Guldknappen delades i förra veckan ut till Karin Jimfelt-Ghatan, designer på Odd-Molly.

Bildtext: Karin från Odd Molly, vinnare av guldknappen.

Konceptet "söndagsmorgon" och Odd Molly har nått stora framgångar i Sverige som nationellt. I förra veckan fick designer Karin Jimfelt-Ghatan ta emot Damernas Världs Guldknapp. Med motiveringen att Odd Molly är mer än ett klädmärke, ett begrepp, en tidslös stil som gett den moderna folkloren ett nytt framgångsrikt ansikte. Odd Molly har ett färgglatt, broderat koncept med tjejiga kläder. Företaget startade 2002 av ägarna Per Holknekt, Christer Andersson och Karin Jimfelt-Ghatan. Först 2005 började företaget gå i vinst och år 2007 låg försäljningen på 130 miljader kronor. Målgruppen är alltifrån femtonåringar till sjuttiofem, men främst är de kvinnor i 30 års åldern som handlar hos dem. Ägarna tror själva att det främst har samband med prisläget. Några som varit ivriga fans till klädmärket är Linda Skugge som också skrivit flertalet blogginlägg till märket. 

Karin tror att framgången har att göra med känslan. Att kläderna ska vara kvinnliga och tjejiga, men ändå väldigt sköna och bekväma. Söndagsmorgon för oss står för den dag i veckan du har för dig själv, den frihetskänslan. Kläderna är inget man går och drar i, inget som sticker-, -eller sitter för tight -någonstans. 

Läs mer på DN:  Od-Molly designer vann "Guldknappen".

Med Major Björklund i spetsen händer det mycket inom utbildningsfronten och skolan – ibland dock inte till det bättre. Det är inget nytt att borgligheten tycker att det är för många studenter vid universitet och högskola. Detta syns tydlig i deras prioriteringar med minskad valbarhet till gymnasiet och möjligheterna att studera på högskolan. Inte nog med det förespråkar regeringen minskade utbildningsplatser och endast satsningar på universiteten i storstäderna. Ett hot mot mångfalden av studenter med olika bakgrund och från hela landet.

Det livslånga lärandet har redan slitits isär genom att komvux bantar och studerande villkoret tagits bort. Frågan är vem som studerar med de villkoren? Trots att det lovades i valet att satsa på studenter försvinner deras bostäder och nu ska det dras in på både studielån och bidrag. Frågan är bara varför alliansen inte vill att folk ska studera?
Är det kompisarna i näringslivet som är rädda att befolkningen kommer kräva allt högre löner?

Nu är de i alla fall alliansen som har makten – vilket du utnyttjar väldigt bra med snabba förändringar med kanske inte alltid så igenomtänkta lagar. Låt oss ta FRA-lagen som exempel som väckt stora protester. Nu när alliansen har möjligheten att regera tar de verkligen chansen att öka klyftorna i samhället igen. Nu har det kommit in ett regeringsförslag om att förtidspensionärer ska få studera så mycket de vill utan att riskera att förlora sjukersättningen.

– ”Att få studera och komplettera sin utbildning och lära sig vad som hänt under tiden de varit sjukskrivna kan ju vara en förutsättning för jobb. Så jag tycker att det är roligt för att få lägga det här förslaget”, säger socialförsäkringsminister Cristina Husmark Pehrsson (m), till Sveriges Radios Ekoredaktion.

Om förslaget går igenom är det förstås en fördel att sjuka får chansen att komma igen. Samtidigt blir det orättvist mot alla långtidsarbetslösa som har låg ersättning, dyra studielån, kanske har tagit ut allt studielån och som i många fall tog studielån i hopp om att inte bli utslagna ur samhället när de t.ex fick värk eller allergi och inte kunde jobba kvar. Alternativt de som tog studielån och som aldrig fick något jobb. Det är jobbigt att vara arbetslös och t.ex tvingas gå på folkhögskola efter flera års högskoleutbildning. När arbetsförmedlingen jagar arbetslösa som pluggar och som straffas utan ersättning, kan man undra vad som kommer hända om lagförslaget går igenom? Kommer alliansen tvinga långtidsarbetslösa att studera?

Fast om man ser alliansens tidigare prestationer inom skola och utbildning så är det inte deras prioritet att låta sjukskrivna studera, utan istället går alliansen under slagorden: sluta klaga och sluta ta bidrag – en kick i arslet skulle de ha och börja arbeta igen, de lata bidragsutsugarna (sarkastiskt).

Läs mer: Studier blir tillåtet för förtidspensionär

Vill du ha betyg när du är 7 år? -Nej det villl jag inte.

Regeringen håller på och skapar en flum skola. Jan Björklund (fp) säger att lärare och föräldrar ska komma överens om hur deras barns betyg och omdöme ska se ut från första klass. Kan jag då som förälder välja att mitt barn inte ska ha något betyg alls.

I DN idag kan man läsa att lärarförbundets ordförande, är kritisk:
- Det här öppnar för förenklade omdömen. En elev får en bokstav, en annan får en siffra.Det blir brist på likvärdighet.

Jan Björklund säger dock att hans bedömning är att väldigt få skolor kommer att låta omdömena se ut som betyg men samtidigt finns det inga hinder för att göra det. När man frågar lärare så tycker de att det redan idag är svårt att sätta betyg, hur ska det då se ut när man kan välja? När det inte finns några klara riktlinjer att ta hänsyn till. Det "riktiga" betyget har införts från årskurs sex, varför ska det överhuvudtaget finnas "låtsas" betyg. Jag tror visst på att föräldrar ska få mer insikt i sina barns skolgång, men betyg från årskurs ett är inte ett sätt att motivera barn till utveckling. Idag läser man i skolan länge och det finns hög betygshets som gör att många inte orkar läsa.

Frågan är stor och det har redan skett många förändringar inom skolan, Jan Björklund (fp) är så pass egotrippad att han inte vill lyssna eller är beredd att kompromissa för att komma överens med alla parter, att han helt enkelt kör ett eget race.

Lärarförbundets ordförande tycker att rådande skolpolitik är helt för prestigeladdad. Varför kan politikerna inte mötas över blockgränserna, så att skolan slipper skaka i valarna vart fjärde år?

Heja Björklunds flumskola.

Läs mer på DN

Ytterligare artikel från DN

Bättre tillgänglighet på läkemedel? 

På morgonnyheterna kunde man höra att regeringen tänker slopa monopolet på apoteket. 
Troligen kommer detta ske den 1 juli 2009. Samtidigt visar en undersökning av konsumentverket att nästan två tredjedelar och majoriteten av de tilfrågade mellan 18-85 år tror att tryggheten de känner på apoteket kommer att minska i framtiden. Denna undersökning kommer heller inte lång efter att Apoteket har utsetts till det ärligaste bolaget i Sverige. (Läs länkarna nedan).

Läs också mitt tidigare inlägg om 59 mest synligaste bolagen i Sverige.
Apoteket upplevs som det mest ärligaste bolaget.

Läs mer på SVT 

Läs mer på DN

Den 7 mars mars skriver DN om att det är viktigt att tänka på framtiden innan man väljer högskoleprogram. De skriver också att studenter väljer högskoleutbildningar utifrån dagens arbetsmarknad trots att de inte går ut i arbetslivet förrän många år senare. Jag kan inte låta bli att kritisera artikeln och undra varifrån dessa uppgifter kommer, det är iaf inte så min vardag ser ut. Jag har i flera år arbetar som studentrekryterare och sett att många av de studenter som jag pratat med inte väljer utbildning efter hur arbetsmarkanden ser ut, det är möjligt att det är en faktor som spelar in men oftast är det något annat som dominerar. Den största faktor till att en student väljer ett utbildningsprogram är andra studenters uppfattning kring programmet, bemötandet på plats och framför allt intresset för utbildningen. Idag syns en ökad trend för att fler och fler väljer fotbollsgymnasium och konstgymnasium för att man är intresserad av utbildningen eller vill göra något skoj. Detta mönster följer även för nyblivna studenter att läsa en intressant utbildning på högre studier. En annan populär trend att läsa KY-utbildningar, alltså kvalificerade yrkesutbildningar, där man kombinerar teori med praktik under en kortare period.

I artikeln står det också att högskolan och universitet ska dimensioneras efter studenternas intresse och arbetsmarknadens behov. Högskolor och universitet tar inte sitt ansvar på allvar. Idag är det få skolor som tycker att det är deras arbetsuppgift är att se till arbetsmarkandens behov och ha samarbete med näringslivet. Det är heller inte många högskolor och universitet som det framgår vad man blir efter avslutad utbildning. Idag handlar det om konkurrens där bidragen är fördelade efter antalet studenter. Det är alltså en tävling mellan studenterna som gör att skolorna lägger stor budget på marknadsföring (som kanske inte riktigt stämmer med verkligheten) för att få studenter att börja på programmet.  

Men ofta väljer studenter högskoleutbildningar utifrån dagens arbetsmarknad trots att de inte går ut i arbetslivet förrän efter 4-5 år eller ännu längre fram i tiden.

Jämfört med antalet utbildningsplatser och arbetsmarknadens behov så söker väldigt få studenter till lärarprogrammets inriktningar mot fritidspedagoger och förskollärare. Det har under många år varit svårt att få tag på utbildade förskollärare och fritidspedagoger - och i synnerhet män.

Många som arbetar inom yrket trivs, men anser att lönenivå och status är för låg. Unga blir avskräckta och utbildar sig till lärare för de lägre åldrarna inom skolan i stället.

Höjdhoppsstjärnan Kajsa Bergqvist tar sikte mot ny karriär.

Nu har Kajsa Bergqvist fått nytta av sin universitetsexamen i marknadsföring som hon tog under sina år i Dallas, i slutet av 90-talet. Det är ingen slump att hon hamnat på det stora företaget Carnegie, utan det handlar snarare om kontakter som hon byggt upp under en längre tid som idrottsstjärna. Det borde inte vara några problem för Kajsa att börja en ny karriär inom marknadsföring då hon både har studerat ämnet i fyra år samt praktiserat det i sin egen karriär. Jag önskar henne allt gott i framtiden.

Artikeln från DN

I Mona Sahlins första maj tal talade hon om en förändring i a-kassan.
"Gör om delar av den nuvarande arbetsförmedlingen till en kompetensförmedling och inför en kompetensförsäkring".
Tyvärr stod det inte mer på DN vad detta skulle innebära. Men det skulle iaf vara intressant att följa utvecklingen.
Hon påpekar också att det är "en orimlig situation att arbetslösheten stiger när det är brist på kompetent arbetskraft i många yrken".
Även har var informationen på DN bristfällig, hur ska utbildningarna motsvara vad näringlivet önskar?

Läs mer på artikel från DN