk förklaring med migrän medan spänningshuvudvärk enbart handlar om en renodlad ansträngningsprocess. En del flickors migrän är kopplad till deras menscykel, då fler tonårsflickor än pojkar har migrän vilket skulle kunna ha en hormomell förklaring. Har man migrän kanske inte vanliga smärtstillande tabletter hjälper. Däremot kan det hjälpa att lägga sig en stund i ett mörkt rum. Till små barn rekommenderas att man följer upp barnets huvudvärk med en så kallad huvudvärksdagbok där man berättar när anfallen kommer, hur länge de varar och ber barnet att försöka uppskatta hur ont det gör. Detta underlättar för doktorn att ställa en korrekt diagnos. Att ofta ha huvudvärk påverkar förstås skolarbetet och kanske även det sociala livet om barnet ofta ligger hemma med migrän och fördragna persienner.
 

Vill du ha betyg när du är 7 år? -Nej det villl jag inte.

Regeringen håller på och skapar en flum skola. Jan Björklund (fp) säger att lärare och föräldrar ska komma överens om hur deras barns betyg och omdöme ska se ut från första klass. Kan jag då som förälder välja att mitt barn inte ska ha något betyg alls.

I DN idag kan man läsa att lärarförbundets ordförande, är kritisk:
- Det här öppnar för förenklade omdömen. En elev får en bokstav, en annan får en siffra.Det blir brist på likvärdighet.

Jan Björklund säger dock att hans bedömning är att väldigt få skolor kommer att låta omdömena se ut som betyg men samtidigt finns det inga hinder för att göra det. När man frågar lärare så tycker de att det redan idag är svårt att sätta betyg, hur ska det då se ut när man kan välja? När det inte finns några klara riktlinjer att ta hänsyn till. Det "riktiga" betyget har införts från årskurs sex, varför ska det överhuvudtaget finnas "låtsas" betyg. Jag tror visst på att föräldrar ska få mer insikt i sina barns skolgång, men betyg från årskurs ett är inte ett sätt att motivera barn till utveckling. Idag läser man i skolan länge och det finns hög betygshets som gör att många inte orkar läsa.

Frågan är stor och det har redan skett många förändringar inom skolan, Jan Björklund (fp) är så pass egotrippad att han inte vill lyssna eller är beredd att kompromissa för att komma överens med alla parter, att han helt enkelt kör ett eget race.

Lärarförbundets ordförande tycker att rådande skolpolitik är helt för prestigeladdad. Varför kan politikerna inte mötas över blockgränserna, så att skolan slipper skaka i valarna vart fjärde år?

Heja Björklunds flumskola.

Läs mer på DN

Ytterligare artikel från DN

På svt kan man läsa om att högskoleverket rasar över att kvinnor missgynnas i kultur och maktstrukturerna. De menar att det är helt orimligt att högutbildade kvinnor blir förbisprungna av män som tagit en genväg till toppjobben utan utbildning. Idagsläget är det en segregering mellan könen på högskolan då fler kvinnor som väljer att studera och mindre män som väljer högskolestudier, däremot kvarstår ojämna villkoren för karriär ooch löneutveckling. Trots att kvinnor är mer välutbildade består maktstukturen med män i toppositioner.

DN: Allt färre män satsar på högre utbildningar

Skärpta behörighetsregler, krävas lärarlegitimation och provår för att få anställas som lärare eller förskolelärare utan tidsbegränsning.

Ny lärarutredning

Från den 1 juli 2010 ska det krävas lärarlegitimation för att undervisa i skolan och förskollärarlegitimation för att ansvara för det pedagogiska arbetet i barngrupper i förskolan. När jag påbörjade min utbildning 2005 till pedagog pågick det en stor debatt om behöriga lärare i skolan. Jag tycker lärarutredningen fokuserar för mycket på lärarutbildningen och inte ser de delar som är kopplade till yrkesgruppen lärare. Till exempel har vi specialpedagoger, fritidspedagoger, pedagoger, fritidsledare samt yrkeslärare. Idag finns det massa utbildningar på högskola och folkhögskolor som inte följer dessa krav som både finns idag och som den nya lärarutredningen innehåller. Om läraryrkes görs om måste det gälla alla "pedagogiska program" och inte bara lärarprogrammet.

Lärarlegitimation kvalitetssäkrar läraryrket och höjer dess attraktionskraft, säger Jan Björklund (fp), utbildningsminister. Karriärstrappa, efter 4 års tjänst och ett väl dokumenterat praktiskt pedagogiskt utvecklingsarbete ska skolverket kunna utnämna dem till särskilt kvalificerade. Jag tycker allt bara är ett påhitt, det finns inget som säger att en behörig lärare är en bättre lärare än en obehörig. Däremot är det bra med behöriga lärare i skolan, men då räknas inte med fritidspedagoger, specialpedagoger, pedagoger eller yrkeslärare. Dessa är inte behöriga även om de har läst pegagogik i samma utsträckning som behöriga lärare. Alliansen har länge hackat på skolan och kvalitén, men än har det inte setts något resultat. Inte en enda krona har lagts på att höja kvalitén i skolan. Själv tycker jag att lärarutbildningen bör ses över, samt vilken pedagogik som använts. För om det är något som bör kvalitétshöjas är det utbildningen i sig. Med högre krav på studenterna och en ny syn på lärande och pedagogik. Det borde väl alla sett och följt under klass 9b;s dokumentär.

V.ordf i lärarförbundet välkomnar legitimationen med motivationen att det är beklagligt att lektortitel inte finns på förskola och i grundskola idag.
Jag tycker visserligen att det kan vara bra med att lektortitel även kan ges till de som har så stor ansvar och tar hand om våra barn. Detta kan göra att förskolelärare och  grundskolelärare får högre status i samhället och får ökade löner. Däremot står det inget i artikeln om högre löner, bara högre krav och längre utbildning och högre studielån.

Läs hela artikeln på DN, Lärarna ska tvingas skaffa legitimation.

DN idag skriver att det finns ett starkt stöd från lärare och föräldrar med tidigare betyg i skolan.
83% av lärarna och 72% av föräldrarna vill ha betyg tidigare än idag. Större delen av eleverna är däremot nöjda med betyget från och med åttonde klass.
Som utbildad pedagog tycker inte jag att betyg ska vara ett sätt att motivera barn och ungdomar i skolan. Det är en mänsklig drift att vilja lära sig och ett bra betyg skulle kunna stimulera lärandet. Dock om betyget är dåligt, skulle eleven en tid kunna anstränga sig för att få ett bättre betyg men arbetssituationen blir hetsig och tröttsam. Det är ett mänskligt drag att vilja göra bra ifrån sig och bli uppskattad, detta blir man inte med betyg. Om man ser på små barn som ska börja skolan är inte arbetsglädjen att få betyg, däremot uppskattning och visa vad man kan. 91% Lärarna säger idag att de uppskattningsvis tycker att alla elever inte får likvärdig utbildning. Det skulle vara väldigt intressant om lärarna kunde motivera detta svar och få fram orsakerna kring varför inte alla får likvärdig utbildning. Själv är jag helt övertygande över att alla barn och ungdomar inte får likvärdig utbildning. En av de orsakerna till att jag tror att lärarna vill ha tidigare betyg i skolan är att det är lättare för en lärare att få kontroll över en klass med betyg. En lärare kan då peka med hela handen och få ett överhuvud i klassen, för att det läraren säger kommer på provet och resulteras i betyget. Om man däremot inte skulle ha betyg, måste man som lärare stimulera lärandet och hitta nya vägar för att nå fram till eleverna. Alltså inspirera och leka fram kunskapen, då handlar det om att det ska vara kul att lära.

Jag vet hur det var när jag gick i sexan och sjuan, hur vi fick träna oss på att skriva bra uppsatser och prov. Då vår lärare gång på gång försökte få oss att anstränga oss bättre för att förberedda sig för när man skulle få betyg i åttan och nian. När man väl kom upp i sjunde klass gjorde läraren små anvisningar på vilket betyg man skulle fått om man gick i åttan och när man väl gick i åttan då fick man "små betyg" för att det senare skulle höjas i nian. Alltså inte det betyget som man förtjänade utan snittet under för att det skulle se bättre ut i nian. Även om det bara handlade om ett år, då man fick lägre betyg, så speglar min syn på betyg. Till slut så slutade man anstränga sig, det var ju ingen idé då man ändå inte fick det betyg som man förtjänade. Hur mycket man kämpade fick man inte betalt för sin ansträngning.

Som systemet ser ut nu är jag ändå öppen för att även införa betyg i sjuan men dock är det inte att glömma att 13-15 årsåldern är en jobbig ålder. Idag är det stor betygshets som leder till att många ungdomar blir skoltrötta. Jag skulle kunna tänka mig att betyg i lägre åldrar skulle göra att det blir större klyftor på de som klarar skolan med glans och de som hoppar av och "skiter" i skolan pga skoltrötthet. Tänk er in i situationen om att ständigt bli granskade och riskera mindre lön av er chef vid minsta snesteg. Tänk om du skulle vantrivas på din arbetsplats men att du är fast där några år till. Idag finns det få alternativ till de som är skoltrötta och vill göra något annat.

Som jag också påpekat tidigare (läs ska det finnas betyg i skolan?) så är det nödvändigt att båda sidor i riksdagen kommer överens om en skolpolitik. För tänk dig in i hur du skulle uppleva förändringar och nya rutiner på din arbetsplats.

Jag skulle önska att det infördes betyg i två steg, godkänt och icke godkänt. Där det också sattes en högre gräns på att få godkänt.

Innan regeringsskiftet var det full rulle med införa nya rutiner i grundskolan. Efter maktskiftet ändrades systemet tillbaka till det gamla igen, trots att flera skolor redan hade gått över till det nya systemet. De som blir lidande är elever och lärare som blir tvungna att anpassa sig. Det som också blir lidande är skattepengar som får stå för alla de kostnader som förändringarna innebär. Alliansen vill införa betyg i lägre åldrar medan vänsterpartiet inte ställer sig bakom beslutet. När DN idag frågar skolminister Björklund hur viktig en uppgörelse är för honom svarar han; "- Det vore bra om vi kommer överens med det är inte nödvändigt. Vårt förslag om fler betygssteg kommer att röstas igenom i riksdagen ändå". 

Jag tycker att detta är en väldigt stor fråga, betyg är ändå ett sätt att komma vidare i livet. Bra betyg innebär bättre förutsättningar. Jag tycker det är synd att skolministern har denna inställning, han borde istället vara mer öppen för en  överenskommelse mellan partierna. Både högern som vänstern är osäkra på vad som kommer hända i framtiden vid eventullt ett maktskifte, därför tycker jag det är viktigt att man kommer överens istället för att ändra systemet ytterligare.

Läs mer i en artikel från DN idag.